<p>Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument. Slutsatsen av undersökningen är att våra styrdokument är alldeles för svåra att tolka och beroende på hur man tolkar dem, får man olika resultat. Ofta tolkas de för ”snällt”, vilket leder till att för höga betyg sätts. Det framkom också att lärarna generellt satte högre betygsgränser på det nationella provet än vad Skolverket gjorde. Slutsatsen av det är att lärarna tycker att Skolverkets krav på de nationella proven är för låga. Utifrån teorin framgick det också att gymnasieskolan är utsatt för en betydande betygsinflation.</p>

<p>Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit. En tydlig önskan från eleverna om mer varierande matematiklektioner samt en verklighetsförankring av matematiken framkom ur intervjuerna. 60% av killarna och 40% av tjejerna uppgav att de skulle kämpa mer för att förstå matematiken om de förstod vad de skulle använda den till i sin egen vardag.</p>

Den här studien har haft sin utgångspunkt i historieläroböcker för gymnasiet. Läroböcker används i stor utsträckning i undervisningssammanhang. Enligt styrdokumenten ska alla läroböcker förmedla demokratiska värden, vilket är ett av skolans centrala uppdrag. För att lyckas med det här krävs också att en ökad förståelse för vad odemokratiska värden innebär. Syftet med den här studien var att undersöka hur väl historieläroböcker behandlar dylika värden. För att uppfylla syftet har utgångspunkten varit två frågeställningar: Hur stort utrymme får den italienska fascismen i historieläroböckerna för gymnasiet? Hur skildras den italienska fascismen i läroböckerna? Två metoder, varav en kvantitativ och en kvalitativ har använts för att besvara frågeställningarna. Den kvantitativa metoden har använts för att mäta antal sidor som den italienska fascismen tilldelas i läroböckerna, medan den kvalitativa metoden har tillämpats för att ta reda på hur ideologin skildras. Resultaten har visat att den italienska fascismen fått ett litet och i det närmare oförändrat utrymme över tid. De visar också att styckena över tid, har gått från att vara mer utförliga och förklarande till svepande och otydliga. Slutsatsen av resultaten blev att de nya läroböckerna i större utsträckning än de äldre misslyckas med att förmedla kunskap om fascismens odemokratiska värden, för att läsaren ska kunna förstå det i motsats till demokratin.

The purpose of my study is to explore teachers reasoning regarding the motivation of students in religious education. I investigate the teachers' expectations of the students' behaviors which are being judged by the teachers, in order to assess whether the students their classes are motivated or not.                      In order to present views of the teachers’ reasoning, the study uses qualitative method and is based on interviews, conducted with eight different high school teachers.The results show that teachers tend to expect the motivation of the students to contradict their own expectations before starting a course or they presume that the expectations are going to be confirmed in class. Furthermore teachers seem to have preconceived ideas regarding how motivated or un-motivated students behave in class. It is clear that an active, and functional, interaction between the teachers and the students is necessary in order to make assessments of the students possible. Also, teachers seem to wish for control as part of their work to achieve the learning objectives set by themselves and see this as a strategy that also could increase the motivation of students in the class as a whole. Silence can be conceived by the teachers as a way of assessing any student's wish to discuss, which generally is preferable, but also as a way to assess whether the student know when to be quiet. This can also be taken as a sign of a motivated student. All in all, the teachers' preconceived aims and ideas of student behaviors, upheld with the help of control in the classroom, are necessary for any assessment.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur svensk diskurs i läromedel diskursivt konstruerar svensk tillhörighet och svenska levnadsvillkor och hur detta framställs i fyra läromedel för gymnasieskolan. Ovanstående begrepp kommer sedermera att konkretiseras och benämnas i diskursanalytiska termer, samt att ses som en del av nationell diskurs med utgångspunkten att diskursen är en diskursiv konstruktion. Frågeställningen som studien ämnade att besvara var;   Hur konstrueras svenskhet diskursivt i de utvalda läromedlen?   Ovanstående syfte och frågeställning undersöktes genom en diskursanalys med avstamp ur en diskursteoretisk ansats. Genom att förena kategorierna svensk tillhörighet samt svenska levnadsvillkor som har använts för att göra urval i materialet, med analysverktygen flytande signifikanter och ekvivalenskedjor, så möjliggjorde detta att besvara frågeställningen i undersökningen av empirin.    Studiens resultat visade att identiteskonstruktioner och grupbbildning var återkommande teman som diskursivt konstruerades och upprätthölls genom att sättas i opposition till andra element, aspekter av det “svenska” sattes i relation till “de andra”, “invandrare” och “invandrargrupper” och fick således sin betydelsetillskrivning i diskursen. Genom att framhäva den svenska arbetsmarknaden i termer av moderna och samhällsutvecklande mekanismer så lyftes stora företag och enskilda förhållanden på den svenska arbetsmarknaden fram som särskilt viktiga inom ramen för svensk diskurs. I detta avseende så betonades att inom ramen för det “svenska” så kännetecknades detta av hög sysselsättningsgrad, produktiva och välutbildade medborgare, jämställdhet samt de svenska företagens roll som en starkt bidragande faktor till samhällsutvecklingen.

Swedish 1 is a required course in all vocational and academic programs in secondary schools in Sweden. Government studies show a deficit of sex and gender perspectives in the study materials today. The aim of this thesis in Swedish with a didactic approach is to analyze dif-ferent textbooks for course Swedish 1 to visualize sex and gender perspectives conveyed. To my help, I have in the analysis used the Yvonne Hirdman's theories about gender system and Judith Butler's theories of performativity. The thesis also contains a less extensive survey made in different classes in secondary school who is reading Swedish 1. The analysis reveals that there is a deficit of sex and gender perspective in teaching aids, as well as different per-spectives of sexuality and ethnicity for example. It is also a part of the students who partici-pated in the survey prepared to agree with

Enligt Skolverkets utlåtande för antagningen år 2016/2017 söker sig allt fler elever till Ekonomiprogrammet. Ökningen med 1200 elever motsvarar 9 %, och visar att Ekonomiprogrammet är ett av de högskoleförberedande program som har ökat mest. Uppsatsens syfte är att enligt Blooms taxonomi belysa samt identifiera de kunskapsnivåer som utmärker elever som behärskar ekonomiska ämnen på gymnasienivå. I den teoretiska delen av uppsatsen presenteras Blooms taxonomi, där den ursprungliga modellen från Bloom är kort presenterad, medan den reviderade modellen av Krathwohl presenteras mer omfattande med hänsyn till att uppsatsen utgår från Krathwohl reviderade teori. Uppsatsen har en positivistisk syn och är grundad på den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjufrågor som utgår direkt från Krathwohls teori. Datasammansättningen genomfördes enligt forskningsfrågornas struktur där datareduktionen, dataanalysen och dataverifieringen är presenterad under empiriska data enligt frågeställningarna. Resultaten av uppsatsen visar att två faktorer ur Blooms taxonomi användes mer frekvent. Förståelsen och Tillämpningen ur den kognitiva processen anses vara de kunskapstyper som används mest av pedagoger som undervisar i ekonomiska ämnen. Vidare lyfts i diskussionen tendenser som pekar på att pedagogernas syn på nödvändig kunskap kan vara beroende av hur komplex den själva ekonomiska kursen är. Beroende av vilken kurs man ansvarar för kan detta alltså påverka vilken typ av kunskap pedagogerna anser kan vara avgörande för att eleverna ska klara ämnet.

Titel: Musikterapins roll i det pedagogiska arbetet med särskoleelever – en kartläggande studie av högstadie- och gymnasiesärskolor. English title: The role of music therapy in special education –  a swedish nationwide study within secondary schools Language: Swedish Nyckelord: Musikterapi, pedagogik, högstadiet, gymnasiet, lärare   En uppsats på grundläggande nivå som undersöker i vilken omfattning musikterapi integreras i det pedagogiska arbetet med särskoleelever i 8 stycken utvalda skolor inom högstadiet och gymnasiet i Sverige samt vilka förutsättningar som påverkar en möjlig integrering. Tidigare forskning tar upp såväl nordiska som internationella perspektiv på musikpedogisk integrering i särskolearbetet. Metoden som används för att insamla empiriskt material är intervjuer via telefon och e-post enkäter. Resultatet visar att musikterapi förekom som en integrerad del av det pedagogiska arbetet på 4 av 8 skolor. I en av de övriga skolorna fanns en extern musikterapeut anställd vilken tog emot eleverna individuellt en gång i veckan. I diskussionsdelen förs ett kritiskt resonemang gällande val av metod, lärdomar och hinder som uppstod under arbetets gång.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt ekonomisk demokrati förekommer i aktuella läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet i Sverige. Som metod användes kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet utgjordes av sju läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Resultaten för den kvantitativa analysen visar att förekomsten av ekonomisk demokrati skiljer sig mycket åt beroende på vilken aspekt som undersöks. Den vanligast förekommande aspekten är demokratisering av marknadssystemet. Ett mönster som framkommer i den kvalitativa analysen är att legitimeringar på olika sätt sker i texterna. En slutsats från studien är att läroböckernas framställningar inte främjar ett aktivt demokratiskt medborgarskap hos eleverna.

<p>Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet. I praktiken förekommer emellertid mer repetition och mindre progression än vad målen föreskriver i samhällskunskap A.</p>