I Upplands Väsby kommun finns det många industrier och olika typer av verksamheter. I samband med exploatering har det upptäckts att flera industrier och verksamheter har bidragit till föroreningar som klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten. I Upplands Väsby kommun ligger grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby som även är en del av Hammarbys reservvattentäkt. På grund av föroreningarna i mark och grundvatten riskeras grundvattenmagasinet och dricksvattentäkten att förorenas genom spridning via grundvattensströmmar eller genom hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet. Klorerade lösningsmedel har traditionellt använts i stor omfattning i olika typer av svensk industri. Användningsområdena inkluderar bland annat användning inom kemtvätt, i elektronikindustri, kemiteknisk industri och i metallindustri. Användningen av klorerade lösningsmedel var som störst under1930 till 1970-talet och ämnena förbjöds år 1996. De klorerade lösningsmedel som undersöks inom detta arbete är främst tetrakloreten och trikloreten samt dess nedbrytningsprodukter. Klorerade lösningsmedel har visat sig vara potentiellt cancerframkallande och är en risk för området samt för vidare spridning tilldricksvattentäkten. I denna rapport sammanfattas allt relevant material från miljötekniska undersökningar där klorerade lösningsmedel påvisats. Materialet analyseras sedan efter de kemiska och fysikaliska egenskaperna hos klorerade lösningsmedel och efter hur den geologiska formationen ser ut. Analysens syfte var att bedöma om föroreningen skulle kunna påverka grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Analysen visar att det finns en förorening som påverkar grundvattenmagasinet Stockholmsåsen-Upplands Väsby, men att de hittills upptäckta värdena späds ut med föroreningsspridningen och att halterna underskrider riktvärden för grundvatten. Potentiella källor till föroreningarna som har hittats är verksamheter där det använts klorerade lösningsmedel som lösningsmedel, avfettningsmedel eller vid kemtvätt. I det förslagna provtagningsprogrammet rekommenderas det att miljötekniska undersökningar görs vid dessa områden och även vid känsliga områden där det redan påvisats höga halter av klorerade lösningsmedel för att utreda om det förekommer föroreningsplymer under fastigheterna. / Upplands Väsby municipality has for a long time been a municipality with many industries and a large variation of other activates, which recently have been shown to pollute the soil and groundwater, the pollutions that this work focus on is chlorinated solvents. This has been discovered during property development in the area and an inventory of activities. There is a groundwater reservoir in Upplands Väsby, which is also connected to Hammarby´s drinking water reservoir, and as a result of the pollution there is a risk of contaminating the groundwater reservoir as well as the drinking reservoir. The contamination could possibly occur through groundwater streams or hydraulic contact. Chlorinated solvents have traditionally been extensively used in Swedish industry, their applications include: use as a solvent, dry cleaning, electronics industry, chemical engineering industry and the metal industry where it is used for degreasing before surface treatment of metals. The chlorinated solvents examined in this report are mainly tetrachloroethylene and trichloroethylene as well as their degradation products. Chlorinated solvents have been shown to be carcinogenic and are a risk to the area as well as for further dissemination to the drinking water revenues. In this work all relevant environmental engineering studies where chlorinated solvents have been detected in Upplands Väsbys municipality are summarized. The data form the studies were then analyzed with data from the geological formation, with the purpose of assessing from whether that the contamination could reach the Stockholmåsen-Upplands Väsby reservoir or not. Analysis shows that there is a high risk that the contamination has reached the groundwater reservoir, but that the so far discovered contamination levels in the reservoir are below the guideline values. Potential contamination sources are sites where chlorinated solvents were used as degreasers of dry cleaner solvents. In this report a sampling program is proposed. It is recommended that environmental engineering studies should be carried out not only for where the potential contamination sources have been located but also in the sensitive areas where high levels of chlorinated solvents already have been detected. This in order to Upplands Väsby municipality can investigate the presence of pollutants under the properties and map how the contamination is spreading in the groundwater and if it may affect the groundwater reservoir Stockholmsåsen-Upplands Väsby even further.

Gävle kommuns VA-huvudman Gästrike Vatten AB ansvarar för dricksvattenproduktionen i Gävle. För Gävles tätort tas vatten från Valboåsen som sträcker sig från öster om staden, genom staden och vidare norrut. Denna rapports syfte är att genom mätning av halten löst syre undersöka Valboåsens förbindelse till Gavleån. Detta kommer ge en ökad förståelse för åsens komplexitet. Resultatet kommer också att användas för att verifiera och utveckla den konceptuella modellen över flödena i åsens grundvattenmagasin som tagits fram av Midvatten AB. För att kunna mäta halten löst syre har en provtagning skett på grundvattenrör. I provtagningen ingick även så kallade slugtest där rörens kapacitet och anslutning till grundvattenmagasinet säkerställdes. Efter mätningen sammanställdes resultatet för att kunna jämföra halten löst syre i grundvattenrören mot den konceptuella modellen. Resultatet visade att halten löst syre i vattnet i de olika grundvattenrören stöder den konceptuella modellen till stora delar och gav även mer information om områden längs åsen där kunskap om flödesförhållandena tidigare var osäkra. Metoden i den utförda studien har visat stor användbarhet för att påvisa flödesförhållanden och ytvattenpåverkan i Valboåsen vilket visar att mätning av syrehalt kan vara mycket användbart i grundvattenutredningar angående ytvattenpåverkan. För att utöka studien av Valboåsen i framtiden behövs mer provtagning i grundvattenmagasinet på områden som inte ingick i denna studie. / Gävle municipality's water company is Gästrike Vatten AB. They manages the drinking water production for the City of Gävle. The production starts in the ridge of Valbo which extends between Överhärde (located in the south part of Valbo) and Strömsbro (located in the north part of Gavle). Purpose of this report is to measure the dissolved oxygen content in the aquifer throughout the whole area to investigate where the infiltration from the nearby Gavle River occurs. The aim of the study is to get a better understanding of the complexity of the Valbo ridge. The measurements will help to verify or modify the conceptual model of the directions of water flow in the Valbo ridge, developed by Midvatten AB. Dissolved oxygen content was measured through ground water pipes. To assess the pipes’ capacity and connection to the aquifer, slug tests were performed. The dissolved oxygen data were analyzed and compared with the conceptual model. The results showed that the dissolved oxygen content in the water supported the conceptual model to a large extent and also gave previously unknown information on some stretches of the ridge. The method shows great potential for additional future studies in Valbo ridge and elsewhere. To expand the study further, a need for more sampling of the aquifer throughout the areas that were not included in this study.

Delineation of recharge areas for aquifers is performed in the groundwater mapping process at the Swedish geological survey, SGU. This work is time consuming and performed manually. It is therefore desirable to develop a more general and repeatable method for defining recharge areas for aquifers. The purpose of this study was to investigate two other possible methods to delineate recharge areas for aquifers. The first method was to examine the possibility of using the topography of the bedrock to define the recharge areas for aquifers. To enable this, a method for generating the topography of the bedrock was developed. The recharge area could then be defined by using the Arc Hydro Tools in ArcMap. The second method was to examine whether topographic water divides delimited from the ground surface topography could be used to delineate recharge areas for aquifers. For this purpose, topographic water divides from Svenskt Vatten ARkiv (SVAR) were used. The results show that it is possible to generate the topography of the bedrock by using information about the soil depth from the databases at SGU for small areas with a lot of data. In order to do the same over a larger area, for example the whole of Sweden, more data and perhaps other methods are needed. The topography of the bedrock gives a lot of new information in areas where the topography of the groundwater surface does not follow the topography of the ground surface, for example where deep soils with high hydraulic conductivity occur. In the outer part of the recharge areas thin layers of soil and outcrops often occur. This means that the topography of the bedrock is very similar to the topography of the ground surface and therefore does not give much new information. Recharge areas delineated from the bedrock topography are very large. This method is not complex enough to calculate the delineation of recharge areas using only the bedrock topography as an input. However, the bedrock topography can be used together with other information, especially the topography of the groundwater surface but also information about soil types and bedrock. The bedrock topography can also serve as background information in the work with delimiting recharge areas as it is done today. It is further shown that the topographic sub-catchments from SVAR are not suitable for defining recharge areas for aquifers. This is partly because the areas of the sub-catchments are entirely dependent on which point they are defined from and these points are chosen arbitrarily along the streams, and partly because the drainage direction of the sub-catchments is difficult to take into account when using this method. / Arbetet med att avgränsa grundvattenmagasin och deras tillrinningsområden sker idag inom grundvattenkarteringen på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Detta arbete är tidskrävande och utförs manuellt. Det finns därför en önskan om att utveckla ett mer generellt och repeterbart arbetssätt för att avgränsa tillrinningsområden till grundvattenmagasin. Syftet med detta examensarbete var att undersöka två andra tänkbara metoder för framtagande av grundvattenmagasins tillrinningsområden. Den första metoden innebar att undersöka möjligheterna att avgränsa ett magasins tillrinningsområde utifrån berggrundens topografi. För att möjliggöra detta utvecklades en metod för framtagande av berggrundens topografi. Därefter har tillrinningsområden till grundvattenmagasin avgränsats med hjälp av programmet ArcMap och verktyget Arc Hydro Tools. Den andra metoden innebar att undersöka huruvida topografiska vattendelare avgränsade utifrån markytans topografi kan användas för att avgränsa tillrinningsområden till grundvattenmagasin. För detta ändamål har topografiska vattendelare från Svenskt Vatten ARkiv (SVAR) använts. Resultaten visar att det går att interpolera fram berggrundens topografi utifrån den jorddjupsinformation som finns lagrad i SGUs databaser inom små områden med täta jorddjupsdata. För att göra detsamma över ett större område, kanske till och med hela Sverige, krävs mer data och eventuellt också en annan typ av metod. Berggrundens överyta ger mest ny information i områden där grundvattenytan inte följer markytans topografi, som i mäktiga jordlager med hög hydraulisk konduktivitet. I tillrinningsområdens yttre gräns förekommer ofta hällar och tunna jordlager. Berggrundens topografi följer då markytans topografi till stor utsträckning och ger därmed inte mycket ny information. Tillrinningsområden avgränsade utifrån berggrundens topografi blir till ytan mycket stora. De förenklingar av verkligheten som metoden kräver bedöms vara för omfattande för att metoden ska kunna användas för avgränsning av tillrinningsområden med endast berggrundens topografi som underlag. Däremot kan berggrundens topografi användas i kombination med annan information, främst grundvattenytans topografi men även information om jordarter och bergarter. Berggrundens överyta kan också vara till hjälp i arbetet med att avgränsa tillrinningsområden såsom det utförs på SGU idag genom att fungera som bakgrundsinformation. Vidare visas att topografiska delavrinningsområden från SVAR inte lämpar sig för att avgränsa tillrinningsområden till grundvattenmagasinet. Detta dels på grund av att delavrinningsområdenas utbredning är helt beroende av från vilken punkt de avgränsats och dessa punkter väljs godtyckligt längs vattendragen, dels på grund av att områdenas dräneringsriktning är svår att ta hänsyn till i metoden.

Lidköpings kommun i Västra Götalands län tar ut en del av sitt råvatten till dricksvattenproduktion från grundvattenmagasinet Rådaås. Det görs genom tre olika uttagsbrunnar (Brunn 1, Brunn 2 och Brunn 3) som körs en i taget. På senare tid har kommunen börjat misstänka att salthalterna i uttagsvattnet ökar, och det finns ett intresse för att förstå vad problemet beror på och vad som kan göras åt saken.  Syftet med detta arbete är att undersöka förekomst och ursprung hos saltvattnet i magasinet och att undersöka hur brunnsdrift i samband med grundvattennivåer påverkar halten i uttagsvattnet. Eftersom det sedan tidigare finns misstankar om att det rör sig om relikt saltvatten utgör det en hypotes för detta arbete. Relikt saltvatten är salt grundvatten som avsatts under en tid då området varit täckt av salt hav, till exempel delar av Sverige under Östersjöns utveckling sedan den senaste istiden.   För att undersöka förekomst av saltvatten i magasinet funktionstestades och provtogs samtliga tillgängliga grundvattenrör för kloridhalt. Resultatet visar att kloridhalten ökar med grundvattenrörens djup och att de högsta salthalterna finns i en djuphåla eller ränna i berggrunden strax under Brunn 1 och 2. För att undersöka ursprunget hos det salta grundvattnet provtogs några av grundvattenrören och samtliga uttagsbrunnar för jodid. Med hjälp av jodid-/kloridkvoten kunde det fastställas att saltvattnet är av relikt ursprung.  För att undersöka hur brunnsdrift påverkar salthalten i uttagsvattnet togs start- och slutprover på kloridhalt i början och slutet på varje driftsperiod och brunn under tre månader. Mönstret i kloridhalt jämfördes med grundvattennivåer. Resultatet visar att kloridhalterna i uttagsvattnet ökar under driftsperioden för samtliga brunnar, men återhämtar sig då brunnen är vilande. Generellt är salthalten högst för Brunn 2 och lägst för Brunn 3. Det kan bero på att Brunn 2 ligger sist av de tre brunnarna i grundvattnets strömningsriktning medan Brunn 3 ligger först samt längst bort från rännan i berggrunden.  Resultatet från detta arbete visar också på att grundvattenuttaget ur Rådaåsmagasinet sedan 1990-talet har orsakat en höjning av salthalterna i råvattnet. Rekommendationer som ges till Lidköpings kommun för att minska eller bibehålla nuvarande salthalt är att installera kontinuerlig övervakning av konduktivitet i uttagsbrunnarna och av grundvattennivå i de två rör som ligger brunnarna närmast. Detta för att i realtid kunna följa hur uttagssätt och grundvattennivå påverkar salthalten. En idé är också att strategiskt placera ut en eller flera nya uttagsbrunnar och på så sätt undvika saltansamlingar i djupa jordlager. / Lidköping municipality in Västra Götaland county, Sweden, extracts some of its raw water for drinking water production from Rådaås aquifer. It is done by using three different pumping wells (Well 1, Well 2 and Well 3) which are run one at a time in a cyclic manner. Recently, the municipality personnel have started to suspect that the salinity of the raw water is increasing. They are therefore interested in understanding the cause of the problem and what could be done to mitigate it.  The purpose of this study is to investigate the occurrence and origin of saline groundwater in the Rådaås aquifer and to determine how operation of the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity in the raw water. Since there is already a suspicion of the saline water being relict salt water, that is a hypothesis for this study. Relict salt water is saline groundwater deposited during times when an area was covered by marine water, for example some areas of Sweden during the development of the Baltic Sea since the latest ice age.    To investigate the occurrence of saline groundwater in the aquifer, all available piezometers were tested for functionality and sampled to analyse chloride concentration. The results show that the chloride concentration increases with the depth of the piezometer and that the highest concentrations are found in a depression or furrow in the bedrock just below Well 1 and 2. To investigate the origin of the saline groundwater, some of the piezometers and all pumping wells were tested for iodide. Using the iodide/chloride ratio, it was concluded that the salt water is relict. To investigate how operation of the pumping wells affect the salinity of the raw water, samples of chloride concentration were extracted in the beginning and in the end of each pumping period and well during three months. The resulting pattern of chloride concentration was compared to groundwater levels. The results show that the chloride concentrations in the raw water increase during the pumping periods for all wells, but recover when the well is resting. In general, Well 2 shows the highest salinity and Well 3 shows the lowest. The reason may be that of the three, Well 2 is located last in the groundwater flow direction, while Well 3 is located first and is also furthest away from the furrow in the bedrock.    The results of this study also show that groundwater withdrawal from Rådaås aquifer since the 1990’s has caused an increase of salinity in the raw water. Recommendations given to Lidköping municipality to reduce or maintain the salinity of the raw water are to install continuous surveillance of conductivity in the pumping wells and of groundwater levels in the two most adjacent piezometers. This is to enable live monitoring of how operating the pumping wells along with groundwater levels affect the salinity. Another idea is to strategically place one or more new pumping wells to insure that they avoid deep layers of soil where salt water is accumulated.