Denna masteruppsats tar upp frågan om J. S. Bachs musik kan få ännu ett raster av förståelse om man ser/hör/förstår den genom den gregorianska musikens klangvärld. Finns det ytterligare förståelse för musikskaparen Bach att hämta ur de klingande gregorianska valven?Frågor som hör till arbetet:-          Kan Bachs musik förstås bättre om utföraren har kännedom om den gregorianska traditionen? -          Hur ser förhållandet mellan J.S. Bach och den gregorianska musiken ut?  -          Hur såg den liturgiska traditionen ut i Leipzig när han jobbade som Thomaskantor där? Fanns det en levande gregoriansk liturgi?  -          Vilken gregoriansk musik kunde Bach själv höra på, vilken gregoriansk musik sjöngs i hans närhet?  -          Hur påverkad av den gregorianska musiken var J.S. Bach i sitt eget komponerande?  -          Vad tyckte han själv om den musiken, både teologiskt och musikaliskt?  Viktigaste resultat och slutsatser:  Enligt de källor som jag tagit del av i min undersökning, verkar det inte som att Bach var särskilt intresserad av att vilja framföra tidstrogen gregoriansk musik. Däremot anser jag att man med resultaten från denna begränsade undersökning kan påvisa att det levde kvar en stark liturgisk tradition i Leipzig under Bachs tid i Thomaskyrkan med ovanligt mycket liturgi som överlevt från den katolska traditionen till den nya reformerta kyrkan.  Förhållandet mellan Bach och den gregorianska musiken var troligtvis mycket starkt och levande i den liturgiska miljö som Thomaskyrkan erbjöd tack vare en stark förankring i den lutherska ortodoxa gudstjänsten.  Att Bach själv tog intryck av musiken så till den grad att han bjöd in den i sitt eget komponerande, att han byggde egna musikaliska skapelser med hjälp av just den gregorianska sången anser jag att jag också kunnat visa på. Han tog inte bara del i den musikskatt som förändrats genom reformatorernas teologiska och pedagogiska arbete under århundraden utan visar även på en egen kännedom om grundmaterialet, om källans ursprung.