No description available.

This paper deals with breaks in upper secondary school. The aim with the study was to study the function of breaks for upper secondary students by investigating students’ activities during breaks with the main issues: “what does the students do during breaks?”, “how do they experience breaks?” and “What is the relation between breaks and lessons?”. A combination of the two complementary methods observation and interview was chosen to study this. The study was executed on an upper secondary school during one month. I have visited the school several times every week and written daily notes over my observations. Eight students have been interviewed, four from the Science programme and four from the Trade- and Administration programme.  The results were analysed in relation to previous research and theoretical concepts chosen because they occur in the same research. The results of the study shows that the most common break activities were to wait and fetch things, rest, study and socialize. The students who were interviewed thought that breaks and free periods often were too long and they experienced them as meaningless, while the short breaks in between lessons only offered enough time to prepare for the lesson to come. This seemed to be accepted by the students because no one expressed that it was a problem to only have a short amount of time between lessons. This result can be compared to other studies where the students experienced this as stressful. The students’ attitude towards the short breaks can be a part of the local peer culture on the school. It would be interesting to see what students at other schools think of this. It was highlighted in the discussion that the academic work sets the frame work the school day. The students considered breaks to be an important part of the school day since it was then that they had time to socialize with peers. The importance of the school class for socialization was also highlighted.  I have come across many things in this study which I could not investigate in this paper due to the size of the study. I have also had a hard time finding previous research that deals with the topic of this paper. This signals that more research is needed regarding breaks among older children and the interaction of older children.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka perspektivet hållbar utveckling i läroböckerna.Studien består av två delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfår i läroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillväxt ochhållbar utveckling som förmedlas i läroböckerna. Som empiriskt material för studien användsläroböcker som är framtagna för gymnasieskolans kurs Samhällskunskap 1b och är skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga läroböcker behandlar hållbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Både vad gäller utrymme och vilka idéer som förmedlasså råder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jämförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktär visar det sig att de läroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, även gör det i 2011 års läroböcker.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa.</p><p>Vår huvudfrågeställning var:</p><p>                        * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa?</p><p> </p><p>Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:</p><p>                        * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?</p><p>                        * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?</p><p>                        * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning?</p><p> </p><p>Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor.</p><p>Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen.</p>

<p>Detta är en undersökning genomförd i två årskurs 1 klasser på naturbruksprogrammet.</p><p>Det som undersökts är vilka attityder som finns till ämnet matematik, vad dessa attityder beror på samt om det har skett någon förändring av dem sedan eleven började på gymnasiet. Om det skett någon förändring har det undersökts vad detta beror på.</p><p>Undersökningen består av en enkätundersökning som efterföljts av några elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkäten, sex av dessa blev sedan också intervjuade.</p><p>Resultatet visar att de flesta eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne. De är inte lika överens om det är intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik är ett ganska svårt ämne.</p><p>Eleverna uppger att det som påverkat deras attityder mest är den matematiklärare som de har och att de känner att svårighetsnivån är anpassad så att de förstår och klarar av de uppgifter som de räknar.</p><p>Mer än hälften av eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började på gymnasiet. Detta uppger de beror på att nivån nu är mer anpassad till dem och att de tycker att de fått en bättre matematiklärare nu.</p>

Undersökningens syfte är att ta reda på hur datoranvändning vid skrivprov påverkar elevtexters kvalitet. 37 handskrivna och 37 datorskrivna elevtexter från skrivprov jämförs utifrån både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Texterna är skrivna av elever från det tekniska programmet i gymnasiet årskurs 3. Jämförelsen mellan elevernas handskrivna och datorskrivna texter visar att de datorskrivna texterna är längre, går snabbare att skriva och har en mer korrekt styckeindelning. De datorskrivna texterna får något högre omdöme vad gäller innehållet i texterna men de bedöms språkligt inte vara bättre än de handskrivna. Skillnaderna är små när det gäller texternas disposition. Skillnaderna mellan texterna är dock inte tillräckligt stora för att det ska påverka betygsbedömningen när den sker med den fyragradiga betygsskalan (IG – MVG) utan betygsresultatet blir lika för de två grupperna. Bland de handskrivna texterna finns dock något fler underkända texter. När bedömningen sker med den tiogradiga skalan (med + och - på betygsstegen) syns några fler skillnader på de lägre betygsstegen. Det verkar som att datorn hjälper de svagaste eleverna, dels så att några fler klarar G-gränsen, dels så att texterna blir något bättre inom betygssteget. Utöver elevtexterna har även svar från en enkät som eleverna fyllt i sammanställts för information om elevernas datorvana och inställning till datorskrivande. Sammanställningen visar att eleverna i undersökningen har stor datorvana och alla utom två föredrar datorskrivande framför att skriva för hand. Undersökningen visar att datoranvändning vid skrivprov för denna elevgrupp inte påverkar texternas kvalitet utom för elever i det lägsta betygsskiktet där en liten förbättring märks.

Studiens syfte är att undersöka andraspråksundervisning med fokus på ordförståelse och ordinlärning utifrån hur elever upplever att de arbetar med ord i olika ämnen och hur lärare uppfattar att de väver in ordförståelse och ordinlärning i sin undervisning.   Materialet består av två enkäter med både slutna och öppna frågor som 27 andraspråkselever och 20 gymnasielärare har besvarat. Metoden är såväl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att både eleverna och lärarna upplever att samhällskunskap, psykologi och naturkunskap är de ämnen som har svårast ord och där de har störst behov av hjälp.   Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lärarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lärarna ger mer förslag på hur eleverna själva kan lösa ordförståelseproblem genom att använda olika hjälpmedel och fråga kompisar.

Dagens samhälle ställer allt högre krav på hög utbildning och därmed hög läs- och skrivförmåga. Det är skolans ansvar att varje elev får förutsättningar för att delta i samhällsliv och arbetsliv. Det ställer ökade krav på läs- och skrivsvårigheter hos elever.  Syftet med denna studie är att studera hur elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver att de hanterar större skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Hur gör de för att lyckas? Fokus är elevernas berättelse. Som metodansats har hermeneutik valts. Datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer. Sex informanter från olika program, både teoretiska och praktiska, har intervjuats. Resultatet visar att elever får mycket hjälp av kamrater, lärare och speciallärare, men även av anhöriga. En del av studiens teoridel bekräftas, men eftersom denna studie tar upp hur elever beskriver sina strategier, kommer delvis en ny bild fram. Vad lärare kan göra är främst att ge stöttning i olika delar i skrivprocessen. Tydlig struktur på uppgiften och frågeställningar som ger struktur är några exempel.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare uppfattar att de förhåller sig till eleverna, när de gör sina undervisningsval i kursen Religionskunskap A på gymnasiet. I förhållande till detta har elevers studieinriktningar varit en faktor som studerats, för att undersöka om dessa har inverkan på undervisningen.Materialet till undersökningen har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma religionslärare i Uppsala. Intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon och därefter transkriberats ordagrant. Intervjumaterialet har analyserats genom en innehållsanalys, där materialet sorterats i likheter och olikheter.Lärares undervisningsval har ställts i relation till om lärare utgår ifrån religionsundervisningens selektiva traditioner. Dessa rör kristendomens starka ställning och undervisning med världsreligioner i fokus istället för elevers egna livsfrågor. Valen har även ställts i förhållande till om lärarna utgår ifrån en undervisningstradition som syftar till att eleverna ska lära om eller lära av religioner.I undersökningen har det framkommit att lärarna i hög grad utgår ifrån eleverna och främst deras intressen, när de ska göra undervisningsval i religionsämnet. Detta pekar på att de intervjuade lärarna inte utgår ifrån den selektiva tradition som rör världsreligionernas dominans, utan låter elevers livsfrågor och intressen stå i fokus, vilket främjer en undervisningstradition som gör att eleverna lär sig av religioner och inte om.Det har visat sig att elevernas studieinriktningar har inverkan på lärares undervisningsval i vissa fall. Exempelvis har det klargjorts att vissa studieinriktningar läser mer religion än andra, vilket präglar innehållet. Detta visar på att det är studieinriktningen i sig som är avgörande, vilket inte berör religionsundervisningens selektiva traditioner.Det har även framkommit att flera lärare väljer att undervisa mer om islam, eftersom det uppdagats att många elever har fördomar mot muslimer. Detta visar på att lärarna i undersökningen inte utgår ifrån den selektiva traditionen gällande kristendomens ställning. Det visar även på att det finns ett stort samhällsproblem, som måste förebyggas.