Den här studien har undersökt huruvida grundläggande värderingar skiljer sig åt beroende på vilken sektor individen arbetar inom på den svenska arbetsmarknaden. Grundläggande värderingar syftar till individens uppfattning om vad som är viktigt och vad individen värdesätter. Exempelvis social status, att hjälpa andra, att bevara traditioner eller en trygg tillvaro. Undersökningen är ett bidrag till att utveckla kunskapen kring vad svenska förvärvsarbetare värdesätter. Studien har en kvantitativ ansats och datamaterialet har hämtats från European Social Survey. Urvalet bestod av 1497 svenska förvärvsarbetare inom både privat och offentlig sektor. De värderingar som undersökts är universalism, välvilja, makt och prestation. Studiens hypotes är att universalism och välvilja bör ha ett samband med offentlig sektor samtidigt som makt och prestation bör ha ett samband med den privata sektorn. Resultatet visar att alla fyra värderingar uppvisar statistiskt signifikanta samband med sektor i linje med hypoteserna. Varken universalism, välvilja eller prestation uppvisade dock några självständiga samband med sektor när en rad kontrollvariabler hölls konstanta. Vilket betyder att dessa tre grundläggande värderingar inte kan förklara vilken sektor individen arbetar inom. Sambandet mellan makt och privatsektor var dock fortfarande statistiskt signifikant även när hänsyn togs till kontrollvariablerna. Detta innebär alltså att makt har en betydelse för vilken sektor individen arbetar inom.

I denna studie presenteras forskning om 90-talisters attityder till ekologisk hållbarkonsumtion. Studien är skriven utifrån ett kvalitativt angreppssätt där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper, en med män och en med kvinnor. Syftet är att undersöka 90-talisters attityd till ekologisk hållbar konsumtion och besvaras genom tre frågeställningar. De två första frågeställningarna berör motiv och ansvar för ekologisk hållbar konsumtion och den tredje är en jämförelse mellan kön. Analysen grundar sig i ett teoretiskt ramverk med Schwartz grundläggande värderingar och Locus of Control. Studiens resultat visar att 90-talisters attityder till ekologisk hållbar konsumtion i allmänhet är positiv och komplex. De värderingar som framkom i diskussionerna tar uttryck i motiv som pris, smak, hälsa och omvärldsrelaterade motiv. Attityder till vem som har ansvaret till att utveckla en ekologisk hållbar konsumtion skiljer sig mellan individerna men de är överens om att situationen är komplex och svår att reda ut. Några av deltagarna vill att staten eller företagen ska ta tag i problemet medan andra anser att de själva som individer har ett stort ansvar. Vissa attityder och värderingar skiljer sig mellan männen och kvinnorna, men i bådagrupperna finns olika argument och det går inte att dra direkta slutsatser mellan könen. Gemensamt för båda grupperna är att de själva anser att de saknar kunskap om vad ekologiskhållbar konsumtion innebär. Denna studie bidrar med en viss förståelse för hur 90-talister ser på ekologisk hållbarkonsumtion och vad de anser krävs för att utveckla en hållbar konsumtion. För att få ett mergeneraliserbart resultat skulle en kvantitativ studie rekommenderas till framtida forskning. / This study presents research on 90's generation’s attitudes to organic sustainable consumption. The study is written from a qualitative approach where data has been collected through two focus groups, one with men and one with women. The purpose is to examine the attitude of the 90’s generation to organic sustainable consumption and will be answered by three questions. The two first questions concerns the motivation and responsibility for organic sustainable consumption and the third is a comparison between gender. Analyzes are based on a theoretical framework with Schwartz Theory of Basic Values and Locus of Control. The results of the study shows that the attitudes to organic sustainable consumption are generally positive and complex. The values that emerged in the discussions expresses motives such as price, taste, health and environmental motives. Attitudes toward who is responsible to develop an organic sustainable consumption differs between the respondents, however they understand that the situation is complex and difficult to solve. Some of the participants believes the state or companies should deal with the problem, while some believe it is themselves as individuals who has the responsibility. Some attitudes and values differ between men and women, but there are different arguments in both groups and direct conclusions cannot be drawn between the genders. Both groups believe they have a lack of knowledge about what organic sustainable consumption means. This study contributes to a certain understanding of the 90’s generation view on sustainable consumption and what they consider necessary to develop a sustainable consumption. In order to achieve a more generalizable result, a quantitative study would be recommended for future research. This study is written in swedish.