Jag har gjort en jämförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen på Gotland under romersk järnålder. Som underlag har jag framförallt använt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder – Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska källmaterialet från Gotland i hennes avhandling Från grav till gård – romersk järnålder på Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergången mellan äldre och yngre romersk järnålder, även skulle gå att dra vad gäller Gotland baserat på det gotländska källmaterialet, och i så fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jämfört det arkeologiska källmaterialet från Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanläggningar. Vad gäller gravfynden går det att se stora likheter både i hur gravgodset ser ut och i de förändringar som sker mellan äldre och yngre romersk järnålder. Det går också att se stora likheter i kulturlandskapets utveckling med en övergång från ett extensivt åkerbruk med kollektivt brukande till familjejordbruk med intensiv odling. Både på Gotland och i Danmark kan man datera storskaliga försvarsanläggningar till slutet av äldre eller yngre romersk järnålder. Exempel på detta är Olmerdiket och Torsburgen. En väsentlig skillnad mellan Danmark och Gotland är hur praktföremål fördelas mellan offerfynd och gravar övertiden från förromersk järnålder till folkvandringstid. Det jag kommit fram till är att likheterna är så stora att man genom att tillämpa Hedeagers analysmodell kan dra slutsatsen att omläggning av jordbruket, uppkomst av stengrundshus och stensträngar, och anläggande av försvarsborgar gjorts på initiativ av en centralmakt med kontroll över det gotländska territoriet.

This thesis is an attempt to gather and discuss the archaeological and osteological results that has been found in stone ship settings on Gotland. The bone material from five ship settings, one stone setting and a cairn from the bronze age complex at Rannarve in Klinte parish on Gotland has been osteologically analysed during this study to further expand the osteological results that are available from ship settings on Gotland and try to interpret this site. The aim is to try to find what artefacts and bone patterns that can be distinguished from the material found within ship settings. What patterns can be seen in artefacts, age, sex and burial contexts that has been found in ship settings? What are the most common patterns? / Den här uppsatsen är ett försök till att samla och diskutera vilka arkeologiska och osteologiska resultat som påträffats i skeppssättningar på Gotland. Benmaterialet från fem skeppssättningar, en stensättning och ett röse i Rannarve i Klinte socken på Gotland har analyserats osteologiskt för att utöka de osteologiska resultaten som finns tillgängliga för skeppssättningar på Gotland samt för att försöka tolka platsen. Målet är att försöka se vilka föremål och benmönster som går att urskilja från materialet och se vilka mönster som finns mellan fynd, ålder, kön och gravkontext i de olika skeppssättningarna, samt vilka mönster som är de mest vanliga.

This thesis presents the results from a osteological analysis and a GIS-study aimed to examinedifferences in the located animal bones in different areas of the excavation site of Ajvde. The osteological material came from five excavated square meters on the site and was comparedwith osteological results from other researchers from different areas to create overview and try tosee differences between the areas. The GIS-study took data from all animal bone material excavated on the site, a total of about 2300kilos, and presented them in maps of spatial distribution for each layer (pictures 4, 5, 6 & appendixpicture 1) to see if there were any clusters of activity and changes between the layers. The dating ofthe culture layer and the burial field (pictures 7 & 8) were presented in maps to see if they could becorrelated with what was seen with the animal bones. Pictures of different shorelines were alsopresented (picture 9) to compare with the results that were seen in the changes of animal bones fromdifferent layers. The results of the GIS-study have shown that the activity on the site have moved over time alongthe hight differences of the land. The earlier layers show activity only on the higher elevation butlater moves down, and in the upper layers activity have been all over the excavated area. Clusters ofanimal bones were seen in the so called “black areas” of the sites (shown in picture 2) but also otherareas contained a lot of animal bones. The results of the osteological analysis have shown that there are differences in what species arefound in different areas. The most common are seal, wild boar/pig and fish. And the main differenceare shown between what are found within the black areas and outside. The bone material frominside the black areas are much more fragmented and contained more wild boar/pig bones, andoutside the black areas more bones from seal and fish were found in less fragmented condition (seepicture 10). The bone parts found from wild boar/pig were mostly cranium, teeth and bones fromthe feet, while there were all parts of the body found from seals. It is thereafter discussed that seal and fish may have been the common foods for the Ajvideinhabitants, which is also confirmed by C13-results, and the wild boar/pig may have been a morevaluable resource, not just as food at events like feasts, but also as material for tools. The black areas are discussed as maybe ritual areas for preparation for feasts in connection to burialceremonies, but this is something that needs more research to determine. The continuity of the blackareas are also discussed, but this also needs more research to know anything for certain. / Den här uppsatsen presenterar en sammanställning av osteologiska analyser och en GIS-studie medavsikten att undersöka skillnader i djurbensmaterialet på olika områden av utgrävningsytan påAjvide. Det osteologiska materialet kom från fem utgrävda kvadratmeter och jämfördes med andraosteologers resultat från andra områden på platsen för att skapa en översiktsbild av de olikaområdena och försöka se om det fanns skillnader. GIS-studien tog data från allt dokumenterat djurbensmaterial från utgrävningarna, totalt 2,3 ton, ochpresenterades i spridningskartor för varje lager (bild 4, 5 & 6) för att se om det fannskoncentrationer av aktivitet och förändringar mellan lagren. Dateringar från kulturlagret ochgravarna (bild 7 & 8) presenterades i kartor för att se de kunde kopplas samman med vad som sågs ispridningen av djurbensmaterialet. Strandlinjemodelleringar skapades också (bild 9) för att jämföramed resultaten från spridningskartorna över djurbensmaterialet. Resultatet från GIS-studien visade att aktiviteten på platsen har förflyttat sig över tid längs medhöjdskillnaderna i landskapet. De djupaste lagren visar enbart på aktivitet på de högre nivåerna,men i de övre lagren har detta förflyttats neråt och spritt sig över hela utgrävningsområdet. Storakoncetrationer av djurben kunde ses i de såkallade "svarta ytorna" men det fanns även mycketdjurben utanför dessa områden. De osteologiska resultaten visade att det fanns skillnader i vilka arter som påträffats på de olikaområdena. De vanligaste arterna var säl, svin och fisk. Den största skillnaden var vad som återfannsinom de svarta ytorna jämfört med utanför. Benmaterialet inom de svarta ytorna var mycket merfragmenterat och innehöll mer svinben, och utanför de svarta ytorna återfanns mer ben från säl ochfisk som även var betydligt mindre fragmenterade (se bild 10). Benelementen som återfanns frånsvin var mestadels kranium, tänder och fotben, medan samtliga kroppsdelar från säl påträffades. Det diskuteras därefter att säl och fisk kan ha varit den vardagliga födan för Ajvidebefolkningen,vilket också bekräftast av C13-resultat, och därmed enbart behandlats som matavfall, medan svinenkan varit en mer värdefull resurs, inte bara som mat vid exempelvis festmåltider, men även sommaterial till redskapstillverkning. De svarta ytorna diskuteras som möjliga platser för förberedelser för gravceremonier eller vid slaktvid festmåltider, men detta är något som behöver undersökas vidare för att avgöra. De svartaytornas kontinuitet och användning över tid diskuterades också, men behöver även det ytterligareundersökning och dateringar för att kartläggas.

This thesis examines a sample of Pitted Ware pottery from the Gotlandic site of Ajvide in regard to the spatial and temporal relationship of the shards. Ajvide Stone Age site have been extensively excavated over the past 25 years and the most recent analysis of pottery was carried out by Inger Österholm in 1987 and new analyses of the material are therefore greatly needed. Pottery from three sample areas was analysed in regard to their distribution, decoration, fragmentation, part of pot and quality of the goods. To analyse the material in a contextual way a multivariate statistical analysis called correspondence analysis was used. Two areas denominated “dark areas”, which Österholm defined previously, as possible ritual sites, and one reference area with mixed material were chosen for the analysis. By including two of these “dark areas” the study also examine if similarities or differences could be seen among the shard distribution how these areas have been defined and possibly re-defined.

The tourism industry is growing and with its growth competition between destinations rises. In competition, cooperation and collaboration between tourism operators seem beneficial when creating an attractive and dynamic tourist destination. The purpose of this study is to describe and discuss the significance and influence of tourist related networks at a tourist destination, and therefore this study aims to examine the question: What significance do the tourist related networks have at a tourist destination? This study focuses on seven networks on Gotland that are tourism related, and the representatives of the networks were interviewed in order to get their view on the network and its significance to the destination. The study shows that networks have an important role in creating a unified tourist product of the destination, and in reaching out to the potential visitors through joint destination marketing. The study also shows that the tourism related networks helps to improve the reception of the tourist at a destination and to secure the quality of the tourist destination and its tourist products. / Turismindustrin är en växande näring, vilket naturligt skapar en följd av ökad konkurrensmellan destinationer. I konkurrens ter sig samarbeten och samverkan mellan turismaktörervara fördelaktigt, för att skapa en attraktiv och dynamisk turistdestination. Samverkan kanäven vara fördelaktig då turismindustrin består av många små företag, med små resurser som ensamma har svårt att driva en hållbar utveckling av destinationen. Genom samverkan i nätverk kan olika aktörers viljor, agendor och mål på en plats samlas och koordineras för attgenomföra gemensamma aktioner. Problemfrågan som driver studien är: Vilken betydelse har turistrelaterade nätverk för enturistdestination? Fokus i studien ligger på Gotland, som är en populär turistdestination med ett stort antal turistrelaterade företag, som i stor utsträckning samverkar genom nätverk. I studien identifieras 21 stycken turistrelaterade nätverk på Gotland varav sju deltar i denna studie. Dessa nätverk är: Bo vid havet, Goda Gotland, Gotlands attraktioner, Hovleden, Marknadsrådet, Kryssningsgruppen och Vandrarhem, Pensionat och Bed & Breakfast påGotland. Studien har ett tolkande, förståelseinriktat perspektiv och baseras på intervjuer, i detta fall semistrukturerade intervjuer som kan liknas vid ett öppet samtal. Intervjuer har genomförts med nätverkens företrädare och frågorna har berört deras syn på samverkan och nätverk generellt, samt det egna nätverkets betydelse för destinationen. I studien redogörs bland annat för begreppen nätverk, turistdestination och turistprodukt, där nätverk definieras som uppbyggt av ett antal relationer mellan olika aktörer som kan bestå av organisationer, grupper eller individer. En turistprodukt kan dels vara en specifik produkt som erbjuds turisten, och dels kan turistprodukten syftas till hela destinationens sammanlagda utbud. I turisters medvetande kan destinationen i sig utgöra en turistprodukt och det ligger därmed i destinationens intresse att marknadsföra destinationen som en sammanhållen turistprodukt. Studien visar att samverkan i nätverk gynnar turisten då information kring destinationens utbud lättare förmedlas och når ut till kunden genom gemensamma aktioner. Dock visar studien en problematik med samverkan då flera nätverk verkar parallellt. Ett stortantal nätverk, som verkar var för sig, kan splittra destinationen och förvirra den potentiella besökaren. Antalet nätverk och de olika bilder de kommunicerar ut, ser vi kan likväl förvirra kunden som generera fler, eftersom olika produkter lockar olika kunder.Det är inte desto mindre samarbetet mellan de involverade i destinationsprodukten som ger destinationen framgång. Studien visar att nätverk har en betydande roll i erbjudandet av det turistiska utbudet på en destination och i skapandet av en sammanhållen turistprodukt. Nätverken verkar gemensamt med destinationsfrämjande aktiviteter, vilka exempelvis förbättrat mottagandet av turisten och kvalitetssäkringen av destinationens utbud. I nätverkskapas win-win situationer mellan turismaktörer där aktörerna kan gå samman i marknadsföring och tillsammans marknadsföra sitt eget företag, såväl som destinationen, för att locka besökare. Nätverken genererar också andra fördelar för en destination. Exempelvis kan vi i studien se att nätverken har en viktig roll i varumärkesbyggandet av destinationen.

The subject of this thesis is animal bones found in the Pitted Ware Culture site of Ajvide in Eksta parish, Gotland, Sweden. The site has been excavated since the 1980s and along with 85 graves and 7500 artefacts about 2500 kg of animal bones has been collected. Previous studies have often focused on specific areas or species, but the aim of this work has been to get a wider perspective of different areas within the Ajvide site. A total of about 20 kg of animal bones from ten different areas in Ajvide have been analysed with osteological methods. The analysis has shown that there are some differences between the areas considering amount of bone material found and the present species. The material consists of almost exclusively unburnt fragments and fragmentation is high in all areas. In the deeper layers fish is the most common species while fragments of pig are the most common considering every layer and area analysed. The difference seen between the areas most likely depend on how the sites were used by the people in the Pitted Ware Culture and discussions are made on how some of the areas could have been used for more ritual purposes while others possibly have been used in the everyday life.

This bachelor thesis is a compilation of previous master and bachelor theses written by osteology students at Högskolan på Gotland and Uppsala University Campus Gotland, with a focus on palaeopathology in individuals from the island of Gotland, from the Stone Age through the Middle Ages. The purpose of this thesis is to shed light on the history of disease on the island of Gotland on a bigger scale than previous theses have done. Most master and bachelor theses have typically focused on one site or settlement, set in a particular time period in their study, whereas I chose to combine all of the studies into one cohesive examination of all disease surveyable in the skeleton of these individuals. This, in order to see if there are differences to be found in the various time periods, or even differences among the population within a specific time period. And there are some differences to be seen, indeed; most notably perhaps between the Iron Age and the Middle Ages, where a difference in the dental health can clearly be seen. When comparing the other time periods however, caution must be advised; the skeletal material is lacking in most eras other than the Iron Age and the Middle Ages.

This paper looks to examine the relationship between the church buildings and archaeological finds from under the church floor in Silte parish on the baltic isle, Gotland. The material was excavated in 1971-1972, after evidence of an older wooden church was uncovered during restoration work. This older structure, revealed to have consisted of a chancel and choir, had evidently been connected to the present stone choir for some time. The well preserved foundation was excavated along with a rich archeological material consisting of, amongst other things, some 1700 coins and 18 graves along with skeletal material indicating an additional 25 individuals. In this thesis the material and the buildings are put into context and an attempt is made to link it to different phases of christianization. One connecting to the timbered stave church, and one to the later stone church. The results are then used to make a connection between this development and the formation of the parish system on the island and the increased stratification of church and society during the early Middle Ages in Sweden and Scandinavia.

Tegeltillverkning har i industriell form funnits på Gotland i över 100 år. Mellan 1903–1970 fanns det ett Tegelbruk i Havdhem som kom att dominera den gotländska marknaden. Tegelproduktionens utveckling övertid har lokalt speglat hur det har sett ut nationellt men i mindre skala. Den har även påverkats mycket av den lokala näringsutvecklingen. Havdhems tegelbruk startades på samhällsaktörers initiativ för att hjälpa det ökade behovet av tegelrör för täckdikning. Tegelrören kom att bli den viktigaste produkten för bruket som även tillverkade murtegel, håltegel och fasadtegel. Tegelbrukets produktionsvolym under dess glansperiod låg på 3 miljoner per år och hade 25 årsanställda. Den centrala orsaken till brukets nedläggning var en kraftig brand i december 1970.   Havdhemsteglet bestod av en lera med låg järnoxidhalt vilket resulterade i ett ljusrött tegel. Leran hämtades lokalt från tre olika lertag. Bruket har tillverkat både rött och gult tegel och har köpt in råmaterial för att påverka färgen. Ett av byggnadsverken som stoltserar med Havdhemstegel är Visby vattenledningstorn som byggdes 1925. Vattenledningstornet är byggt med det för Havdhem typiska ljusröda teglet. / Brick manufacturing in industrial form has been used on Gotland for over 100 years. Between 1903 and 1970, there was a tilery in Havdhem, in the south of Gotland, that came to dominate the Gotlandic market. The brick productions development has locally reflected how it has looked nationally but on a smaller scale. The brick industry has also been influenced by the local business development. Havdhems tilery was started through community-active initiatives to help increase the need for brick pipes for field drainage. The brick pipes became the most important product for the factory. The tilery also manufactured several different kinds of bricks. The tilery’s production volume during its high period was 3 million per year and had 25 full-time employees. The central reason for the closure of the factory was a severe fire in December 1970.   Havdhems bricks consisted of a clay composition with a low iron-oxide content which creates a lighter red brick. The clay was sourced locally from three different clay quarries. The factory has manufactured both red and yellow bricks and has purchased raw materials to influence the color. One of the buildings that boasts Havdhems clay bricks is the Visby water conduit tower, which was built in 1925. The water conduit tower was built with the representative light red brick.

The thesis aim is to discuss the Gotlandic jewelry constellations and the difference in the jewelry assemblies between five Viking Age burial grounds on the island from an intersectional perspective. Differences or alikeness between the burial grounds are meant to highlight or decline a possible group dynamic on the island where different subgroups could be detected in an overall Gotlandic group. The subgroups could be a result of trad or local expression that show up in the jewelry constellations and by that means highlight an expression beyond the Gotlandic grouping. Following questions is discussed in relation to the different jewelry constellations in the graves, is there any differences between the jewelry constellations on the analyzed burial grounds that could indicate more than one group in the Gotlandic population during the Viking Age? How can different genders be visible in the jewelry constellations of feminine and masculine graves on the five burial grounds? If more than one group can be detected, is it possible to interpret a difference in possibility to express gender in the jewelry constellations between the burial grounds? The Gotlandic feminine jewelry has been interpreted as specific for Gotland during the Viking Age and has been discussed to show an overall group on the island. In relation to this, the five analyzed burial grounds show about a third of the graves having no jewelry in the graves and a varying jewelry constellation in the feminine graves. The thesis discussion shows a possible difference even between the jewelry in masculine graves on the burial grounds that has been analyzed which earlier studies have not highlighted. The result shows a variation both between the five burial grounds but also between the individuals. What earlier has been understood as the traditional Gotlandic feminine jewelry constellation has in the analyzes been shown to relate quite little to the actual material. Few feminine individuals have been buried with the traditional jewelry constellation, more often are they buried with a few Gotlandic jewelry items and with varying placements in the graves. In summary, the five burial grounds show a variation in local tradition and manifestations related to the Gotlandic grouping.