This study examined coach-athlete attachment as a contextual enabler for thriving (hedonic and eudaimonic well-being, and subjective performance) in sports, and the mediating effect of basic psychological needs satisfaction between coach-athlete attachment and thriving in sports. A total of 131 Swedish athletes from organized teams and individual sports were recruited (78% women, 22% men, ages between 15-41, M = 18.99, SD = 4.31). An online survey was used to collect data. Results indicated that the sample perceived their coach to fulfil basic attachment functions indicating that the coach can be seen as a context specific attachment figure. Mediation analysis revealed that insecure coach-athlete attachment was negatively associated with well-being. Anxious coach-athlete attachment was negatively associated with subjective performance. Secure coach-athlete attachment was found to be positively associated with well-being. Basic psychological needs generally mediated the association between attachment styles and thriving. Overall, the findings highlight the importance of further examination of coach-athlete attachment and the coaches’ role in supporting athletes’ basic psychological needs in order for them to thrive. / Denna studie undersökte anknytningsstil mellan coacher och idrottare som en kontextuell, möjliggörande aspekt i relation till ”thriving” (att frodas). Vidare undersöktes huruvida grundläggande psykologiska behov hade en medlade effekt mellan idrottarnas anknytningsstil till coachen och ”thriving”. Totalt 131 svenska idrottare från lagsporter och individuella idrotter rekryterades (78% kvinnor, 22% män i åldrarna 15–41, M = 18.99, SD = 4.31). En onlineenkät användes för att samla in data. Resultatet indikerar att urvalet upplevde att coacherna uppfyllde grundläggande anknytningsfunktion vilket indikerar att coachen kan ses som en kontextspecifik anknytningsperson. Mediationsanalyser visade att otrygg anknytning till coachen var negativt associerat till välmående. Otrygg-ambivalent anknytning till coachen associerade negativt till upplevd prestation. Trygg anknytning till coachen var positivt associerat till välmående. Grundläggande psykologiska behov medlade generellt associationerna mellan anknytningsstilar till coachen och ”thriving”. Sammantaget belyser resultaten vikten av vidare undersökning av anknytning mellan coach och idrottare och coachernas roll i att hjälpa idrottare att både må bra och prestera.

Syftet med studien var att beskriva och strukturera unga golfspelande kvinnors upplevelser av fortsatt golfspel som breddidrottare baserat på självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven. Studien var av kvalitativ karaktär där datainsamling genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 22 till 33 års ålder (M=26,25, SD=4,97). Intervjuguiden strukturerades utifrån självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) och tidigare studier inom området, exempelvis Williams m.fl. (2012). Datan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och presenterades utifrån tre teman, kompetens, samhörighet och autonomi. Resultatet visade att deltagarna upplevde att aspekter inom kompetens, exempelvis utvecklingsmöjligheter och samhörighet hade störst positiv inverkan på kvinnors upplevelser av att spela golf på breddidrottsnivå. Inom autonomi var det frivillighet och möjligheten att välja när och var de ville spela som upplevdes vara viktigast för kvinnorna för att fortsätta spela golf. Vidare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning inom området och självbestämmandeteorins motivationskontinuum. Därefter följs det upp med implikationer och slutsatser samt förslag för fortsatt forskning, där det rekommenderas att göra djupare studier kring kvinnors fortsatta golfspel. Det som studien önskar tillföra är mer förståelse för vad kvinnor upplever som viktigt i sitt fortsatta golfspel, vilket ligger i linje med Svenska golfförbundet och PGA of Swedens arbete för att inkludera fler kvinnor i golfen. / The purpose of this study was to examine young female golf player’s experiences of continued golfing as a lower-level athlete based on the self-determination theory and the basic psychological needs. The study was based on a qualitative method where data collection was implemented by eight semi-structured interviews with women aged 22 to 33 years old (M=26.25, SD=4.97). The interview-guide was based on the self-determination theory (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) and previous studies in the field, for example Williams et al. (2012). The data was analysed based on a qualitative content analysis and presented by three themes, competence, belonging and autonomy. The results showed that the participants experienced aspects within competence, for example the opportunity for development and belonging had the greatest positive impact on the women’s experiences of playing golf as a lower-level athlete. In autonomy, it was the free will and the opportunity to choose whenever and wherever they wanted to play that was considered most important for women’s continued golfing. Furthermore, the results were discussed in relation to previous research in the field and the motivational continuum of the self-determination theory. Implications and conclusions along with suggestions for continued research were followed up where recommendations on deeper studies on women’s continued golfing were presented.  The study wishes to give more understanding of what women have experienced as important in their continued golfing, which corresponds with what the Swedish Golf Association and the PGA of Sweden are working with to include more women in golf.