Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers syn på musikundervisningen på det estetiska programmet med inriktning musik och förväntningar på utbildningen i förhållande till den. Det estetiska programmet med inriktning musik är ett högskoleförberedande program som genom musikämnena bidrar med stor del praktisk undervisning. Undervisning i musik ger eleverna möjlighet att utvecklas som bland annat instrumentalister och artister och hjälper eleverna att ta fram sin kreativa sida. I uppsatsens resultat kan vi se att det finns tecken på att det är just dessa faktorer som kan avgöra varför eleverna söker till utbildningen. Det visar sig att hälften av deltagarna i undersökningen inte vill vidareutbilda sig inom ämnet, men att samtliga vill fortsätta med musik på ett eller annat sätt efter gymnasiet. Det musikaliska intresset är alltså inte en helt oväntad en gemensam nämnare för eleverna. Samtidigt finns ett tydligt intresse till de teoretiska ämnena utanför musikens område. Deras musikaliska förväntningar verkar avspeglas i deras nuvarande utbildning när de talar om de positiva vinster ämnena i programmet ger, den musikaliska utvecklingen.

Denna studie syftar till att undersöka kvinnors representation i läroböcker i fysik på gymnasiet samt på vilket sätt representationen av kvinnor och män skiljer sig åt i böckerna. Tre populära läroboksserier har undersökts för kurserna Fysik 1 och Fysik 2. Resultatet har sedan jämförts med hur det har sett ut i liknande böcker under 80- och 90-talet. Resultatet visar att kvinnan är närvarande och aktiv i alla undersökta böckerna men i de flesta fall inte i samma grad som mannen. Den kvinnliga fysikern erkänns inte alltid som fullvärdig forskare och en könsstereotypisk syn på kvinnan kan lyftas fram. Samtidigt finns det även fall där kvinnan blir en hyllad fysiker och kvinnan visas som en stark, handlingskraftig och intelligent person. I dagens fysikböcker får kvinnan ett större utrymme än hon tidigare har haft men representationen av kvinnor och män skiljer sig fortfarande åt. I flera fall är det mannen som är norm i böckerna och flera stora kvinnliga fysiker glöms bort.

I denna studie undersöks uppfattningar om varför det är så få killar som läser bild inom det frivilliga valet på gymnasiet i jämförelse med antalet tjejer. Enligt statistiken är det endast ca 34% av de elever som läser bildprogrammet som är killar.    Studien bygger en enkät med tre öppna frågor som fyra elever på en gymnasieskola i södra Sverige svarat på. Syftet med frågorna var att undersöka uppfattningar om fördelningen av kön vad det gäller val till estetiska programmet.   Resultatet visar att vissa av eleverna tror att det finns ett samband mellan synen på maskulinitet och varför så få killar läser på bildprogrammet, men studien visar även att svaren skiljer sig beroende på vilket program eleven går på.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer få kunskap om hur religionslärare på gymnasienivå uppfattar och tillämpar begreppet ”elevinflytande” i undervisning och lärande. Intervju som metod valdes för att tolka religionslärarnas subjektiva tankar, resonemang och erfarenheter av elevernas inflytande. Resultatet visade att religionslärarna uppfattar elevinflytande som en chans att påverka sin utbildning. Lärarna erbjuder mer inflytande över metoddidaktiska frågor och mindre inflytande över kursinnehåll. Resultatet visade också att religionslärarna var positivt inställda till elevinflytande, i den mån det är kontrollerat och inte övertar lärarens didaktiska ansvar för undervisningen. Detta tyder på att elevinflytande är en balansgång mellan positiva och negativa konsekvenser.

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera lärares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Metoden för undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer. Resultatet visar att alla lärare har haft kontakt med arbetssättet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid åt mellan lärare. Det framgår att responsgrupper är ett etablerat arbetssätt för hälften av lärarna i studien. Dessa lärare framhåller responsgrupper som ett övervägande positivt arbetssätt. De lärare i studien som inte arbetar med responsgrupper framhåller tidsbrist, stress över att hinna med den lokala kursplanen, samt motstånd från eleverna som anledningar att inte arbeta med responsgrupper. Samtliga lärare i studien menar att responsgrupper är tidskrävande. Viktiga slutsatser av studien är att arbetet med responsgrupper inte motsätter sig en strukturerad skrivundervisning, att det kräver utbildning och engagemang hos läraren, samt att det är ett - för såväl lärare som elever – krävande arbetssätt.</p>

<p>Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna. Vidare visar undersökningen att det i skolan finns en tänkbar genusordning men att ingen av Wernerssons sex olika diskurser är mer framträdande och påverkar elevernas prestationer. Däremot kan det tolkas som att det är en kombination av dessa som ger konsekvenser för eleverna och då framförallt tjejerna, det är kaos i genusbalansen.</p>

<p>Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd.</p>

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna. Vidare visar undersökningen att det i skolan finns en tänkbar genusordning men att ingen av Wernerssons sex olika diskurser är mer framträdande och påverkar elevernas prestationer. Däremot kan det tolkas som att det är en kombination av dessa som ger konsekvenser för eleverna och då framförallt tjejerna, det är kaos i genusbalansen.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd.

Arbetet handlar om hur elever uppfattar och påverkas av rollspel som undervisningsmetod för främst samhällskunskap. Syftet var att undersöka ifall att elevers syn på metoden överensstämde med litteratur på området samt vlka faktorer som kunde tänkas ha påverkan på hur elever uppfattade metoden. Studien genomfördes på två gymnasieskolor i en kommun i Västerbotten. Undersökningen skedde med hjälp av två undersökningsmetoder, observation och enkäter. Utöver dessa undersökningsmetoder användes litteratur för att bygga bakgrund till studien. I observationen deltog tre klasser och enkätundersökningen ytterligare en klass, samtliga elevgrupper i studien hade humanistisk-estetisk inriktning på sina gymnasieprogram. För att analysera resultaten användes både kvalitativa och kvantitativa verktyg. Studie visade på att eleverna hade en blandad inställning till metoden, vilken de beskrev med både positiva och negativa egenskaper.