Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna.

No description available.

Undersökningens syfte är att undersöka hur styrdokumenten ställer sig till läsning av hela böcker och om det finns ett krav på elever att läsa minst en hel skönlitterär bok för att bli godkända i ämnet svenska på gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat ämnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 på gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att något krav på läsning av hela skönlitterära verk för att bli godkänd inte finns men att styrdokumenten framhåller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nämns samt att varje enskild lärares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall läsning av hela skönlitterära verk är ett krav eller inte.

Begreppsförståelsen i de naturvetenskapliga ämnena har under de senaste tvådecennierna haft en nedåtgående utveckling hos svenska gymnasieelever. Iskolverkets styrdokument har begreppsförståelsen en central roll iämnesinnehållet för de naturvetenskapliga kurserna men internationella studiertyder på att lärarnas undervisningsmetoder brister vad gällerbegreppsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka elevernasbegreppsförståelse ur ett lärarperspektiv, att undersöka vad lärare anser ombegreppens betydelse i undervisningen samt vilket stöd deras val avundervisningsmetoder har i aktuell forskning. Genom kvalitativa intervjuer harsju lärare på en gymnasieskola i mellersta Sverige intervjuats kring derasuppfattning om elevernas begreppsförståelse, hur betydelsefull den är förförståelse av kursinnehållet samt vilka metoder som används för att förbättra den.Resultatet visar bland annat på att lärarna upplever en negativ utveckling ielevernas förförståelse för de naturvetenskapliga begreppen och att de upplever atttysta elever har särskilt svårt för begreppsinlärningen eftersom denna ofta byggerpå kommunikation. Deras val av språkliga metoder har starkt stöd i dendidaktiska forskningen. Dock finns en risk att talet som kommunikationsformfavoriseras till nackdel för andra arbetsmetoder.

Kroppsideal påverkar ungdomar i stor utsträckning och kan negativt inverka på den mentala hälsan. Kroppsideal har stark koppling till både fysisk aktivitet och sport, och välmående och hälsa. I ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå utgör kroppsideal också ett kunskapsmål. Studiens syfte var att undersöka, ur ett elev- respektive lärarperspektiv, kroppsidealsundervisningen i idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningar som studien ämnade besvara var: i vilken utsträckning och hur idrott och hälsalärare arbetade med kroppsideal i kursen och vilka skillnader det fanns mellan könen kring dessa aspekter; vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde med kroppsidealsundervisningen samt skillnader i hur kvinnliga och manliga elever uppfattade kroppsidealsundervisningen. 334 st elever som läst färdigt kursen fick besvara en enkät om kroppsideal och undervisning, samt att fem lärare i ämnet intervjuades. Studiens resultat indikerar att kvinnligare idrott och hälsalärare undervisar mer om kroppsideal än manliga lärare. Lärarna uppgav att det fanns stora möjligheter att påverka elever positivt med undervisningen, men upplevde svårigheter då de uppfattade kroppsideal som ett känsligt område och att det saknades utrymme inom nuvarande läroplan för att undervisa mer om kroppsideal. Resultaten indikerar också att kvinnliga elever i betydligt större utsträckning än manliga elever vill ha mer kroppsidealsundervisning inom kursen.

No description available.

I det centrala innehållet för fysik på gymnasiet ingår att kunna förstå och förklara den så kallade våg-partikeldualiteten. Samtidigt uppmärksammar den internationella forskningen löpande om elevers svårigheter att förstå kvantfysik, bland annat våg-partikeldualiteten. Syftet med denna uppsats är att identifiera orsaker till varför så är fallet. Vad innebär då begreppet våg-partikeldualitet? En mekanisk analogi till vad som avses går att föreställa sig genom att tänka sig en liten partikel som rör sig genom ett medium som det finns vågrörelser i. Partikeln påverkas av stående vågor i mediet, motsvarande dem i en vibrerande sträng, fast i tre dimensioner, som guidar in den i specifika spår. En del av dessa kan ha genererats av partikeln själv vid tidigare tidpunkter. Det går inte att förutspå exakt vilken väg partikeln kommer att ta genom mediet fyllt av vågor, eftersom små slumpmässiga störningar i känsliga positioner kan förändra dess bana helt. Däremot kan sannolikheten att den anländer till en viss slutposition ändå bestämmas, eftersom de stående vågorna i mediet skapar mönster som gör vissa potentiella slutpositioner mer sannolika än andra. Den lilla partikeln ”har” i denna mening alltså även vågegenskaper. Uppsatsen inleds med en översikt av den senaste internationella forskningen om undervisning inom kvantfysik på motsvarande gymnasienivå eller högre. Metoden för att besvara forskningsfrågan, dvs vad det finns för motsägelser och kunskapsgap i och mellan gymnasieläroböcker avseende våg-partikeldualitet, består i att reda ut oklarheter genom att analysera kapitlen som behandlar våg-partikeldualitet i fyra samtida läroböcker i ämnet. I diskussionsavsnittet presenteras ett kompletterande förslag på kapitelinnehåll som tagits fram utifrån ett schema (en så kallad CoRe) som guidar lärarens tankar till att utgå från elevernas synsätt. Studien kan alltså ses som en jämförelse mellan fem läroböcker i ämnet, varav en är fiktiv. Resultatet av studien är att motsägelser förekommer; dels mellan läroböckerna men även gentemot ett antal påståenden avgörande för förståelsen av begreppet våg-partikeldualitet. Det råder även ett kunskapsgap som förhindrar en kontinuerlig övergång från klassisk till modern fysik i samtliga läroböcker. Motsägelserna skulle behöva undersökas för att få klarhet i vilka påståenden som är korrekta och vilka som behöver korrigeras inför en ny upplaga. Kunskapsgapet behöver slutas av pedagogiska skäl. Motsägelserna behöver naturligtvis avlägsnas, bland annat för ökade möjligheter till rättssäker betygssättning. Appendixet är huvudsakligen avsett för fysiklärare och blivande fysiklärare eftersom det innehåller matematiska formler. Syftet med att inkludera det är att visa hur framställningen av kvantfysik kan avmystifieras, bland annat genom att visa hur den imaginära enheten kan fås att försvinna i Schrödingerekvationen. Där visas även hur begreppet kvantum uppkommer och beskrivs matematiskt, likheter mellan Schrödingerekvationen för en fri partikel och ekvationen för böjvågor i fasta material, likheter mellan utstrålning av ljud från ytor och den fotoelektriska effekten samt likheter mellan Schrödingerekvationen och kopplade diffusions-/koncentrationsprocesser. Det visas även varför endast plana vågor på sinusform kan propagera oförändrade, vilket sprider nytt ljus över materievågor och deBroglie-våglängden.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare på gymnasiet motiverar sina elever i sin matematikundervisning gällande begreppet derivata och hur motiverade deras elever är och varför. En kvalitativ metod och observation har använts, där både lärare och elever har intervjuats. Sedan kommer även skillnader och likheter mellan lärarnas ambitioner och elevernas verkliga motivation redas ut. Något som visar sig vara viktigt både för lärare och elever för motivationen är att de har en god relation med varandra, vilket ger tillit och respekt till lärarna från elevernas sida. Slutligen visar det sig också att lärarna har någorlunda bra koll på vad som motiverar just deras elever, vid jämförelse av elevernas och lärarnas intervjusvar.

Under åren 1938-1991 genomgick läroböcker i Sverige en statlig kontroll, bland annat som ett styrmedel för att skapa en likvärdig skola, men detta sker inte idag. Det är marknaden, producent och konsument i kombination med läroplanen som styr. I slutändan är det upp till läraren att välja lärobok, om de vill ha en, och hur de använder den. Läroboken anser många är en stor ramfaktor i undervisningen då den bland annat kan ses som svaret på vad en kurs ska innehålla och hur den ska läggas upp. Vad gäller användning av läroböcker så säger ca 98% av lärarna att de använder en lärobok i undervisningen. Svenska och norska studier visar att gymnasielärare är den grupp som använder läroboken mest. I en rapport från Svenska Sociologiförbundet beskrivs att inom ämnet sociologi så är ämneskompetensen bland lärare svag och Boel Englund (2006) menar att lärare med svag ämneskunskap tar mer stöd i läroböckerna. Just relationen mellan lärobokens betydelse i undervisningen och ämneskunskapen hos lärarna är fokus för denna studie. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan ämneskompetens i form av utbildningsbakgrund och hur läroböcker respektive digitala läromedel används och kompletteras. För att svara på syftet genomförs fjorton strukturerade intervjuer i form av enkäter med lärare som undervisar eller har undervisat i någon av de tre gymnasiekurserna i sociologi. I intervjuerna framkommer att oavsett ämneskompetens så är läroboken det läromedel som används mest i undervisningen, precis som annan forskning tidigare visat. Dessutom visar studien att oavsett ämneskompetens så kompletterar respondenterna sitt läromedel (läroboken) på liknande sätt, främst med artiklar och olika former av filmer. Den skillnad som kan tydas i resultatet är att de lärare med mer ämneskompetens ger kritik på de läroböcker som finns, och menar att de kompletterar undervisningen med annat material för att höja nivån. Till exempel kompletterar dessa lärare med universitetslitteratur, vilket inte nämns i gruppen utan ämneskompetens. Intressant för framtida studier är en fördjupning i frågan om varför lärare kompletterar. I studien framkommer tendenser som vore möjliga att undersöka närmare vad gäller både varför komplettering sker och lärarens syn på läroboken. Kritik av läroböcker framkommer tydligt och en viktig fråga är om de böcker som används idag verkligen når upp till de kunskapskrav som elever på gymnasiet ska nå.

Denna undersökning har som syfte att bidra till ökad förståelse av astronomiundervisningensplats i den Svenska gymnasieskolan. Huvudmålet med undersökningen har varit att söka svarpå de fyra följande forskningsfrågorna: Vilken plats får astronomin i undervisningen?, Inkluderarlärarna elevernas astronomikunskaper när de sätter slutbetyg i kursen?, Skiljer det sigmycket mellan olika lärares undervisning? och Upplever lärarna några särskilda svårigheter medatt undervisa i astronomi?. Studien har även haft ett bisyfte att genomföra en översättning avdiagnostestet ADT 2.0 från engelska till svenska. Detta för att möjliggöra en användning försvenska gymnasielärare. Som metod valdes en webbaserad enkätstudie att utföras. Totalt settdeltog 23 ämneslärare i fysik, varav 20 deltagande svarade på enkäten och tre respondenterdeltog i förberedande intervjuer. Antalet deltagande är inte tillräckligt för att någon slutsatsska kunna ställas gällande undervisningen i de svenska gymnasieskolorna, men resultatet följer ilinje med tidigare undersökningar. Resultatet indikerar att astronomin får en undanskymd rolldär merparten av deltagarna ägnar 1 till 6 lektioner på området. 52 procent av lärarna vägerinte in elevernas astronomikunskaper i slutbetyget. Gällande lärarnas egna svårigheter med attundervisa astronomi anger 30 procent att de känner sig ha förlite kunskaper inom ämnet. / The purpose of this study is to contribute to the knowledge of the astronomy education inSwedish upper secondary schools. The main goal of the study is to find answers on the followingfour questions: What position is given to the astronomy in Swedish upper secondary education?,Is the students’ knowledge of astronomy accounted for when the teachers are setting the grades?,Does the astronomy teaching vary a lot between different teachers? and Do teachers experienceany difficulties with teaching astronomy? The study has a second goal of translating the AstronomyDiagnostic Test ADT 2.0 from English to Swedish. To collect the data from teachers inSwedish high schools, participating teachers answered a web-based survey. In total, 23 physicsteachers participated in the study, of which 20 teachers completed the survey and 3 teacherswere interviewed. The number of participants is not enough to make a generalising conclusionsabout astronomy education in Swedish upper secondary schools. However the findings are inagreement with previous studies. I found that astronomy gets a small role in the education,where most of the teachers dedicate just 1 to 6 lessons to astronomy. 52 percent of the teachersdo not account for the student knowledge in astronomy when grading the course. When it comesto the teachers own experienced difficulties, 30 percent of the participants specify that they feelthat they have too little knowledge in astronomy.