The purpose of this study has been to analyze the image of Strindberg in today's upper secondary school. How is the author portrayed in the textbooks and teaching aids, and which parts of the authorship does the textbook and teaching aids authors choose to focus on?   This work has been implemented in the form of a textbook and teaching aids survey where eight textbooks for the upper secondary school from 1989 to 2008 has been analyzed with focus on the sections that consider Strindberg and his authorships. What emerges when studying these textbooks and teaching aids is that they give a rather synonymous picture of the man and the author Strindberg. Big focus is aimed on private life and the scandals that the author more or less voluntary became a part of. The majority of the textbooks treats matters as ”the misogynist” and ” the critic of society” and the so called Inferno crisis, and also when one discusses the literary works it is done in the light of the author's own life and accomplishments. When it comes to the author's literary production it is a very limited selection that is presented to the students. It is mainly two works that are mentioned, Röda Rummet and Hemsöborna, and these two novels gets to symbolize the author's revolts in the first case and his greatness as an author in the last mentioned case. Main focus in these eight textbooks lies on the prose, but also Strindberg’s drama gets a lot of attention with titles such as Fröken Julie and Ett drömspel most frequently mentioned. Strindberg’s greatness as a playwright is also mentioned, often together with longer extracts, but the geniality of his work is never explained or justified in a pedagogic way. Strindberg is already seen as an icon in Swedish literature, an image that is only strengthen by the telling of his versatile artistry such as painting, photographing and guitar playing. Moreover, it is mentioned in connection with that one recurs to the author's permanent outcomes and attacks on the establishment. It is in other word the image of the great artist that is presented. The artist who’s ability admittedly passes the common people, but at the same time permanent is misinterpreted and is being forced to fight for his right. This myth around the author is however a relatively late invention. In the textbooks that were used during the early 1900´s for example a lot of criticism was aimed at Strindberg both for lack of correctness in his historical works and in connection with his society critical attitudes.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomämnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jämfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstämmiga eller ej.Studien baseras på respondentintervjuer där tio elever blev intervjuadebeträffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på interaktion,dialog och meningsskapande där examination och kunskapsmediering har utgjort tvåcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever är mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig åt mellan ämnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna själva erkänner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturläsning för att på såsätt kunna tillägna sig ny kunskap. Trots detta visar det sig att faktiska samtal i mindregrupper är ovanligt och att de diskussioner och samtal som eleverna erfar i de flestafall är väldigt lärarstyrda.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på svenskämnet bland två verksamma svensklärare, två klasser och nio blivande svensklärare. Undersökningarna genomfördes med hjälp av två intervjuer med svensklärare, 47 elevenkäter samt nio enkäter med blivande svensklärare. Resultaten av våra undersökningar visar att synen skiljer sig mellan de intervjuade svensklärarna. Elevenkäterna visar att eleverna har en positiv syn på svenskämnet men att den varierar. Vissa elever ser ämnet avsett för personlig utveckling medan andra elever motiveras av slutbetyget och andra faktorer. Enkäterna för de blivande svensklärarna indikerar att ett homogent synsätt finns, att de kommer att arbeta annorlunda i jämförelse med deras tidigare svensklärare.

Syftet med examensarbetet är att granska läromedel utifrån överensstämmelse med gällande nationella läroplaner, läroböckers uppbyggnad samt behandling av komplexa frågor. I examensarbetet har samtliga läroböcker för gymnasiekurserna geografi 1 och geografi 2 granskats. Läromedelsanalysen bygger på tidigare forskning samt tidigare använda metoder gällande läromedelsanalyser. Resultatet i undersökningen visar att läroböckerna för kurserna geografi 1 och geografi 2 överensstämmer till större del med kursplanerna, dock finns det några få brister i läroböckernas innehåll. Resultatet visar även att det finns likheter och skillnader i läroböckernas uppbyggnad samt hur läroböckerna behandlar komplexa geografiska frågor. Vi har även kommit fram till i undersökningen och av den tidigare forskningen att det viktigt att läroboken ska vara ett komplement till undervisningen och inte styra den.

Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och Dialog Klassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändring vad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samt tittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyra frågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord? Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finns med i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplan i svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare på definitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan. Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del. Främst är det vissa författarskap som får mer utrymme i respektive antologi. Antalet kvinnliga författare har ökat i Dialog jämfört med i Dikt och tanke. Skillnaderna i kursplanerna är även de relativt stora och går från att vara detaljstyrda (Lgy 65) till mer generella (Kursplan i svenska 2000). Frågan om införandet av en kanon på gymnasiet är svårbesvarad men jag kommer fram till slutsatsen att litteraturundervisningen på gymnasiet skulle behöva tydligare riktlinjer i kursplanen för att ge eleverna chansen att skapa sig ett större samband mellan äldre och modernare litteratur.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers prestationer utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studiens frågeställningar var vilka metoder och verktyg använder sig lärarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lärarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lärarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrån kunskapskraven i läroplanen? För att besvara frågeställningen har vi använt oss av intervju som metod. Vi har genom användningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades på sex intervjuinformanters utsagor. Studien har visat att många olika sorters dokumentation som både innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder. Den dokumentationsmetod som använts mest är arbetet med en hälsobok som innefattat områden som styrka, kondition, koordination och kost. Studiens resultat har även visat olika svårigheter med dokumentation, där lärarna menar att tiden inte räcker till och att man även inte vill teoretisera ämnet alltför mycket då aktiviteten från eleverna under lektionstid är viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Resultatet visar att arbetet med dokumentation är något som de enskilda lärarna fortbildat sig själva i efter egna erfarenheter och i kollegiala samtal. Dokumentationen handlar till viss del om att skapa en dialog mellan elev och lärare, där eleven får möjlighet till självbedömning, som en del i lärarens bedömningsarbete. Studien visar även att ett viktigt ändamål med dokumentation handlar om att läraren vid kursslut ska kunna sätta så rättvisa betyg som möjligt och för att kunna visa för den enskilda eleven om varför ett visst betyg har satts. Studien visar även att lärarna i studien i större utsträckning än tidigare använder sig av teoretiska uppgifter. Dock visar studien även på att denna ökning av teoretiska uppgifter bidrar till en större arbetsbörda för lärarna.

No description available.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What’s the problem represented to be?”-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte. Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för. Gällande representation för de olika könen visar undersökningen att kvinnor har fått en större möjlighet att påverka de senare läroplanerna, därmed har en kvinnlig synvinkel på läroplanen varit underrepresenterat i de första läroplanerna. Även om problematiken om ett icke jämställt samhälle har berörts i de tidigare läroplanerna, har inga konkreta förslag lämnats på hur denna problematik ska lösas. Skolan har alltid speglat arbetsmarknadens genom dess normer och antagande hur individen ska vara en god medborgare. Därför är det av stor vikt att skolan synliggör de genusmönster som minskar möjligheterna till jämställdhet i samhället. Slutsatsen är att skolans läroplaner har ändrats i syfte att öka jämställdhet mellan könen och för att motverka stereotypa antagande som kränker individen. Normen ska vara att respektera individen beslut, även om det bryter könsmönster och uppmuntra till val som inte enbart bekräftar stereotyper.

Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism. Dessa olika totalitära ideologier behandlas även olika i avseende av framställning, utrymme och ideologisk genomgång. Sovjetisk socialism (kommunism), fascism respektive nationalsocialism beskrivs utifrån händelser medan marxistisk socialism beskrivs utifrån ideologiska grunder. Den marxistiska socialismen har en positiv bild medan de andra ideologierna har en negativ bild representerad i texterna. Uppsatsen största resultat är att läromedlen inte erbjuder några kunskap om vad fascism och nationalsocialism står för ideologiskt utan endast vilka historiska händelser dessa två ideologier har utfört som till exempel förintelsen. Även kan sägas att resultatet i uppsatsen inte är generaliserbart då för få läroböcker undersöks samt att man inte vet hur eleverna, läraren eller klassrummet använder böckerna och går igenom ämnena. Endast i dessa tre läroböcker kan resultatet vara gällande.

I det här arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkel­modellen. I samband med detta studeras även elevernas litterära metaspråk, med fokus på vilken typ av begrepp de själva anser sig behärska och inte. Det ena syftet är att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andraspråksinlärningen för barn i grundskoleåldern, även stöttar hög­presterande gymnasister och om den i sådant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet är att kartlägga vilken typ av litterära begrepp eleverna anser sig förstå och använda, för att få insikt i vad undervisningen ska rikta in sig på. För att genomföra undersökningen har cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterär analys. Eleverna har fått besvara två enkäter, den ena undersöker elevernas upplevelse av cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstå och använda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal där de fick resonera kring den första enkäten.        Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen. Steg 2 – studerandet av modelltexter, är det steg som uppskattas bäst. Steg 3 – skrivandet av en gemensam text, är det steg som uppskattas minst. Studien visar att det inte krävs direkta anpassningar av cirkelmodellen för att den ska stimulera eleverna. Det essentiella är istället att hitta en balans så att processen får utvecklingsutrymme utan att den upplevs som en tidstjuv som stjäl utrymme från det som eleverna fokuserar på – framställandet av en slutprodukt. Undersökningen visar också att den typ av begrepp som elever anser sig behärska bäst är de som används vid analyserande, vilka också används i flera ämnen och situationer. De begrepp de anser att de behärskar minst är de som används för att beskriva en analytisk text, vilka är de begrepp som genrepedagogiken har infört i undervisningen.