Denna uppsats analyserar dikterna ”(Österöd)”, ”(Återbesök – 26 augusti)” och ”(Koelbjergkvinden)” ur Gunnar D Hanssons diktsamling Tapeshavet. Dikterna undersöks i förhållande till Timothy Mortons ekokritik, samt ur ett metapoetiskt och etiskt perspektiv. Vad dikterna framhåller är det problematiska i att försöka skriva fram en anti-antropocentrisk värld eftersom det mänskliga subjektet alltid finns implicerad i det metapoetiska greppet som Hansson använder sig av. Dikterna bär i och med detta också på en etisk aspekt eftersom de engagerar sig i frågor om både hur man bör och kan dikta om miljön. / This essay analyses the poems ”(Österöd)”, ”(Återbesök – 26 augusti)” and ”(Koelbjergkvinden)” from Gunnar D Hansson’s collection of poems Tapeshavet. The poems are examined in relation to Timothy Morton’s ecocriticism, and from a meta-poetic and ethical perspective. What the poems emphasize is the problematic aspect of trying to convey an anti-anthropocentric world, as the human subject is always implicated in the meta-poetic grip which Hansson uses. Subsequently, the poems also carry an ethical aspect because they engage in questions about both how one ought and can write about the environment.

Lars Ahlins’ Fromma mord (Pious murder) is an incredibly complex novel. Is it even possible to say what the deepest sense is about? Erik A Nielsen and Gunnar D. Hansson has presented reasonable interpretations in their analysis of Fromma mord. However, they have not necessarily right to all points, hence it is possible to draw other conclusions. When I chose to explore the characters' strategies to liberate their ties, a relationship between the novels’ micro- and macro level was revealed, that had not been presented previously. The two issues underlying the basis for this essay are: 1) What are the different solutions Lilly, Agnes, Evangeline, Aron and Brinkman seek to be liberated from their ties? 2) Who is liberated and why? The method used for this analysis is a hermeneutic close reading of the novel Fromma mord. The results found were that the characters who were able to assert their needs and get others to cooperate with their strategies - had the best chance of becoming free. However, the most important condition for becoming liberated was that they could offload the money that tied them to Brinkman. Arons’ death was the last step that made a new future possible for Agnes, Roland, Lilly and Sven. The struggle of the characters at the novels’ micro level, was linked to the struggle between God and the devil at the novels’ macro level, through the allegorical dimension of the characters Aron and Brinkman. The essence of the whole novel is that all men are prisoners and that there is a battle going on, where even God is involved risking His own life. / Lars Ahlins Fromma mord är en oerhört komplex och idérik roman. Går det ens att säga vad den djupast sett handlar om? Erik A Nielsen och Gunnar D Hansson har presenterat möjliga tolkningar i sina analyser av Fromma mord. Men de har inte nödvändigtvis rätt på alla punkter, det går också att dra andra slutsatser. När jag valde att undersöka karaktärernas strategier för att bli fria från sina bindningar så kunde jag se ett samband mellan romanens mikro – och makroplan som inte tidigare presenterats. De två frågeställningar som ligger till grund för denna C-uppsats är: 1) Vilka olika lösningar söker Lilly, Agnes, Evangeline, Aron och Brinkman för att befrias ur sin bundenhet? 2)Vilka blir befriade och varför? Den metod jag använde för min analys är en hermeneutisk närläsning av romanen Fromma mord. De resultat jag fann var att de karaktärer som kunde hävda sina behov och få andra att samarbeta med deras strategier - hade störst chans att bli fria. Men den viktigaste förutsättningen för befrielse, var att huvudkaraktären Aron tog på sig de andras bindningar och att hans död möjliggjorde de andras fortsatta liv. Den kamp karaktärerna utkämpar på romanens mikronivå, blir genom den allegoriska dimensionen av karaktärerna Aron och Brinkman, sammanlänkad med den kamp mellan Gud och Djävulen som pågår på romanens makronivå. Jag ser som romanens essens att alla människor är fångar och att det pågår en kamp där till och med Gud är indragen på liv och död.

In the Anthropocene, a new approach towards nature in poetry is emerging. This change is closely related to ecocritical theory, which is a reevaluation of the human view on, and representation of, nature. It moves away from a more traditional anthropocentric perspective to a more critical one. This can for instance be in the spirit of Arne Naess or Timothy Morton, the two main theorists used in this essay. This essay is an ecocritical close reading of two Swedish contemporary poems on nature: “När jag går i skymningsmörkret” by Ingela Strandberg (from Att snara en fågel, 2018) and “(Strandförskjutningar)” by Gunnar D Hansson (from Tapeshavet, 2017). The focus of the reading is on the representation of wild, untouched nature. The formulated questions in the essay concern how untouched nature is represented in the poems, the human relationship towards it and how the differences and similarities between the two poems relate to and transform romantic representations of nature.  The conclusion is that these two very different poems exemplify the range of contemporary Swedish nature poetry. Strandberg’s poem is leaning towards a romantic or ecosofist representation of nature, whilst Hansson’s is more clear-cut ecocritical in line with Morton’s dark ecology.