Denna text specificerar gotländska kyrkomålningar som föreställer Tjuvmjölkerskor. Syftet med studien är att skapa en förståelse för medeltida människors syn på tjuvmjölkerskor och hur de påverkade det medeltida samhället. Studien använder ett ikonografiskt tillvägagångsätt för att studera målningarna och hur tjuvmjölkerskorna framställs. En rumslig analys utförs även för att undersöka målningarnas placering inne i kyrkorummet. Kyrkan under medeltiden såg den kvinnliga sexualiteten som ett hot, ett sätt för henne att manipulera män och utföra onda handlingar. Kyrkan använde tjuvmjölkningsmålningarna som en metod att skrämma och påminna befolkningen om rätt och fel, men även om bestraffningen som skulle åläggas vid samröre med djävulen. Tjuvmjölkerskan avbildades som en vanlig kvinna med vardagliga föremål under medeltiden, vilket ökade rädslan att en tjuvmjölkerska kunde vara vem som helst. Hennes handlingar och bestraffning avslöjar dock hennes identitet. Tjuvmjölkerskan bidrog därför med oro och rädsla i det medeltida samhället. / This text specifies Gotland church paintings depicting milk stealing women. The purpose of this study is to create an understanding of medieval people's view of milk stealing women and how they influenced the medieval society. The study uses an iconographic approach to studying the paintings and how the milk stealing women are depicted. A spatial analysis is also used to examine the location of the paintings in the church room. The medieval church saw female sexuality as a threat, a way for women to manipulate men and perform evil deeds. The church used the thief milking paintings as a method of scaring and reminding the population of right and wrong, but also of the punishment that would be imposed when associating with the devil. The milk stealing woman is depicted as an ordinary woman with everyday objects in the Middle Ages, which increased the fear that a milk stealing woman could be anyone. However, her actions and punishment revealed her identity. The milk stealing woman therefore contributed to anxiety and fear in middle age society.

Syftet med den här studien är att diskutera och analysera hur den gotländska pressens opinionstexter skrev om nazisternas attack på Kreta år 1941, samt försöka se hur nyhetsurvalet av de svenska TT-artiklarna har påverkats av de politiska ideologierna hos var och en av de tre aktuella dagstidningarna. Vilka aktörer får komma till tals i dessa artiklar, samt vilken TT-källa har de använt? Följde Gotlandspressen statens nationella direktiv kring neutral presspolitik, och var de försiktiga med att öppet kritisera kriget, och nazisterna under Slaget om Kreta? Studien har skett genom en metodtriangulering, med en kortare kvantitativ studie av samtliga nyhetsartiklar som lyfter Kreta i någon utsträckning under perioden 20 maj till 6 juni 1941. Samt en kvantitativ studie med kritisk diskursanalys som fokus, för att se hur och om de gotländska dagstidningarnas opinionstexter lyfter Kreta, och potentiell jämförelse med Gotland som också är en ö i ett innanhav, samt svara på frågan om den gotländska pressen följde de nationella riktlinjerna utfärdade som inskränkte på den svenska yttrandefriheten. Vågar tidningarna kritisera kriget? Studiens resultat visar att den gotländska pressen i sitt nyhetsurval har ett övergripande västerländskt tillvägagångssätt när de valt ut TT-artiklar, den enda tidningen som valde den nazistiska nyhetsbyrån DNB var den högerkonservativa tidningen Gotlands Allehanda, som ändå visade på pronazistiska tendenser. I fallet med de olika opinionsartiklarna så var det tydligt att även här var Gotlands Allehanda mer pronazistisk, men alla de tre tidningarna följde den svenska neutralitetspolitiken, de få gånger som kritik mot nazisterna framställs så är den subtil, och försiktig, antagligen med rädsla för att publiceringen skulle stoppas. Parallellen Gotland - Kreta har därför enbart gjorts i samband med ett varningens finger. Kan det hända där – kan det hända här.

In 1953, two individuals were excavated in Erik XIII’s alley, Visby, Gotland. After the excavation, the individuals did not undergo an osteological examination and were preserved for several years by the Gotland Museum. These two individuals were selected for this thesis to undergo an osteological analysis. The purpose of the essay was to identify and investigate the two individuals from Erik XIII's alley and illuminate the Viking age of Visby. A spatial analysis of Erik XIII's alley and the surrounding environment was carried out, to emphasize Visby’s Viking-age. Erik XIII's alley is in the northern part of Visby's inner city and is within walking distance of the two largest Viking-era burial grounds in Visby, Kopparsvik and Gustavsvik. Individual 1, who was judged to be a man, was approximately 182cm tall and was between 33-45 years old when he died. Individual 2 was judged to be a probable man and was between 17-25 at the time of his death and had an approximate length of 173cm. The individuals have only two common pathologies, which are osteophytes and tartar. Individual 2 had significantly fewer pathologies than individual 1, which may be a side effect of the age difference between them. In individual 1, enthesopathies were also identified, which were roughly consistent throughout the body, ligamente flava, pitting and osteoarthritis. Individual 2 showed changes from two different deficiency diseases, cribra orbitalia and enamel hypoplasia. The discussion is divided into three parts that emphasize the individuals, the comparison with other Viking-era individuals on Gotland and the spatial context. The individuals' pathologies are discussed, and possible interpretations of the individuals are presented. When the individuals from Erik XIII's alley are compared to other Viking-age individuals who have undergone osteological examinations, the result mainly varies. In the spatial context, possible interpretations of the graves are presented, which consist of an additional burial ground with different interpretations, as a burial ground for the king's company, or simple farm burials.

Uppsatsen analyserar och diskuterar kattbenen i materialet som grävdes ut i Västergarn, Gotland under våren 2021 och 2022. Analysen och diskussionen fokuserar på katternas roll i lokalsamhället, både fysiskt och i den lokala folktron. Materialet består av sex schakt med två identifierade husgrunder, en misstänkt smedja och en brunn med en datering på vikingatid och tidig medeltid. Materialet består av 151 ben och beräkningen visar på uppskattningsvis fyra individer. Analysen kom fram till att majoriteten av individerna var yngre än ett år gamla, med undantag från en med artros från hög ålder. En underkäke hittades med snittspår vilket i samband med åldern på individerna visar på att katterna har avlivats för pälsens skull, som har dokumenterats tidigare i både historiska och arkeologiska källor. Ett område identifieras där troligen en hel individ deponerats som husoffer för att skydda mot onda krafter. Katterna på platsen har förmodligen i livet använts som skadedjursbekämpning och magiskt skydd. / The essay analyses and discusses the cat bones in the material excavated in Västergarn, Gotland during the spring of 2021 and 2022. The analysis and discussion focus on the role of cats in local society, both physically and in local folklore. The material consists of six shafts with two identified house foundations, a suspected forge and a well with a dating from the Viking Age and the early Middle Ages. The material consists of 151 bones and the calculation shows approximately four individuals. The analysis concluded that most individuals were younger than one year old, with the exception of one with osteoarthritis from old age. A lower jaw was found with butchery marks which, in conjunction with the age of the individuals, shows that the cats have been slaughtered for their fur, which has been documented previously in both historical and archaeological sources. An area is identified where an entire individual was probably deposited as a house offering to protect against evil forces. The cats on the site were probably used in life as pest control and magical protection.

Uppsatsen undersöker björnklor upptäckta i järnåldersgravar (ca 500 e.Kr. – 1100 e.Kr.) på Gotland, Sverige. Brunbjörnen har aldrig funnits som en del av i öns fauna, vilket innebär att varje björnklo som upptäcks är ett spår av ett forntida utbyte mellan ön i fråga och omgivande fastlandsområden. Tidigare forskning inom ämnet har mest bestått av sammanställningar av gravkontexter med björnklor. För att ytterligare tolka björnklorna och för att diskutera det möjliga syftet bakom deponeringar i gravar behöver emellertid klor knytas till tillhörande tassar. En vanlig förklaring är att björnklor härstammar från pälsverk. Teorin om päls fungerar dock inte för alla upptäckta klor. Därför syftar uppsatsen till att skapa en metrisk metod genom mätningar av referensmaterial av björnklor. Tanken är att mätmetoden ska användasför att undersöka och tolka arkeologiska fynd av björnklor. Tolkningen av klorna är en viktig del i förståelsen om hur djurresurser nyttjades under förhistorisk tid. / This paper examines bear claws discovered in Iron Age graves (c. 500 AD – 1100 AD) in Gotland, Sweden. The brown bear has never existed as a part in the island's fauna, meaning that every bear claw discovered is a trace of the ancient exchange between this island and the surrounding mainlands. Previous research on the subject has mostly consisted of compilations of the number of grave contexts with bear claws. However, to further interpret bear claws from each burial context and to discuss the possible purpose behind deposition in the grave, claws need to be assessed for associated paws. A common explanation is that bear claws derives from fur. However, the theory of fur does not work for all discovered claws. Therefore, the paper aims to create a metric method through measurements of reference material of bear claws. The idea is that the measurement method could be used to examineand interpret the archaeological bear claws. The interpretation of the claws is an important part of the understanding of how animal resources were used in prehistoric times.

In this thesis, three individuals were analysed from the medieval church St. Hans in Visby, Sweden. The three individuals were interred within the older graveyard of ‘All-Saints’ Church’. The burial of multiple individuals in a single grave was considered exceptional due to its deviation from standard burial rituals. The archaeological report suggested a familial connection among the buried individuals, with individual 13 initially buried in a wooden coffin, followed by individual 10 laid atop the coffin, and individual 9 subsequently laid atop individual 10. The study focused on non-metric traits, in these three individuals. Non-metric traits of the skeleton encompass features with a presumed genetic basis, which can also be influenced by external environmental factors and internal physiological conditions. These traits, categorised into dental, cranial, and post-cranial traits, were typically employed to investigate population affinities and aid in forensic identification. However, their genetic nature also can render them useful for examining familial relationships. Despite their potential, utilising non-metric traits to ascertain familial relationships posed challenges. These challenges included data quality, stratigraphic association, and data gaps in the St. Hans material. Understanding these constraints was crucial for determining the reliability of non-metric traits as a tool for familial analysis. / I denna uppsats har tre individer analyserats från den medeltida kyrkan S:t Hans i Visby, Sverige. De tre individerna var gravsatta i den äldre begravningsplatsen som tillhörde Allhelgonakyrkan. Begravningen av flera personer i en och samma grav betraktades som exceptionell på grund av avvikelsen från standardbegravningsritualer. Den arkeologiska rapporten föreslog en släktskaplig koppling mellan de begravda individerna, där individ 13 initialt begravdes i en träkista, följt av individ 10 som lades ovanpå kistan, och individ 9 som därefter lades ovanpå individ 10. Studien fokuserade på icke-metriska egenskaper hos dessa tre individer. Icke-metriska särdrag I skelettet omfattar drag med en möjlig genetisk grund, som också kan påverkas av externa miljöfaktorer och interna fysiologiska förhållanden. Dessa egenskaper, kategoriseras som dentala, kraniala och post-kraniala egenskaper, användes vanligtvis för att undersöka populationsaffiniteter och bistå vid rättsmedicinsk identifiering. Trots deras potential utgjorde användningen av icke-metriska egenskaper för att fastställa släktskapsrelationer utmaningar. Dessa utmaningar inkluderade datorkvalitet, stratigrafisk sammanslutning och dataluckor i materialet från S:t Hans. Att förstå dessa begränsningar var avgörande för att fastställa tillförlitligheten hos icke-metriska egenskaper som ett verktyg för släktanalyser.

This thesis seeks to gain an understanding the role of the warrior in the Gotlandic society during the Roman iron age and the Migration Period, and to gain further knowledge of the development and evolution of the Gotlandic weapon grave, in terms of grave goods, burial practises, and expressions of military hierarchy. Through the methodology of correspondence analysis, a relatively clear development of the weapon grave can be traced: from a retinue-based system of military organisation in the Early Roman Iron Age, to a less defied hierarchy among the graves during the Late Roman Iron Age and Migration Period. This is manifested by a decreasing use of high-status objects, more homogenous grave inventories, and smaller differences in size and form of burial structures. This development corelates with earlier studies regarding social changes on Gotland, where the Gotlandic society is identified as more egalitarian than other Early Iron Age societies in Scandinavia. / Denna Uppsats ämnar bilda en förståelse kring krigarens roll i det gotländska samhället under romersk järnålder och folkvandringstid, samt att öka kunskapen kring de gotländska vapengravarnas utveckling genom att undersöka uppsättningar av gravgåvor, gravpraktiker och uttryck för militär hierarki. Genom en korrespondens-analytisk metodik har en relativt tydlig utveckling av vapengravarna kunnat identifieras. Från ett system som bygger på militära följen under äldre romersk järnålder, till en mindre tydligt definierad hierarki bland gravarna under yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Utvecklingen manifesterar sig via en minskning i användningen av statusmarkerande föremål, ett mer homogent gravinventarium, samt mer otydliga skillnader i storlek och utformning av gravkonstruktionerna. Detta korrelerar med tidigare forskning rörande den gotländska samhällsorganisationen, där det gotländska samhället identifieras som mer egalitärt än andra äldre järnålderssamhällen i Skandinavien.

Syftet med undersökningen är att göra en “modell” över hur bronsålderns strandlinje på Gotlands östra kust kan ha sett ut samt att undersöka var rösen finns placerade i landskapet. Undersökningen har haft två teoretiska utgångspunkter, seascape och platsval. Materialet som undersökts i uppsatsen är 508 rösen och 14 gravfält där rösen förekommer, samt de kartor med strandlinjerekonstruktionen som gjorts inom ramen för undersökningen. För att kunna rekonstruera strandlinjen och analysera rösenas placering har en rumslig analys genomförts i QGIS.  Den sydligaste delen av ön rekonstruerades till 7,5 m.ö.h. och den nordligaste delen, det vill säga Fårö, rekonstruerades till 12 m.ö.h. vilket gjorde att det var en skillnad på 4,5 meter mellan nord och syd. Studien visade att en majoritet av rösena placerades invid någon form av vatten, att i de norra delarna av ön var frekvensen av mindre rösen större samtidig som östkusten hade flest rösen med en diameter över 20 meter. / The purpose of the thesis is to make a "model" of what the Bronze Age shoreline on Gotland's eastern coast might have looked like and to investigate where the cairns are located in the landscape. The survey had two theoretical starting points, seascape, and site selection. The material examined in the essay is 508 cairns and 14 burial fields where the cairns occur, as well as the maps with the shoreline reconstruction made within the framework of the survey. To reconstruct the shoreline and analyse the location of the cairns, a spatial analysis has been carried out in QGIS. The southernmost part of the island was reconstructed to 7.5 m.a.s.l. and the northernmost part, i.e. Fårö, was reconstructed to 12 m.a.s.l. which meant that there was a difference of 4.5 meters between north and south. The study showed that most of the cairns were placed next to some form of water. It was also seen, that in the northern parts of the island, there were generally smaller cairns, while the east coast had the most cairns with a diameter of over 20 meters.

Medieval dwelling houses of a similar type have been documented on Gotland in archaeological investigations. They all have common planning, a rectangular house foundation divided into two rooms and a square-shaped fireplace which is located in one of the corners. In this study the aim is to find out when this type of building was first introduced on Gotland as well as why it was adopted. Another aim is to compare the gotlandic houses with similar buildings from other places in Scandinavia? The method used to answer these questions consists of a comparison between visually similar houses from Gotland and the mainland based on orientation, dimensions, construction and dating. The comparison shows that the majority of the foundations investigated frequently are oriented west east, that the average dimensions are approximately 8 × 6 m and that the houses approximately can be dated between the 12th and 13th century.

The exclusive bronze and gold objects found in the Iron Age ship and rider burials of Vendel, Valsgärde and Sutton Hoo are well known. Less known, however, is the grave field of Vallstenarum on Gotland, where some similar finds have been made. Vallstenarum is located in a highly interesting landscape with former bays and lagoons, Bronze Age monuments, hill forts and a long continuity of human activity. While many of the impressive Bronze Age graves and monuments are widely visible in the landscape, Iron Age burials are more descrete. Therefore, this paper aims to shed light on the people in the Iron Age Vallstena community, their social organisation and their communication with the rest of the world. This will be achieved by analysing grave objects in relation to status and hierarchy, but also in relation to the surrounding landscape and in chronology with nearby archaeological sites. By comparing where similar finds have been made, the paper also discusses the location of Vendel Period central areas and Iron Age trade and communication. The results show a highly symbolic landscape, where the domestic area was separated from the grave fields. The find material also implies that the Vallstena area was involved in a vast communication network during the Vendel Period and possibly functioned as a trade hub through its strategic location next to the Gothem river. The grave activity in the central area of the parish seems to peak during the Vendel period, and the peripheral areas of the parish starts to get more intensively populated in the Viking Age. / I ”Tjelvars” fotspår- Rekonstruktion av det forntida landskapet vid Lina myr på Gotland under 9000 år