Dagens samhälle lägger mer fokus på hållbarhet än tidigare, där institutionella investerare är en central aktör, vilket gör att intresset för hållbara investeringar växer. Institutionella investerare har skiftat fokus mot mer hållbara investeringar på grund av press från deras kunder och företagen har idag ett stort socialt ansvar, grundat på sociala-, bolagsstyrnings- och miljökriterier. Aktörer på finansmarknaden erbjuder idag ett stort antal gröna fonder, där de ställer hållbarhetskrav på bolaget som ingår i fonden. Företagen som ger ut hållbarhetsrapporten har även ett ökat engagemang för att ge ut rapporter av hög kvalité, samtidigt som kraven på rapporterna har ökat. 2014 presenterades ett nytt EU-direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftning som trädde i kraft 2016. Den nya lagen innehåller bestämmelser om att bolag med en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport och företagen ska även lämna upplysningar kring sociala förhållanden, miljö, personal, korruption och mänskliga rättigheter. Vilka icke-monetära värde som skapas genom en hållbarhetsrapport har till viss del undersökts, men vilka faktorer som bidrar till detta värde har inte tydligt förklarats. Därav var syftet med studien att genom ett tjänstelogiskt perspektiv förstå vilka värdefaktorer i hållbarhetsrapporteringen som påverkar värdeförslaget baserat på icke-monetära värden till institutionella investerare. Genom förståelse för existerande brister i dagens hållbarhetsrapporter kopplat till lagkrav och extern granskning var syftet att presentera hur ett tydligare värdeförslag kan uppnås i framtiden. I studien tillämpades en kvalitativ ansats där telefonintervjuer genomfördes med 11 respondenter med goda kunskaper inom området. Resultatet visar på att det finns värdefaktorer som skapar ett värdeförslag idag, där de mest centrala faktorerna var information kring risker och möjligheter, samt hur bolagets självkännedom kan gynna både företagets interna verksamhet och externa kommunikation. De främsta bristerna som i hållbarhetsrapporterna var bristen på jämförbarhet och bristen på tydliga, kvantifierbara mål. För att skapa ett tydligare värdeförslag föreslogs fortsatt samarbete mellan aktörerna, en ökad extern granskning, enhetliga ramverk samt ändrat lagstiftning för att driva utvecklingen kring rapporteringen framåt.

The number of sustainability-related reporting frameworks has been increasing throughout the years, as a response to increasing awareness towards the sustainability-related issues from various stakeholders of companies. At the same time, major sustainability-related reporting frameworks publish more guides to support the business on its Sustainability Development Goals (SDGs) commitment. For the business, it is challenging to use these guides in harmony to obtain the highest benefit for achieving corporate sustainability targets. The thesis aims to provide a structural approach and a robust alignment methodology, which can be repeatedly utilized over time, on how to establish tailor-made alignment guidances for various corporations, by considering their current specific SDGs reporting challenges and stakeholder expectations by harmonizing Global Reporting Initiative’s and Integrated Reporting’s SDGs guides. The thesis conducts a set of research methods such as case study analysis of telecommunication sector companies, semi-structured interviews with sustainability professionals, content analysis of company reports, and secondary data analysis of various stakeholder engagement forums for the SDGs. The thesis concludes that it is possible to construct a structural alignment approach in six steps, which constitutes identifying the underlying reasons of alignment (Step 1), mapping the external and internal stakeholder views (Step 2), defining the specific SDGs challenges of the companies analyzed (Step 3), examining the segments of corporate sustainability according to the current SDGs challenges of the companies analyzed (Step 4), preparing alignment guidance by defining the contributions of the SDGs guides analyzed, over the challenges examined by the segments of corporate sustainability (Step 5), improving the SDGs commitment performance of the companies analyzed, by applying the tailor-made alignment guidance established for the specific needs (Step 6). Furthermore, the thesis finds out that the case study companies can use all the SDGs guides analyzed to varying degrees, yet, especially SDGs Disclosures and the Analysis of Goals and Targets SDGs guides can support the contemporary needs of case study companies, to address their sustainability strategy, inside-out assessment, and sustainability management accounting & control requirements. As underlying research limitations, the thesis focuses on a specified range of case study samples and reporting frameworks. The thesis adds value to the corporate sustainability literature by analyzing the relationship between the same sector companies and SDG guides of sustainability-related reporting frameworks over an alignment approach and methodology established by the thesis.

Nowadays, sustainability has become a well-known and popular topic which has drawn the attention of many people worldwide. To fulfill their responsibility towards sustainability, the business world is shifting from an accounting-based accountability to an accountability-based accounting. Every renowned organization publishes their non- financial report, but quality of these reports is questionable. For the lack of a uniform structure, non-financial reports have become too complicated for some of the stakeholders to understand. To make things worse, the business entities publish non- financial reports highlighting their positive impacts but hide the negative aspects. However, these issues could not resist the interest of the stakeholders, rather they observe different independent index providers to know about the sustainability. We know non- financial reporting is not about figures rather it is about disclosures. However, it is very difficult to collect information from a non-financial report and compare them among industry peers. Therefore, we intend to examine if it is important to formulate a unique structure for the non-financial reporting.Though non-financial reporting is very different from financial reporting, it is very difficult for the readers to get the real picture of sustainability of any organization. The quality measurement of non-financial reports is a daunting task. To get a clear picture we collected the non-financial information of 12 automobile manufacturing groups from different geographical locations. We also observed 5 annual reports for each company and formulated our own index and conducted a quantitative study to answer our research question.We collected data from non-financial reports of our selected automobile companies to formulate our own index and collected index of these companies from the website of S&P Global. From the non-financial report, we also collected data about the length of the report, number of years compared for performance indicators, and if the report is audited or not. We collected the data about total asset of these companies and their return on asset.With the help of our theoretical framework where we discussed about CSR, stockholder theory, and legitimacy theory and formulated two hypotheses. To answer these hypotheses, we run a regression test to see if the variables used in our study have any predictable relationship or not. Hence we tested our data and concluded that it is important to formulate a unique structure for non-financial reporting.Non-financial reporting has come a long way since its appearance but to go even further and to fulfill the demand of the stakeholders, publishing such reports is not enough. Companies who publish such reports also need to ensure the quality and comparability. Though different organizations have different sustainability challenges, at least non- financial reports of a particular industry should follow a certain structure so that these reports can be compared.

Tidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden.

The topic of sustainability has never been as relevant as it is today. Most recently, we have been following climate activists strike worldwide, the U.S. withdraw from the Paris Agreement and we have seen the world elite leave climate meetings without agreements. In 2015, to cope with the sustainability issues, the UN adopted the Sustainable Development Goals (SDGs), for global actions to protect the planet and assure a better future for humanity. The 2030 Agenda for Sustainable Development and the 17 SDGs are set to ensure social, economic, and environmental progress at a global level. For a worldwide advance in progress has the private sector a leading role, and to ensure an effective framework of goals and a balance between the three dimensions are the standards adopted in dialogue with the private sector. The adoption of agendas and regulations has stressed sustainability reporting to become an important business issue for the last two decades. Although sustainability reporting emerged quite recently, the topic has been well researched. Recent research has been focusing on shareholder value and sustainability reporting. However, there is a lack of research focusing on the other stakeholder groups. This study intends to investigate what internal stakeholders of an organization in the private sector consider as important reporting activities following the Global Reporting Standards (GRI). This study is written on commission, hence does the sample consist of the commissioner’s employees. To fulfill the purpose of the study, a survey was conducted and distributed among the internal stakeholders of the organization. The results of the study found the social sustainability activities to be the most important ones to report, followed by the environmental sustainability activities and the economic sustainability activities. Any possible differences between different subgroups of the population (gender, age, employment, and position at work) were tested by establishing two-sample t-tests and a one-way Analysis of Variance. The gender-, age- and position at work variable showed significance, rejecting the null hypothesis that the mean responses are equal.

This thesis aims to find ecofeminist perspectives in sustainability reporting standards using content analysis and comparison. The most used sustainability reporting framework is GRI (Global Reporting Initiative), but the EU has introduced a new one, the ESRS (European Sustainability Reporting Standard). The new framework will be mandatory for many European companies starting in 2024. For the scope of this master thesis, we focused on the social standards in ESRS and GRI. Our findings show that both standards include some ecofeminist perspectives. Key similarities are the emphasis on gender and workers, whereas key differences are the need to include different perspectives and the willingness to implement change together. The results show that ESRS includes more ecofeminist perspectives in the social reporting standards. The fact that ESRS is also a mandatory framework within the EU, whereas GRI is voluntary, pushes forward the notion and hope that ESRS will bring a more sustainable future to Europe.

Tidigare har det varit frivilligt för företag att ge ut en hållbarhetsrapport, men från och med 2017 infördes ett lagkrav där hållbarhetsrapportering blev obligatorisk för företag som uppfyller storlekskriterier som berör antal anställda, nettoomsättning och balansomslutning. Tidigare forskning har etablerat ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning. Det som motiverat utförandet av denna studie är att undersöka om liknande samband finns på den svenska marknaden. Syftet med denna studien är att genom en kvantitativ metod undersöka bolag som är noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap och studera om det finns ett negativt samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och den underliggande tillgångens förväntade avkastning. Studien definierar kvalitet genom att summera befintliga mått (ESG Reporting Scope & GRI) och förväntad avkastning har estimerats genom CAPM. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning, vilket går emot studiens hypotes och tidigare forskning.

Klimatförändringar har blivit ett alltmer allvarligt samhällsproblem, vilket har ökat trycket på företag att redogöra för dess miljöpåverkan. Hållbarhetsredovisningar är ett relativt nytt ämne inom redovisning där det fortfarande sker kontinuerliga utvecklingar. Senast 2016 infördes nytt lagkrav i Sverige om obligatorisk hållbarhetsredovisning. Även om det är obligatoriskt för diverse företag att hållbarhetsredovisa, finns det inte exakta riktlinjer att följa vid upprättandet. Syftet med denna studie är således att ta reda på vilka egenskaper som bidrar till hög kvalitet i rapporterna. För att redovisa detta analyserades hållbarhetsredovisningar från den svenska skogsbranschen som blivit prisbelönta för sitt högkvalitativa innehåll. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Innehållet som har analyserat är fyra företag från skogsbranschens hållbarhetsredovisningar. Dessa företag har blivit prisbelönade för sina hållbarhetsredovisningar, vilket gör det till intressanta rapporter att studera. För att kunna studera dessa har en kodningsmanual samt kodningsschema upprättats. Resultatet av granskningen visar att fem av åtta av de analyserade egenskaperna kan vara det som skiljer högkvalitativa hållbarhetsredovisningar från kvalitativa hållbarhetsredovisningar. BillerudKorsnäs stod ut som det företag att följa vid upprättning av högkvalitativa hållbarhetsrapporter.

Syftet med denna studie är att undersöka rapporteringen av GRI-indikatorer i svenskabörsnoterade företags hållbarhetsrapporter samt ge en förklaring till vilka faktorer som påverkarvalet av GRI-indikatorer. I studien genomförs en kvantitativ undersökning som undersökersvenska börsnoterade hållbarhetsrapporter. För att undersöka GRI-rapporteringen har eninnehållsanalys genomförts på 223 hållbarhetsrapporter från år 2019. Hypoteser har testatsgenom en multipel regressionsanalys. Studiens resultat visar att endast två faktorer, storlek och miljökänslighet har ett positivt sambandmed rapporteringen av GRI-indikatorer. Faktorer såsom företagets synlighet och offentliggranskning av företagen är orsaken till att endast storlek och bransch har ett signifikant sambandmed rapporteringen av GRI-indikatorer. På grund av denna synlighet väljer företagen att GRI rapportera för att legitimera sin verksamhet både mot samhället i stort och mot inflytelserikaintressenter, då de finns en ömsesidig påverkan. Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap inom forskningsområdet gällande rapporteringenav GRI-indikatorer, men även vilka faktorer som kan förklara att svenska börsnoterade företaganvänder GRI-indikatorer. Positiva och signifikanta samband hittades mellan GRI-indikatoreroch faktorerna storlek och miljökänslighet. Det praktiska bidraget denna studie ger är ett resultatsom visar att storlek och miljökänslighet ökar benägenheten med rapporteringen av GRIindikatorer. Resultatet är intressant för både företagsledare på Stockholmsbörsen samtkapitalmarknaden. Förslag på vidare forskning är att undersöka GRI-indikatorer i företags hållbarhetsrapporter somhar sitt huvudsäte i ett annat land än Sverige. Ett annat förslag på vidare forskning är att granskaföretag som är börsnoterade på en annan börs än Stockholmsbörsen. Årsredovisningslagenomfattar dessutom onoterade företag, vilket inte denna studie har fokuserat på, därför är detintressant att se huruvida börsnotering har eller inte har en påverkan på GRI-indikatorer ochhållbarhetsrapporten.

Diese Arbeit ist ein empirischer Versuch zu verstehen, warum und wie Energieunternehmen Nachhaltigkeit durch Sustainability Accounting and Reporting institutionalisieren und wie sie von zahlreichen institutionellen Mechanismen im Rahmen der Institutionentheorie und der Stakeholder sowie aus deren Ansprüchen im Rahmen der Stakeholder Theorie beeinflusst werden, Theorien, die sich gegenseitig bedingen. Diese Arbeit möchte sich anhand normativer und deskriptiver Literatur über die Praktikabilität des Konzeptes und der Systeme informieren und durch die Entwicklung einer Fallstudie ein praktisches Beispiel vorstellen. Ziel dieser Arbeit ist die Entwicklung eines unternehmerischen Nachhaltigkeitssystems des Fallbeispielunternehmens, das pragmatisch zielgetrieben und – basierend auf den strategischen Schwerpunkten des Managements – auf die Einflüsse und Ansprüche der Stakeholder abgestimmt ist. Dafür wird die Fallstudie das Konzept des Sustainability Accounting and Re-porting anhand des regionalen Energieversorgungsunternehmens ReVU untersuchen und die Institutionalisierung prüfen. Im Rahmen der Stakeholderanalyse werden auch die Branche und der Wettbewerb auf ihre Nachhaltigkeit untersucht. Somit ist zu überprüfen, ob auch für ReVU Nachhaltigkeit ein Thema ist, in welcher Form und Ausprägung es zu implementieren wäre und welchen Nutzen es überhaupt bringen könnte. Im Ergebnis ist zu sehen, dass verschiedene institutionelle Mechanismen und das Stakeholdermanagement auf das nachhaltige Handeln des Unternehmens einwirken. Besonders ist im Moment der normative Druck der gesellschaftlichen Erwartungen aufgrund aktueller Ereignisse zu spüren, der auf die regulative Gesetzgebung der Energie- und Klimapolitik wirkt und die Energiewende beschleunigt. Diese nachhaltige Entwicklung ist auch kulturell-kognitiv in der Branche und bei den Wettbewerbern zu sehen. Dadurch ist ein deutlicher Wettbewerbsdruck zu bemerken, der auf dem Zusammenspiel von normativen, regulativen und kulturell-kognitiven Mechanismen beruht und durch das mimetische Verhalten zu einem Isomorphismus von nachhaltigen Strategien und Maßnahmen sowie Managementsystemen mit dem besonderen Bezug zur Ökologie führt.