Detta är ett självständigt arbete bestående av en uppsats och en produkt som utformats inom förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet i nära samarbete med Museum Gustavianum. Undersökningar visar att museer och förskola/skola ofta vill samarbeta, men att detta samarbete ofta uteblir trots den goda viljan. I detta examensarbete har vi valt att titta närmre på vilka trösklar som finns och utvecklat en produkt för att främja användandet av museum som arena för lärande. Som ett led i produktutvecklingen har vi i förarbetet gjort en omvärldsanalys. I denna ingår en enkätundersökning, två observationer av guidade visningar, ett besök på museet med en barngrupp samt inläsning av tidigare forskning på området. Produkten är ett förberedelsematerial för förskolan i form av en berättelse, tänkt att kunna användas av pedagoger och barn inför ett besök på Museum Gustavianum. Ambitionen är att materialet ska väcka upptäckarlust och ge en introduktion och förkunskaper genom text och bild. Vid produktens utvärdering var pedagogerna positiva till materialet, men det efterfrågades även ett mer riktat material med konkret koppling till ett specifikt strävansmål utifrån förskolans läroplan, exempelvis matematik.

This essay studies how women are represented in three museum exhibitions. The exhibitions are the Museum Gustavianum exhibition of the history of the University from the 1800s to the present day, the viking exhibition Valsgärde and the Uppsala University Coin Cabinet. The methods used in the study are Thick Description and Wera Grahn’s analyticcal tool, Five Questions to an Exhibition. As the theoretical foundations of my study I have used Hirdman's gender system and Butler’s concepts of performance and the heterosexual matrix.   The results of the study show that women and men are displayed in different places in the exhibitions. The language and the way of speaking about women in the exhibitions often differed from how the men were presented. It also became clear that there were few items related to women in the exhibitions. Based on how women are represented in the exhibitions, one can conclude that museums are part of the gender system as maintainers and co-creators.

Private funerary stelae are a vital bundle of material in Egyptological research that may reveal plenty of information in terms of e.g. social structures, religious practices and linguistics. This study examines one stela in particular (NM18) from Museum Gustavianum, Uppsala, that has not yet undergone a full analysis, nor been put into its proper context of the late Middle Kingdom. The present study aims to provide for such a contextualization by identifying and discussing certain features on the stela, such as iconography and orthographic elements. By thoroughly analyzing these elements and putting them in relation to analogous stelae, one may find as to what extent there are unique, conventional and/or modified features on NM18. The study shows that NM18 may be considered a significant object for research that involves late Middle Kingdom stelae. A qualitative approach is applied in order to thoroughly analyze the textual and iconographical content of the stela. / Privata gravstelar utgör ett essentiellt källmaterial inom egyptologisk forskning som kan avslöja stora mängder information gällande exempelvis sociala strukturer, religiös praxis och lingvistik. I denna studie undersöks en specifik stele (NM18) från Museum Gustavianum, Uppsala, som ännu inte genomgått en full analys eller blivit placerad i sin rätta kontext i det sena Mellersta Riket. Med studien ämnas att bidra med en sådan kontextualisering genom att identifiera och diskutera specifika drag på stelen, såsom ikonografi och ortografiska element. Med en grundlig analys av dessa element och genom att sätta dem i relation till jämförbara stelar, kan man utröna i vilken mån det finns unika, konventionella och/eller modifierade drag på NM18. Studien visar att NM18 kan anses vara ett betydelsefullt objekt i studier som involverar sena Mellersta Riket stelar. Ett kvalitativt tillvägagångssätt används för att ingående analysera det textuella och ikonografiska innehållet på stelen.

One aim of this essay is to conduct a thorough investigation into the origins of the objects inthe Victoria Museum, Gustavianum, collection VM 346–362 (the sequence expanded, later inthe project, also to include VM 346) and how they got there. This will be achieved byfollowing the paper trail back to the excavation in Egypt. The other is to describe how objectsfrom digs were spread between museums and different countries by W.M. Flinders Petrie.Questions have been raised about the perceived origins of the objects in the Gustavianumcollection VM 346–362. The collection has until recently been believed to be the funeraryobjects of the First Intermediate Period man Wadjet-hetep. In 1921 this collection was mostlikely bought by the Victoria Museum through Pehr Lugn, from W.M. Flinders Petrie, somemonths after Petrie and Brunton ended their excavation season of 1920/21 in Sedment, Egypt.However, the collection as a whole cannot be the funerary objects of Wadjet-hetep, since themajority of those are owned by and exhibited at Ny Carlsberg Glyptotek, Denmark.The one confirmed belonging of Wadjet-hetep in the Gustavianum VM-collection is the innercoffin which has his name on it. The collective memory of the museum claims that fivewalking sticks, also currently in the VM-collection, were found with the mummy inside theinner coffin at the excavation site. Unfortunately, the museum archive is extensively damagedand contains nothing that can tell us about the collection's origins.By investigating external sources, Petrie and Brunton’s accounts of the excavation, as well asonline catalogues and archives, the VM collection can be backtracked to Sedment. The resultsconclude that the objects in the collection derive from different tombs and periods.