In recent decades, demands has emerged that the companies shall take a greater social responsibility for the impact that they have on their environment and that this impact shall be reported, which is known as Sustainability Reporting. The Sustainability Report is based on a number of general principles that ensure the content and the quality of the Sustainability Report. One of these principles is the principle of completeness. In the research, this principle seems to have been interpreted in terms of number of reported aspects and indicators, which can be a limited view where only the existence of the aspects and indicators is observed. By including the degree of the reporting in terms of full, partial and no reporting as well as a comparison between the real and the alleged reporting, our intention is to extend the principle of completeness and to develop a tool that we also apply through an empirical survey in a particular area. This creates not only a deeper understanding of the principle of completeness, but also an understanding of how the completeness in reporting in the area of human rights seems to be in large Swedish companies. In this paper, a quantitative content analysis has been used. This was done either on the corporate sustainability report or on the annual report in the case the sustainability report was included there. The conclusion that can be drawn is that there are deficiencies in the completeness both in terms of the existence of aspects and indicators, but also in the degree of the reporting. Additionally, the completeness also deficiencies in the comparison between the real and the alleged reporting.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och systematisera vilka drivkrafter som är aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillämpats. Vi ansåg att den kvalitativa metoden var mer tillämpbart på vår studie då vi hade avsikt att på en djupare förståelse för företagens drivkrafter bakom hållbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav både ett personligt möte och via telefon. Empiri: Det sammanställda resultatet från vår undersökning är att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hållbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter är likadana, skillnaden är inte betydande.. Många utav drivkrafterna från tidigare gjord forskning är inte förekommande idag. Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att drivkrafterna till varför publika företag upprättar en hållbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter. De främsta aktuella drivkrafterna bakom publika företags hållbarhetsredovisningar är att företagen skapar en legitimitet genom att ha en transparens emellan företaget och dess intressenter, det föreligger en efterfrågan från ägare och nya potentiella investerare och förbättra interna processer och den interna organisationen för att skapa en långsiktighet.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör. Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent. GRI har utvecklat riktlinjerna under åren och har publicerat sin fjärde version, G4. Under våren år 2014 har ett antal svenska börsnoterade företag offentliggjort hållbarhetsredovisningar enligt version G4. Största skillnaderna sedan tidigare är att fokusera rapporteringen på endast det som anses väsentligt. För att bestämma redovisningens innehåll ska en väsentlighetsanalys tillsammans med intressenterna upprättas. Denna studie har undersökt hur förändringarna, med fokus på principen om väsentlighet, i riktlinjerna upplevs av företag, samt jämfört hur de två senaste årens hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt. Syftet är att förstå dessa förändringar, samt att resultatet ska fungera som underlag till utvecklingsmöjligheter för studiens företag. Dessutom bidrar arbetet som ett hjälpmedel för företag som ännu inte upprättat en hållbarhetsredovisning enligt G4. De två forskningsmetoder som använts för att uppnå syftet är innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningar och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsredovisningar på företag. Första steget var att skapa en fördjupad kunskap om förändringarna i riktlinjerna, för att därefter förstå hur dessa i sin tur påverkat företags upprättande av deras hållbarhetsredovisningar. Därefter har vi med hjälp av intervjuerna samlat in kunskap om hur förändringarna upplevs internt hos företag som implementerat G4. Resultatet av studien visar att företag är positiva till de förändringar som G4 medfört. Vidare visar studien att största förändringen upplevs vara väsentlighetsanalysen, som kan genomföras på olika sätt. Genom vår studie har vi funnit metoder som kan användas för att effektivisera väsentlighetsanalysen och hållbarhetsredovisningen i det stora hela. Denna studie ligger till grund för att fortsätta fylla det forskningsgap inom hållbarhetsredovisning som G4 medfört. Dessutom har studien fokuserat på samtliga perspektiv av hållbarhet - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Dessa tre perspektiv har i få tidigare studier undersökts tillsammans. Slutligen, företag bör involvera sina intressenter mer i redovisningen för att säkerställa att innehållet är väsentligt för alla berörda.

I årsredovisningslagen (1995:1554) tillkom en ändring (2016:947) som medför att större svenska företag blir tvingade till att upprätta en hållbarhetsredovisning. I en tidigare undersökning framkommer det att nio av tio företag upplever det nya lagkravet som utmanande. Denna studie bidrar därför med kunskap om vilka dessa utmaningar kan vara och vad de kan bero på. Syftet med studien är att uppmärksamma vilka faktorer som ligger till grund för att företag uppfattar implementering av lag (2016:947) som utmanande. Genom detta kan studien bidra med förståelse för det praktiska arbetet vid upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Det kan vara användbart för företag som går över från frivillig till lagstadgad hållbarhetsredovisning eller företag som upprättar en hållbarhetsredovisning för första gången i samband med ett lagkrav.För att uppnå syftet har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Det har utförts åtta intervjuer med hållbarhetsansvariga på företag inom modebranschen samt sport- och fritidsbranschen. För att erhålla empiri kring det praktiska arbetet ansågs en kvalitativ metod vara bäst lämpad då det önskades praktiska exempel från informanterna.Studiens resultat kan förklaras med hjälp av implementeringsteorin där egenskaperna förstå, kan och vill presenteras. För att uppmärksamma svårigheter vid implementeringen kommer studien att undersöka om företagen besitter dessa tre egenskaper. Vid implementering av ett beslut är det väsentligt att veta vilka egenskaper företagen har för att förstå styrningenseffekter. Inom implementeringsteorin framgår det att det är mest problematiskt ifall viljan inte finns vid en implementering. Resultatet från studien visar att det finns utmaningar hos företagen som kan kopplas till egenskaperna förstå och kan. Egenskapen vill visar sig i denna studie inte kunna kopplas till företagens utmaningar. / The Annual Account Act (1995:1554) introduced a change (2016:947) which implies that larger Swedish companies are forced to establish a sustainability report. In a previous survey it appears that nine out of ten companies experience the new legal requirement as challenging. This study therefore contributes with knowledge of which these challenges could be and what they may depend on. The purpose of the study is to observe what factors that are the reasons why companies perceive implementation of law (2016:947) as challenging. By this, the study can contribute to understand the practical work in the preparation of sustainability reports. It can be useful for companies that switch from voluntary to statutory sustainability reporting or companies that establish a sustainability report for the first time in a connection with a legal requirement. To achieve the aim, the study has been based on a qualitative research method in the form of interviews. There have been eight interviews with sustainability managers in companies within the fashion industry as well as the sports-and leisure industry. In order to gain empirical knowledge about the practical work, a qualitative method was considered most appropriate because it was desired that the informants provided practical examples. The result of the study can be explained by using the implementation theory where the properties understand, can and will are presented. In order to pay attention to difficulties with implementation, the study will investigate whether the companies process these three properties. When implementing a decision, it is essential to know what properties companies have in order to understand the effects of the control. In implementation theory, it appears that it is most problematic if there is no willingness to implement. The result from the study shows that there is challenges within the companies that can be linked to the properties understandand can. The property will appear in this study unable to connect to the challenges in the companies.

Hållbarhetsredovisningar är ett verktyg företagen använder sig av vid redovisning av deras hållbarhetsarbete inom tre dimensioner vilka är de sociala, miljömässiga och ekonomiska. I studien som utförts kommer fokuset endast att ligga på den miljömässiga dimensionen. Problemet som finns i hållbarhetsredovisningar är att det inte existerar några faktiska lagar och regelverk för vad redovisningen ska innehålla. Således är det möjligt att den har ett undersyfte att från företagens sida istället bestyrka legitimiteten. Det enda som företagen måste förhålla sig till när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar är någon av de riktlinjer som finns, vilket exempelvis kan vara Global Reporting Initiative (GRI). Bristen på tydliga lagar och regelverk för upprättandet av hållbarhetsredovisningar kan slutligen resultera i en tolkningsproblematik. Syftet med denna studie var att belysa denna problematik och öka förståelsen angående om, och i så fall hur företagen kan strategiskt manipulera innehållet i sina redovisningar för att informationen ska tolkas positivare än vad den i verkligheten är. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts. Med denna metod som grund har en dokumentanalys utförts som har i en fallstudie analyserat tre stora företags hållbarhetsredovisningar inom den tunga industrin. Samtliga av de analyserade företagen upprättade sina hållbarhetsredovisningar enligt GRI:s riktlinjer. De teorier som studien har som utgångspunkt är intressentteorin, signalteorin, legitimitetsteorin. Utöver detta är även begreppen GRI, Corporate Social Responsibility (CSR), hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning och legitimitetsstrategier centrala för att uppfylla denna studies syfte. I den empiri som sedan presenterades med hjälp av studiens analysmodell har nio strategier identifierats vid företagens redovisning av negativ miljömässig information. Dessa strategier ger en antydan om att företagen använder sig av strategier för att försköna den negativa information som de kommunicerar ut. Empirin har således styrkt den tidigare forskning som denna studie baserats på eftersom flera av de identifierade strategierna även har funnits i andra företag i andra branscher. Det tillägg till tidigare forskning som empirin kan bidra med är ytterligare en strategi som de analyserade företagen använder sig av.

Orientador: Vagner Cavenaghi / Banca: Aldo Roberto Ometto / Banca: Otávio José de Oliveira / Resumo: Diante das novas demandas em prol do desenvolvimento sustentável, é comum ouvir as empresas falando em produtos sustentáveis, em produção "verde". Mas para que essas afirmações sejam realidade existe a necessidade urgente de que as empresas compreendam e incorporem a visão da sustentabilidade aos seus negócios. O objetivo dessa dissertação é apresentar e relacionar os princípios e escopo da Manufatura Sustentável, alinhando-os aos indicadores do Global Reporting Initiative (GRI), demonstrando a viabilidade das empresas utilizarem os indicadores para a gestão das operações com foco sustentável. A dissertação tem como base a revisão bibliográfica sobre a Manufatura Sustentável e de alguns instrumentos que auxiliam a sua implementação, como o Ecodesing, a Produção Mais Limpa e a Avaliação do Ciclo de Vida. O estudo de caso fornece indicadores que evidenciam que o processo de implementação de um processo de produção sustentável é possível, quando realizado de forma estruturada e com a liderança da alta direção na condução desse processo gradual e contínuo. Os resultados obtidos com o cruzamento do estudo de caso com os indicadores, evidenciam que o processo analisado tem potencial para ser efetivamente uma manufatura sustentável, além de estar apto a realizar e divulgar o seu relatório de sustentabilidade, com base no GRI. Os dados obtidos são reforçados numa tabela de indicadores (essenciais e adicionais) com potencial de atendimento. Com isso, essa dissertação demonstra que os indicadores de sustentabilidade também podem ser utilizados como norteadores para a manufatura sustentável / Abstract: Due to the new demands when it comes to sustainable development, it has become very usual for companies to discuss sustainable products, in "Green" production. In order to make these statements true, however, companies need urgently to understand and incorporate the vision of sustainability into their own business. The objective of this dissertation is to present and relate the principles and the scope of the Sustainable Manufacturing, thus aligning them with the indicators of the Goal Reporting Initiative (GRI), demonstating the corporate feasibility in using such indicators to the management of sustainable focus operations. This dissertation is based on the bibliographical review on Sustainable Manufacturing and some instruments which help its implementation, such as: Ecodesing, the Cleaner Production and the Life Cycle Assessment. The case study of a re-refining process provides indicators evidencing that the implementations process of a sustainable production process is possible - when performed in a structured manner and led by the company's high management. This process is gradual and continuous. The results otained when crossing the case study with the indicators show that the process analysis has potential to effectively become a sustainable manufacturing, in addition to being able to perform and divulge its sustainbility report, based on GRI. The data obtained are reinforced in a scorecard (essential and additional) and have attendance potential. This way, this dissertation demonstration that the sustainability indicators can also be utilized as guidelines for the sustainable manufacturing / Mestre

Från och med räkenskapsåret 2017 behöver stora svenska företag upprätta hållbarhetsrapport enligt lagstadgade krav. Sverige anses generellt vara i framkant inom hållbara initiativ och åtaganden, dock visar tidigare internationell forskning att företag brister i att förmedla relevant information i hållbarhetsrapporter. Denna studie undersöker till vilken grad svenska företag följer lagen om hållbarhetsrapportering. Utifrån legitimitets- och den institutionella teorin söker studien även förklarande variabler till regelefterlevnadsgraden. Studien har utförts genom granskning utifrån lagens riktlinjer av noterade svenska företags hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att endast cirka 10 % av de observerade företagen uppfyller lagkravet. För de undersökta förklarande variablerna kan endast storlek mätt i nettoomsättning säkerställas med statistisk signifikans. Nettoomsättningens storlek visas ha låg förklaringsgrad för företagens efterlevnad av hållbarhetsrapporteringslagen.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:16Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2011-01-14Bitstream added on 2014-06-13T19:54:24Z : No. of bitstreams: 1 machado_cg_me_bauru.pdf: 1497021 bytes, checksum: 245786ce11ee984d9fd56a3ea259740e (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Diante das novas demandas em prol do desenvolvimento sustentável, é comum ouvir as empresas falando em produtos sustentáveis, em produção verde. Mas para que essas afirmações sejam realidade existe a necessidade urgente de que as empresas compreendam e incorporem a visão da sustentabilidade aos seus negócios. O objetivo dessa dissertação é apresentar e relacionar os princípios e escopo da Manufatura Sustentável, alinhando-os aos indicadores do Global Reporting Initiative (GRI), demonstrando a viabilidade das empresas utilizarem os indicadores para a gestão das operações com foco sustentável. A dissertação tem como base a revisão bibliográfica sobre a Manufatura Sustentável e de alguns instrumentos que auxiliam a sua implementação, como o Ecodesing, a Produção Mais Limpa e a Avaliação do Ciclo de Vida. O estudo de caso fornece indicadores que evidenciam que o processo de implementação de um processo de produção sustentável é possível, quando realizado de forma estruturada e com a liderança da alta direção na condução desse processo gradual e contínuo. Os resultados obtidos com o cruzamento do estudo de caso com os indicadores, evidenciam que o processo analisado tem potencial para ser efetivamente uma manufatura sustentável, além de estar apto a realizar e divulgar o seu relatório de sustentabilidade, com base no GRI. Os dados obtidos são reforçados numa tabela de indicadores (essenciais e adicionais) com potencial de atendimento. Com isso, essa dissertação demonstra que os indicadores de sustentabilidade também podem ser utilizados como norteadores para a manufatura sustentável / Due to the new demands when it comes to sustainable development, it has become very usual for companies to discuss sustainable products, in Green production. In order to make these statements true, however, companies need urgently to understand and incorporate the vision of sustainability into their own business. The objective of this dissertation is to present and relate the principles and the scope of the Sustainable Manufacturing, thus aligning them with the indicators of the Goal Reporting Initiative (GRI), demonstating the corporate feasibility in using such indicators to the management of sustainable focus operations. This dissertation is based on the bibliographical review on Sustainable Manufacturing and some instruments which help its implementation, such as: Ecodesing, the Cleaner Production and the Life Cycle Assessment. The case study of a re-refining process provides indicators evidencing that the implementations process of a sustainable production process is possible - when performed in a structured manner and led by the company's high management. This process is gradual and continuous. The results otained when crossing the case study with the indicators show that the process analysis has potential to effectively become a sustainable manufacturing, in addition to being able to perform and divulge its sustainbility report, based on GRI. The data obtained are reinforced in a scorecard (essential and additional) and have attendance potential. This way, this dissertation demonstration that the sustainability indicators can also be utilized as guidelines for the sustainable manufacturing

The field of sustainability reporting has been studied for a number of decades but how companies respond to sustainability reporting regulations is still understudied. To lessen the gap, this thesis uses an institutional perspective to analyze how Swedish financial companies respond to the new regulation demanding all larger companies to disclose a sustainability report. The thesis takes a qualitative approach by conducting interviews at seven companies to investigate how institutional elements influences their sustainability disclosure processes. Findings show that the content of the reports is not largely affected due to normative elements providing a higher standard than the regulation demands. The reason for this can to a large extent be explained by the use of accepted frameworks which acts as the norm. The thesis also finds that though the content is not largely affected, the regulation affects the internal processes, requiring companies to examine and evaluate their existing sustainability agendas. The findings provide a complement to existing research that to a large degree consists of quantitative research as it illuminates how companies view their sustainability report and the reasoning for disclosing it. The influence of regulation on sustainability reporting is still an understudied subject and more research is needed to address this gap.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån miljömässiga och sociala kategorier undersöka om det skett någon förändring i omfattning hållbarhetsrapportering hos svenska kommuner mellan åren 2012 och 2016. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En innehållsanalys har genomförts som baserats på sekundärdata i form av årsredovisningar från svenska kommuner åren 2012 och 2016. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att den totala miljömässiga och sociala hållbarhetsrapporteringen har ökat över tid. Den sociala kategorin har visats öka mellan år 2012 och år 2016 medan den miljömässiga kategorin visat sig sjunka. Den sociala kategorin har högst procentandel båda åren och är därmed den mest framstående kategorin som rapporterats av svenska kommuner avseende social och miljömässig hållbarhetsinformation. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en nationell redogörelse för hur offentliga sektorers sociala och miljömässiga hållbarhetsrapportering ser ut med utgångspunkt i GRI:s riktlinjer. Studien har ett längre tidsperspektiv än tidigare studier inomforskningsområdet vilket efterfrågats av forskare. Studien bidrar även till ökad insikt i den offentliga sektorns hållbarhetsrapportering, hur obalanserna i rapporteringen ser ut samt förändringen över tid. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att undersöka varför obalanserna mellan kategorierna ser ut som de gör, om det finns några faktorer som påverkar men även att genomföra en liknande studie med ett längre tidsperspektiv.