Miniräknaren har en stor del i dagens matematikundervisning på gymnasieskolan. Om detta är bra eller dåligt går åsikterna verkligen isär, men vad tycker gymnasisterna själva om sitt eget användande av miniräknaren? Målet med uppsatsen är att få en bild av just detta. I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgår tydligt att eleverna ska behärska räkning både med och utan miniräknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta har problem med bland annat teckenbyten, bråkräkning samt rot och potensuttryck. Arbetet har bestått i tre delar. Först studerades tidigare forskning i ämnet sedan gjordes en undersökning och till sist sammanställdes resultaten och kring dessa drogs slutsatser. Undersökningen var upplagd som en enkätundersökning med en blandning av öppna frågor och frågor med färdiga alternativ. Resultaten visar att gymnasisterna använder sina räknare i stort sett hela tiden. De är dock medvetna om att för mycket användande av räknaren kan ge vissa konsekvenser som till exempel att de blir sämre på huvudräkning. Respondenterna har, precis som de tidigare studierna visade, bristande kunskaper vad gäller rot och potensuttryck. Resultaten visar också att flickor är lite mer kritiska till sitt eget användande av miniräknaren. Flera av flickorna tycker att de använder räknaren lite för mycket och de tycker de ska klara mer utan räknare än vad pojkarna gör.

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit. En tydlig önskan från eleverna om mer varierande matematiklektioner samt en verklighetsförankring av matematiken framkom ur intervjuerna. 60% av killarna och 40% av tjejerna uppgav att de skulle kämpa mer för att förstå matematiken om de förstod vad de skulle använda den till i sin egen vardag.

The purpose of this project is to examine the development of the upper secondary school physics course and from this get a better understanding why the course is organized the way it is today. The timeless argument for studying science in school will begin this essay. After that the reader will be aware of when important discoveries in physics were made. Then school history is presented. In this part we are told when the first school started in Sweden, but the focus lies on the upper secondary school and the physics course. The last part studies the history of physics courses in Sweden. Here the syllabus from year 1561 to year 2000 are very important. The method I have used in this piece of work is therefore text analyses. Some major results are difficult to achieve in this type of essay. The main goal with this project is to give the reader a better historical view of the physics courses in school. This project can also give teachers and teacher students a wider perspective, both a time perspective and a perspective on physics as a subject. Keywords: the physics subject, upper secondary school, history, syllabus

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet. De undersökta historieläroböckerna kan sägas upprätthålla Västerlandets hegemoni genom att undvika att skildra historia om Österlandet. Läroböckerna tillskriver även felaktigt världshistoriska ögonblick till Västerlandet vilket forskare menar är typiskt för en eurocentrisk historieberättelse. Exempelvis den industriella revolutionen i Storbritannien, jordbruksrevolutionen i Europa under medeltiden och upptäckten av och resandet runt Afrika är något som enbart hänförs till Västerlandet istället för att även Österlandets betydelse påpekas. De undersökta läroböckerna förmedlar inte en mångsidig historia vilket försvårar skolans arbete med olikheter och mångfald. Historieundervisningen behöver något eller någon som kan problematisera och komplettera innehållet i böckerna för att ge en mer korrekt och mångsidig bild av historien.   Vid en jämförelse av resultaten av analysen av de undersökta läroböckerna med tidigare forskning ger denna studie ändå stöd åt tesen att historieläroböckerna i mindre utsträckning än tidigare är eurocentriska och att läroböckerna långsamt anpassas till modern forskning, åtminstone när det gäller eurocentrism.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga attityder och åsikter kring användningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen på gymnasiet. Studien bestod av två delstudier; en vars syfte var att redogöra för lärarnas åsikter och attityder till undervisningsspråket i engelskundervisningen, deras användning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade läroplanens direktiv om språkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och åsikter till bruket av undervisningsspråket samt deras uppskattade användning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar som besvarades av 29 engelsklärare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lärarna och eleverna var positivt inställda till ett dominant målspråksanvändande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang där båda parterna ofta använde svenska. Ett annat tydligt resultat var att elever från högskoleförberedande program visade sig tala mer engelska i alla undervisningssituationer jämfört med elever från de yrkesförberedande programmen. Studien antyder att lärarna och eleverna visserligen är positivt inställda till att använda engelska så mycket som möjligt men att de inte fullt ut efterföljer denna princip i praktiken.

The purpose of this study is to examin the depiction of culturalmeetings in history books in relatioon to the schoolguidelines, and how and why the description may have changed over time. To achieve this, a qualitative method was used to analyze the content of cultural meetings in Swedish schoolbooks after the World War II. The material used in the study was taken from eight editions of Alla tiders historia published between 1985-2011. The material was then put together and analyzed from the theoretical perspectives, which try to explain the factors that influenced the depiction of the texts. The results of this study shows, that over time, the school guidelines have incresed their focus on human value and the need for students to interact with people from other cultures. The depictions in the history books lives upp to the demands of the school guidelines, but this study shows that the main influence of the content of the book is the social context. When the first school guideline where constructed, economy was a major focal point, and by that time immigration was thought to be economacally benefical to Sweden, which i depicted in the books. Under the second school guiedlines the does not change much, but the immigation is wiewed as more problematic. At the time, the Swedish society was suffering from an economic crisis and the problems that badly preformed integration were starting to show. However, after some changes in society including a political effort was made to make the contry multicultural, the depiction in the history books change, and words like multicultural start making an appearance. When they change the school guiedlines again, the authors have gained a new awareness of what influences the content and the deoictions of immigrants are more neutral. The cahnge in writing can also be seen as authors try to follo the new guidelines with focus on cultural meetings.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna. För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008. Den studerade tidsperioden i böckerna är från 1850-talet fram tills bokens tryckår. Resultaten för studien visar på att kvinnor och kvinnorörelser beskrivs i större utsträckning och mer ingående i modernare böcker så som boken som är skriven 2008 och jämfört med böckerna som är skrivna 1973, 1984 och 1995. Till skillnad från tidigare forskningsresultat har min studie visat på att kvinnor ofta omnämns i förhållande till mannen. I läroböckerna beskrivs kvinnor i förhållande till mannen ur flera olika perspektiv. Specifikt för denna studies resultat är att kvinnorörelser får en betydligt större plats i moderna läroböcker jämfört med böcker som är skrivna på 1900-talet. Resultaten visar på en tröghet i vad gäller förändring över tid i läroböckerna. Med andra ord det dröjer flera decennier  innan det sker någon förändring i vad gäller hur kvinnor och kvinnorörelser skildras.

Studien har som syfte att undersöka hur pedagoger kan möjliggöra god läsförståelse för att skapa lust till läsning på gymnasiet. Genom att ta del av nio pedagogers tankar kring hur de främjar god läsförståelse, har jag fått underlag till denna studie. Undersökninginstrumentet består av tre telefonintervjuer samt sex brevintervjuer via mail. Undersökningsmetoden vilar på en kvalitativ ansats med en fenomenografisk inriktning. Resultatet visar att en majoritet av de intervjuade pedagogerna anser att god läsförståelse är en färdighet som bör utvecklas hela tiden och som är nödvändig i alla ämnen. Ändå visar resultatet att det inte arbetas tillräckligt med läsförståelsen när eleverna kommer upp på gymnasiet, eftersom det förutsätts att en god läsförståelse redan finns. Dessutom tyder studien på att de pedagoger som tidigare har arbetat på grundskola med barn i årskurs ett till sex ser på läsförståelse som en del i läsutvecklingen som ett naturligt inslag i all undervisning. Här finns en skillnad i synsätt hos de pedagoger som endast undervisat och har erfarenhet från gymnasiet, vilka anser att god läsförståelse förväntas finnas när eleverna börjar gymnasiet. Pedagogerna upplever även att de saknar kunskap om detta och känner en svårighet inför att arbeta kontinuerligt med läsförståelse. Främjandet av en god läsförståelse underlättas av en del faktorer som att kunna arbeta med små grupper, utgå från elevernas enskilda behov och elevernas tidigare erfarenheter. Likaså är en av de viktigaste faktorerna för främjande av god läsförståelse samtal kring det lästa som skapar en god gemensam förståelse. Ytterligare viktig är pedagogens roll som innefattar kompetens och kunskap. Resultatet visar även att kartläggning är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera elevernas kunskaper kring läsning och läsförståelse. Ändå visar studiens resultat att en del av pedagogerna i undersökningen har liten eller ingen insyn i detta på skolan.

Syftet med denna studie är att belysa nio killars förhållande till skönlitteratur i skolan och på fritiden, och dessutom presentera former av litteraturundervisning som både verksamma pedagoger och lärarstuderande kan ha nytta av. För att få insikt i dessa killars erfarenheter av skönlitterär läsning har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi har spelat in, transkriberat, kommenterat och utifrån vår forskningsbakgrund analyserat samtliga informanters svar. I våra kommentarer fokuserar vi oss på informanternas utsagor, och belyser därefter pedagogiska metoder som kan vara till stöd för lärare i undervisningen. I diskussionen resonerar vi kring de intervjusvar vi fått samt ställer dem i relation till övergripande frågor rörande svensklärares litteraturdidatik. Studien visar att informanterna läser olika typer av tidningar och texter på Internet varje dag. Vad gäller skönlitterär läsning finns en större variation bland intervjusvaren, då några informanter uppgav att de alltid har en bok igång som de läser flera gånger i veckan, medan andra svarade att de inte läser skönlitteratur alls frivilligt. Killarna uppgav även sina litteraturpreferenser, tidigare erfarenheter av litteraturundervisning samt åsikter och tankar gällande olika uppföljningsmetoder vid litteraturläsning i skolan. Majoriteten av informanterna uppgav att de föredrog litterära genrer som fantasy, deckare och spänningsromaner, framförallt skrivna under 2000-talet och framåt. Vi kunde inte utifrån våra intervjuer uppfatta något unisont motstånd mot skönlitteratur – majoriteten av informanterna uppgav att det finns mycket som är positivt med bokläsning. Utifrån svaren resonerar vi i vår diskussion om hur lärare kan arbeta för att väcka läslust och läsintresse hos sina elever.