Syftet med detta examensarbete är att ta del av hur gymnasielärare väljer vilken skönlitteratur som ska användas och hur lärarna planerar, utför och bearbetar sin undervisning av skönlitteratur på gymnasiet. Jag har valt att basera min studie på åtta kvalitativa forskningsintervjuer som jag sedan har relaterat till tidigare forskning som berör min studie. Resultatet för denna studie visar att lärarna alltid försöker utgå från elevernas behov och förmågor för att underlätta elevernas inlärning och läsförståelse. Vid val av litteratur säger vissa av lärarna att valet baseras på elevernas intresse eftersom lärarna anser att detta stärker elevernas motivation till att läsa. Andra lärare gör sina val utifrån deras eget intresse eller tidigare erfarenhet. Lärarna sa att de väljer att låta eleverna samtala kring skönlitteraturen eftersom detta både engagerar och underlättar inlärningen hos eleverna samtidigt som de även låter eleverna göra skriftliga uppgifter. Arbetets slutsats är att det finns likheter och skillnader i hur lärarna arbetar med litteratur i sin undervisning. Lärarna försöker att anpassa undervisningen efter elevens behov när de planerar för att skapa en gynnsam litteraturundervisning.

No description available.

Genom en komparativ fallstudie har jag ämnat undersöka och jämföra hur historielärare och svensklärare uppfattar sin undervisning i relation till individanpassning. Studien har även undersökt lärarnas syn på ett samarbete mellan ämnena historia och svenska när det gäller anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.  Genom en webbaserad enkät erhölls svar från 50 svensklärare och 44 historielärare, där lärarnas uppfattningar om hur ofta deras undervisning anpassades utifrån, tid, material, nivå, miljö, elevens intresse och klassen som kollektiv. Anpassning till klassen som kollektiv uppgavs av historielärarna som mer förekommande i undervisningen än vad svensklärarna uppgav. Historielärares och svensklärares uppfattningar gällande övriga anpassningar i undervisningen var likartade. Mest förekommande anpassningar ansågs vara tid, material och nivå, mindre förekommande var anpassningar av miljö och till elevens intresse. En relation återfanns mellan skolform och historielärares och svensklärares uppfattningar om vanligt förekommande anpassningar. Historielärare och svensklärare uppgav flera begräsningar i undervisningen för individanpassning, så som tid och andra ramfaktorer, heterogena klasser, stora klasser, okunskap om individanpassning, ovetskap om elevers behov. Historielärare och svensklärare ställde sig positiva till ett ämnesöverskridande samarbete för att gynna individanpassningen. Resultatet presenterar en enig uppfattning från historielärare och svensklärare om en undervisning som överlag anses vara individanpassat. Det finns ämnesmässiga skillnader men även ämnesmässiga likheter. Uppfattningarna gällande individanpassning har en relation till skolform och till viss del vilken erfarenheten läraren har oavsett vilket ämne. Slutligen visar lärarnas svar på en positiv inställning till ett ämnesöverskridande samarbete gällande anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga vad som motiverar gymnasieelever att läsa skönlitteratur. För att ta reda på detta har en systematisk litteraturstudie gjorts. Litteraturstudien undersöker frågeställningar gällande vilka motivationsfaktorer som påverkar läslusten samt vilka faktorer som påverkar elevers upplevelse av skönlitterär läsning. Många olika motivationsfaktorer utkristalliseras i uppsatsen. Resultatet visar att tid, lärarens attityder till skönlitterär läsning och deras pedagogiska förmåga samt uppgifter kopplade till läsningen är de faktorer som främst påverkar gymnasieelevers motivation till att läsa skönlitteratur. Gällande vad som påverkar elevernas upplevelse av skönlitterär läsning så baseras resultatet främst på lärares och forskares analyser som lyfter fram elevernas självuppfattning och inställning till skönlitteratur, samt deras värdering av skönlitterär läsning som aktivitet. Dessa slutsatser stämmer väl överens med flertalet motivationsteorier presenterade i uppsatsen. En svårighet med studien har varit att hitta forskningsartiklar som utgår från ett elevperspektiv, vilket resulterade i att det varit svårt att dra några säkra slutsatser om orsakerna bakom bland annat elevernas attityd gentemot skönlitterär läsning.

This study examines women’s portrayal in four different textbooks in both text and image. Two books from the 1970s and two from the 2010s. These books will be examined with the help of a qualitative comparative content analysis method with quantitative elements. The study’s result will answer the following questions by examining the four aforementioned textbooks:1. How is the woman portrayed in the textbooks (book in imagery and text)?2. Are there any common patterns between the textbooks’ portrayal of the woman?3. Does the textbook’s year of publication affect the portrayal of the woman?The results show that the woman’s overall portrayal within the imagery and text has increased but it’s still not entirely unproblematic. Women are generally portrayed in relation to men in both imagery and text, which contributes to the portrayal of women as subordinate and legitimizes men as the norm. Named women are mentioned in passing, while the men get deeper introductions and more text dedicated to them. The woman usually gets a section dedicated to her within the chapter which serves to segregate the woman from the rest of the text and reinforces the notion that she is different from the man.

Syftet med studien är att undersöka lärarens uppfattning om programmering i gymnasiet med fokus på vilka fördelar eleverna har av programmering. För att finna svar på syftet kommer följande frågeställningar att användas till arbetet.  ·       Inom vilka ämnesområden passar programmering enligt lärare? ·       Vilken nytta, utmaningar och möjligheter anser lärare att elever på gymnasiet har av programmering?  Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av tio gymnasielärare från samma skola. Resultatet visar att de flesta lärare anser att programmering ska ingå som en kurs i yrkesprogrammen såsom el, industri och teknik. Dessutom delar de flesta lärare på samma uppfattning om att grundkunskaper i programmering är till elevers fördel.  Genom att skapa motivation till programmering och berätta om programmeringens breda användningsområden kan elevers intresse höjas till att lära sig att handskas med programmering.

Vi ville i vårt examensarbete undersöka om och hur elever på el- och energiprogrammet söker information på internet,samt använder sig av källkritisk analys och hur bra lärarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte även svar på i vilken utsträckning eleverna undervisas i källkritik och hur de upplever att de fått undervisning i källkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lärarna anser sig ha i ämnet och hur viktig de anser att undervisning i källkritik är. I vår undersökning har vi även jämfört om elever och lärares åsikter samstämmer eller ej. Undersökningen baserades på tio elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanställdes. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om eleverna använder sig av internet i skolan och hur de granskar den information/fakta som de finner. Vi vill också se hur lärarna på vår skola behandlar källkritik för internet. Resultatet visar på att lärare anser sig ha kunskaper i källkritik även om flera önskar sig mer utbildning i ämnet. De anser även att det är viktigt att eleverna får mer undervisning i källkritik då de även tycker att eleverna inte i tillräcklig grad kan kritiskt granska information. De flesta eleverna tycker däremot att de behärskar detta. De anser att de har fått utbildning i källkritik, vilket de också har fått enligt lärarna. Vi har även sett att eleverna i övervägande del använder Google som informationssökningsverktyg.

Energi är ett tvärvetenskapligt begrepp av stor vikt inom naturvetenskapen och för samhällets funktion. Lärare ställs emellertid inför flertalet utmaningar när det kommer till att undervisa energi, och elever har ofta särskilda svårigheter med att förstå energibegreppet och dess beståndsdelar. Syftet med denna rapport är att sammanfatta och förmedla till pedagoger i Sverige vilka utmaningar som hittills påvisats i internationell forskning inom undervisning och elevers förståelse av energi, samt vilka tillvägagångssätt som kan minska elevers förvirring kring energi och öka förståelsen för begreppet. De tre svenska läromedlena Heureka, Impuls och Ergo för Fysik 1 på gymnasiet har analyserats med utgångspunkt i påvisade utmaningar i form av problem och svårigheter, samt påvisade effektiva tillvägagångssätt, för att uppmärksamma om och i vilken utsträckning läromedlena bemöter och hanterar dessa. %Ett sekundärt syfte med arbetet är att översätta ett väl beprövat konceptuellt prov i energi och rörelsemängd från engelska till svenska för att möjliggöra effektiv användning av provet även i svensk skola. Resultaten tyder på att påvisade utmaningar inom undervisning och lärande av energi troligen stärks av innehållet i de läromedel som har analyserats. Läromedlena bidrar till redan existerande problem och elevers svårigheter bland annat genom ett ovarsamt språk, slarviga formuleringar och icke hållbara tillämpningar av metaforer i beskrivningar av energi. Även strategier som forskning funnit essentiella för en framgångsrik energiundervisning är mestadels förbisedda i läromedlena, medan föreslagna effektiva tillvägagångssätt, som till exempel användning av system och grafer i energianalyser, förekommer sällan eller aldrig. Utbudet av övningsuppgifter i läromedlena består till störst del av uppgifter som testar formler, kalkylförmåga och minneskapacitet, medan uppgifter av konceptuell karaktär ges betydligt mindre plats.

No description available.

The purpose of this research is to find out the quality of the following textbooks for the high school course history 1b, Tänk historia (TH), Bilden av historien 1b (BH) and Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (MOSS). The books quality is calculated by using the five analysis criteria’s: course and subject plan, graphic design, use of language, use of images, and tasks and forms of knowledge. The criteria’s result made it possible to calculate the textbooks overall quality levels, between missing, weak, medium, good, and strong. While also offering an overall picture of the book’s strengths and weaknesses. By paying attention to the book’s strengths and weaknesses, the research was also able to find out how big a difference there could be between textbooks for the same subject, course, and target group. During the analysis several similarities and differences emerged between the three history textbooks, and the results were constantly variable. After the quality calculation of the criteria, it turned out that the history textbook Tänk historia (TH) achieved medium quality in relation to the subject plan and weak quality to the course plan. On the other hand, the graphic design, the use of language, and the forms of knowledge turned out to be of good quality, while the use of images proved to be of strong quality. The history textbook Bilden av historien 1b (BH) quality results were also variable. In terms of the course and subject plan, BH met a strong level of quality, while the graphic design, the use of language and the variety of knowledge forms of the tasks proved to be of medium quality. For the criterion of image use, BH's results turned out to be of good quality. Unlike TH and BH, Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (MOSS) was very consistent in the achieved quality for the different criteria. Among other things, the calculation showed that MOSS' connection to the course and subject plan, the graphic design, the use of images and the variation of the knowledge types of the tasks, were of good quality. The connection to the criterion of language use, on the other hand, turned out to be of a strong quality. After calculating the criteria’s average value, it appeared that all three history textbooks had achieved a good overall quality, despite the quality differences of the to the five criteria. This implies that even if the textbooks are of an overall good quality, that there could be significant differences in the textbooks strengths and weaknesses that is being overlooked. For example, TH met a good level of quality even though it had a weak connection to the curriculum, while BH's connection to the curriculum was strong. Yet they both met a good overall quality. These are important details in differences that the overall quality does not show.