Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem. Attityder av negativt slag presenteras som en grund för stigmatisering som preciserades redan av de gamla grekerna. Integrationen av stigma är ett problem för samhället då det påverkar och influerar våra tankar och handlingar. Vidare kan det bidra till hur vårdrelationen kommer att se ut vilket i sin tur kan bli positivt eller negativt. Hur sjuksköterskan uttrycker sina attityder mot patienter spelar således en viktig roll. Detta för att kunna ge alla patienter den personcentrerade och goda vård de har laglig rätt till få. Syfte: Att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker deras attityder gentemot patienter med psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, Medline och PsycINFO. Resultat: Både positiva och negativa attityder återfanns i resultatet. Även stigmatisering av personer med psykisk ohälsa förekom. Patienter med psykiska störningar blev även misstrodda för sina fysiska symtom då de sökte somatisk vård. Attityder visade sig skilja sig beroende på erfarenhet, utbildning och var de arbetar. Det framkom en kunskapsbrist och ett kunskapsbehov. Vidare efterfrågas utbildning och mer träning i möten med personer med psykisk störning av hälso-och sjukvårdspersonal. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån bakgrunden samt Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. I resultatet framkom att både positiva och negativa attityder uttrycks gentemot patienter med psykisk störning. Även stigmatisering förekom i form av uttryckta attityder och som strukturellt problem. Hälso-och sjukvårdspersonal lyfter deras kunskap om psykisk ohälsa som bristfällig och en önskan om att öka kunskapen. / Background: Mental illness is a growing problem in the society. Attitudes of negative character are presented as the ground for stigmatizing and since the old Greeks we have been forming the meaning of the word stigma. Stigma has become wider and more integrated in the society. The integration of stigma is a growing problem due to its impact and influence in the way we humans think and act. In addition this can be a contribution to how the healthcare relationship turns out, it may be positive or negative. However the expressed attitudes against patients play an important role in the hope of providing good care. Aim: The aim of this study is to describe how healthcare professionals express their attitudes towards patients with mental disorder. Method: The method used by the authors is a structured review of the literature using databases such as CINAHL Complete, Medline and PsycINFO. Results: The result showed that healthcare workers express both positive and negative attitudes, even stigmatization occurs. Patients with mental disorder were also misbelieved for their physical symptoms. Healthcare professionals mixed attitudes varied depending on work experience, education and place of work. The need for more education was expressed by a big number   of participants. Discussion: The result has been discussed based on the background and Joyce Travelbee’s theory, Human-to-Human Relationship. The result revealed both positive and negative attitudes towards people with mental illness. Also stigmatization was highlighted in the form of expressed attitudes and structural problem. Healthcare professionals also underline their knowledge of mental illness as being inadequate and a wish for increased knowledge was expressed.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet. Syftet var att undersöka tillämpbarheten av modellen genom att mäta i vilken utsträckning medarbetare deltog i träningen och vilka det var som deltog. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer som var hindrande respektive underlättande för deltagande. I studien, som var en okontrollerad interventionsstudie, infördes frivillig fysisk aktivitet på arbetstid under åtta veckor för alla medarbetare (n=58) på en sjukhusklinik. Datainsamling gjordes med enkäter och semistrukturerade intervjuer. Alla medarbetare utom en deltog i studien och en valde att avbryta. Femtio procent av studiedeltagarna deltog vid minst hälften av träningstillfällena. De mest frekvent angivna underlättande faktorerna var att ha inställningen att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan samt viljan att utnyttja förmånen. Den vanligaste upplevda begränsande faktorn var att träningstillfällena inte passade utifrån arbetssituationen. Resultatet indikerar vikten av anpassning till den specifika arbetsplatsen samt hänsynstagande till kunskapsnivå och inställning till fysisk aktivitet hos deltagarna. För att nå högt deltagande i FAPA antyder resultatet att fri tidpunkt för träning eller obligatorisk träning kan vara vägar att gå. Begränsningar i studien är att den fysiska aktivitetsnivån hos studiedeltagarna var högre än genomsnittet hos befolkningen vilket begränsar generaliserbarheten, samt att kontrollgrupp saknas. / This study describes a model for implementation of worksite physical activity. The aim was to investigate the applicability of the model by measuring participation in worksite physical activity and to investigate factors perceived as limiting and facilitating participation. Voluntary worksite physical activity was introduced for eight weeks for all employees at a hospital clinic (n=58). Data collection was done through questionnaires and semi-structured interviews. All employees except one participated in the study, and 50 % of the participants took part in the physical activity intervention. The most common perceived facilitating factor was having the attitude that physical activity is important for health. The most common perceived limiting factor was that the physical activity did not correspond to the work situation. The results are congruent with previous theories and research that highlights the importance of adapting intervention approach for the specific workplace and taking into account the importance of knowledge and attitudes towards physical activity when planning an intervention. Certain aspects of these results indicate that mandatory worksite physical activity or physical activity at any time during the workday could be successful for participation.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap och attityder gällande män som är utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på tre kvalitativa studier, sex kvantitativa studier och en mixad studie. Resultat: Tre teman kunde urskiljas utifrån syftet; Kunskap, Attityder och Upplevelser. Ur dessa teman urskiljdes fyra subteman; Teoretisk kunskap och utbildning, Praktisk kunskap, Upplevda hinder och Upplevd frustration. Slutsats: Kompetensen om våld i nära relationer hos hälso- och sjukvårdspersonalens är bristfällig. Fortsatt forskning kan leda till att ämnet belyses och hälso- och sjukvården får större beredskap, vilket kan leda till bättre omvårdnad för patienten. Klinisk betydelse: Ökad kunskap om män utsatta för våld i nära relationer kan leda till förbättrad attityd gentemot utsatta män. Kunskapen kan till exempel integreras i sjuksköterskeutbildningen genom att vid utbildning om våld i nära relationer ge männens utsatthet större uppmärksamhet. / Background: Intimate partner violence is a global health problem which leads to physical and mental illness. The violence can be physical, psychological and/or sexual. The men experiences fear to lose their male identity and also to be ridiculed when they seek help. There are few researches about men exposed to intimate partner violence, which has led to limited understanding and consciousness about men’s experiences of violence and their needs of support and help. Aim: To illuminate health care professional´s knowledge and attitudes regarding men exposed to intimate partner violence. Method: A literature review based on three qualitative studies, six quantitative studies and one study with mixed method. Result: Three themes could be identified based on the aim; Knowledge, Attitudes and Experiences. Out of these themes four subthemes could be identified; Theoretical knowledge and education, Practical knowledge, Perceived barriers and Perceived frustration. Conclusion: Health care professional´s competence of intimate partner violence is inadequate. Further research would bring more knowledge on the topic and give the health care greater preparedness, which in turn would result in better care for the patient. Clinical significance: Increasing the knowledge about men exposed to intimate partner violence can result in improving the attitude against these exposed men. For example, such knowledge could be integrated in the nursing program and bring more attention about intimate partner violence and men´s vulnerability.

Bakgrund: Heroin är en olaglig narkotikaklassad drog som är starkt beroendeframkallande. Bruket har en negativ inverkan på den fysiska, psykiska och sociala hälsan vilket medför ett komplext vårdbehov. Brukare är utsatta för stigmatisering i samhället. En faktor som kan utgöra hinder för god vård på lika villkor är hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot patienter de vårdar.  Syfte: Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdpersonals attityder gentemot patienter som är eller har varit brukare av heroin. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes enligt Fribergs metod. Artiklarna baserades på kvalitativa och kvantitativa studier samt studier utförda med mixad metod.   Resultat: Resultatet visar på förekomst av positiva och negativa attityder. De negativa attityderna var mer framträdande. Ytterligare framkom en polarisering av attityder inom gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Skillnaden var dock inte knuten till en viss yrkesgrupp utan kopplades till utbildning och erfarenhet av att arbeta med den aktuella patientgruppen. De som arbetade närmast patienterna hade övervägande positiva attityder och vice versa. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån centrala begrepp och idéer av Joyce Travelbee samt hur resultatet står i förhållande till vetenskap och lagtext. Tänkbara anledningar till förekomsten av negativa attityder avhandlas. En  “vi-och-dem"-mentalitet bidrar till hälso- och sjukvårdspersonalens svårigheter att empatisera för patienterna vilket utgör hinder för vårdrelationen. Medvetandegörande, erfarenhet och utbildning belyses som avgörande för möjliggörandet av en förändring. / Background: Heroin is an illicit narcotic drug that is highly addictive. The drug has a negative impact on the physical, mental and social health of the user, which implies complex needs of healthcare. Users are exposed to stigmatization in society. One factor that may constitute barriers to good care on equal terms is the healthcare professionals' attitudes towards patients they care for. Aim: The aim was to highlight attitudes of health personnel towards patients who are or have been users of heroin.  Method: A literature review based upon ten scientific articles was conducted according to Friberg’s method. The articles were based on qualitative and quantitative studies as well as studies performed with mixed method. Results: The result shows the presence of positive and negative attitudes. The negative attitudes were more prominent. Further on a polarization of attitudes within the group of healthcare professionals was revealed. However, the difference was not linked to a certain profession but instead linked to education and experiences of working with the current patient group. Those who worked closest to the patients held predominantly positive attitudes and vice versa. Discussion: The results are discussed on the basis of key concepts and ideas of Travelbee and how the result fits in relation to science and legal texts. Possible reasons for the presence of negative attitudes are discussed. A ‘we-and-them ' mentality contributes to the difficulties of health professionals in empathizing with patients, which precludes the caring relationship. Awareness-raising, experience and education are highlighted as crucial to the facilitation of change.

Meticillinresistent staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som är resistent mot ett flertal antibiotika. Det är en bakterie som har ökat både i Sverige och i resten av världen. Tidigare var smittspridningen av MRSA vanligt förekommande på sjukhusen men har på senare tid även blivit allt mer förekommande utanför sjukvården. Att smittas av MRSA kan innebära svåra infektionssjukdomar som pneumoni, urinvägsinfektion och sepsis. För att minimera smittspridningen av MRSA flyttas patienter till isoleringssalar, vilket kan resulterat i lidande för patienten. Syfte är att belysa MRSA smittade patienters upplevelse av möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna litteraturöversikt är baserad på tio vetenskapligt granskade artiklar, nio av artiklarna är kvalitativa och en är kvantitativ. De vetenskapliga artiklarna har noggrant granskats och därifrån har en sammanställning med teman till resultatet bildats. Databaserna CINAHL Complete, PubMed och Academic Search Complete har använts. Utifrån de tio artiklarna sammanställdes fyra teman som belyser patienters upplevelser. Dessa redovisas under i följande rubriker: Hälso- och sjukvård samt närståendes bemötande av patienter med MRSA, Psykologiskt trauma, Negativa och positiva upplevelser av isolering samt Kunskap om MRSA. Katie Erikssons teori med fokus på lidande diskuteras tillsammans med resultatet, utifrån patientens perspektiv. En av sjuksköterskornas centrala roll inom omvårdnadsarbetet är förebyggandet av smittspridning av MRSA, främst genom basala handhygienrutiner. Resultatet påvisade faktorer som kan påverka patienters syn på vården gällande MRSA. Där många patienter upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen saknar kunskap angående smittspridning, infektioner och isoleringsrestriktioner. / Meticillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA) is a bacteria that is resistant to a variety of antibiotics. This bacteria has increased both in Sweden and worldwide. Previously, the spread of MRSA was common in hospitals, but has recently become more common outside the healthcare sector. To be infected with MRSA often involves severe infectious such as pneumonia, urinary tract infection and sepsis. To minimize the spread of MRSA, patients are moved to isolation, which can result in suffering. To shed light on the experiences of MRSA-infected patients’ interactions with healthcare professionals. This literature review is based on ten scientifically reviewed articles, nine are qualitative and one is quantitative. The scientific articles have been carefully reviewed and from there have a summary with the themes to the result, been formed. Databases CINAHL Complete, PubMed and Academic Search Complete have been used. Based on the ten articles, four themes summarized the patient's experiences. These are listed under the following headings: Healthcare, and relatives response to patients with MRSA, Psychological trauma, Negative and positive experiences of insulation, and Knowledge of patients and healthcare professionals. Katie Eriksson's theory on suffering is discussed with the result, based on patient's perspective. One of the nurses' central role in nursing work is preventing contagious spread of MRSA, primarily through basic hand hygiene routines. Our results indicate that there are factors that may affect patients' views on the care of MRSA. Where many patients experience that healthcare professionals lack knowledge about spread of infection, infections and isolation restrictions.

Sammanfattning Bakgrund: Mödrar har ammat i alla tider mer eller mindre. Attityder från familj och rådande kultur kan göra modern ambivalent till att amma sitt barn. Problem kan uppstå, som kan leda till att modern avstår från att amma. Det finns många fördelar med att amma både för barnet och för modern. Sjuksköterskan kan främja amning och bidra till att mödrar i större utsträckning får stöd att amma sina barn.                                                            Syfte: Att beskriva ammande mödrars erfarenheter av stöd i samband med amning samt att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupp.                    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna MedLine/PubMed och Cinahl via högskolan i Gävle.  Resultat: Resultatet i litteraturstudien beskriver mödrars erfarenheter av amningsstöd i olika situationer, både positivt och negativt. De olika teman som framkom var, Blandade reaktioner innan förlossning, Efterfrågan av expertstöd och socialt stöd, Få ett bra bemötande, Osäkerhet och frustration, samt Uppskattning och missnöje av praktiska tips. Mödrar upplevde förberedelser för amning som användbart, men att amning inte alltid presenterades på ett realistiskt och ärligt sätt. Både förstföderskor och omföderskor önskade professionellt stöd. Om vårdpersonalen svarade på den enskilda moderns behov, värderades stödjande och icke-dömande som positivt amningsstöd. Motsägelsefulla budskap skapade förvirring och osäkerhet. Praktiskt stöd uppskattades särskilt i början. Hårdhänt vårdpersonal vid det praktiska stödet gjorde att mödrar kände sig missnöjda. Mödrarna i litteraturstudien var i olika åldrar, både förstföderskor och omföderskor som hade fött vaginalt eller med kejsarsnitt. Tre världsdelar fanns representerade som Europa, Oceanien och Nordamerika.                                                        Slutsats: Vikten av professionellt bra amningsstöd är en förutsättning för att fler mödrar ska känna sig tryggare vid amning. En bra förberedelse, praktiskt stöd och att informationen presenteras på ett realistiskt, ärligt, konsekvent sätt samt är baserat på mamman som individ gör kanske att fler mödrar ammar sina barn. Detta kan leda till att fler mödrar och barn kan ta del av det fördelar som amning innebär.  Nyckelord: Amning, problem, stöd, hälso- och sjukvårdspersonal, kvalitativ, omvårdnad. / Abstract Background: Mothers are breastfeeding at all times more or less. Attitudes from family and current culture can make mother ambivalent to breastfeeding their child. Problems may arise which may result in the mother refraining from breastfeeding. There are many benefits of breastfeeding both for the child and for the mother. The nurse can promote breastfeeding and contribute until mothers get more support to breastfeeding their children.                  Aim: To describe breastfeeding mothers experiences of breastfeeding support and to describe the selected articles study-group.                                       Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles. The articles were retrieved from databases Med Line/PubMed and Cinahl through the University of Gävle.  Results: The outcome of the literature study describes mothers' experiences of breastfeeding support in different situations, both positive and negative. The different themes that emerged was, Mixed pre-delivery reactions, Demand for expert support and social support, and Get a good deal of attention, Insecurity and frustration, as well as Appreciation and dissatisfaction with practical tips. Mothers experienced preparations for breastfeeding as useful, but breastfeeding was not always presented in a realistic and honest way. Both prim parous and multiparous desired professional support. If the healthcare staff was responding to the needs of the single mother, evaluated supportive and non-judging as positive breastfeeding support. Contradictory messages created confusion and uncertainty. Practical support was especially appreciated initially. Hard-hearted healthcare professionals in the practical support made mothers feel dissatisfied.The mother´s in the literature study was of different ages, both prim parous and multiparous, who had born vaginally or with caesarean sections. Three continents were represented as Europe, Oceania and North America.                                                                                                                     Conclusion: The importance of professionally good breastfeeding support is a prerequisite for more mothers to feel safer when breastfeeding. A good preparation, practical support and that the information presented in a realistic, honest, consistent way and is based on the mother as an individual way make more mother´s breastfeed their children. This can lead to more mothers and children taking advantage of the benefits that breastfeeding involves.     Keywords: Breastfeeding, problems, support, health care- professionals, qualitative,nursing.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus (MRSA), är en multiresistent bakterie som ökar i omfattning i hela världen. MRSA är ett av sjukvårdens största hygienrelaterade problem som ökar världen över. Smittspridning sker via direkt och indirekt kontaktsmitta. Vid omvårdnad av MRSA-positiva patienter så finns särskilda riktlinjer om vårdhygieniska rutiner vilket innebär bland annat att patienten isoleras från övriga patienter och att kontakt med vårdpersonal blir begränsad. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter som är smittade med MRSA upplever att vårdas på sjukhus. Metod: Tolv kvalitativa artiklar, en med mixad metod och två kvantitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Resultat: Återkommande upplevelser hos patienterna var att de kände sig smutsiga och smittsamma. I samband med dessa känslor förekom också skuld- och skamkänslor. I kontakt med vården upplevde patienterna känslor av stigmatisering och att hälso- och sjukvårdspersonalen behandlade dem som om de var pestsmittade. Brister i information om MRSA och avsaknad av kunskap och förståelse hos personalen var också återkommande upplevelser hos patienterna. Slutsats: Det finns brister i kunskapen om MRSA både hos patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kan få effekter på hur patienter smittade med MRSA blir bemötta när de söker sjukvård. Detta kan komma att påverka patienternas psykiska mående. / Background: Meticillin-resistant Staphylococcus Aureus (MRSA), is a multiresistant bacterium that grows extensively throughout the world. MRSA is one of healthcare's biggest hygiene-related problems that are increasing around the world. MRSA spreads through both direct and indirect contact. When caring for MRSA positive patients, there are specific guidelines on health care routines, which means that the patient is isolated from other patients and that contact with healthcare professionals is limited. Aim: The aim of this study is to describe how patients who are infected with MRSA experience hospital care. Methods: Twelve qualitative articles, one with mixed method and two quantitative articles, form the basis of this literature review. Results: Repeated experiences in patients were that they felt dirty and contagious. In connection with these feelings, there were also guilt and shame. In contact with care, patients experienced feelings of stigmatization and that healthcare professionals treated them as if they were infected with plague. Lack of information about MRSA and lack of knowledge and understanding of staff were also recurring experiences in patients. Conclusion: There are lack of knowledge of MRSA in both patients and healthcare professionals. Lack of knowledge in healthcare professionals can have effects on how patients are treated when they get medical care. This may affect the patient's mental mood.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier är ett globalt problem och ett hot mot folkhälsan. Smittförebyggande åtgärder som basala hygienrutiner är en central del i det preventiva arbetet mot multiresistenta bakterier. Patienter som är bärare av en multiresistent bakterie kan uppleva känslor av otrygghet och skam, därför är det av stor vikt att all hälso- och sjukvårdspersonal tillämpar en personcentrerad vård. Syfte: Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserad på 15 stycken artiklar. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ samt kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. Databaser som använts i sökningen är PubMed och CINAHL. Analysen resulterade i tre teman. Resultat: Resultatet presenteras under tre olika teman: Upplevelser av rädsla och osäkerhet, upplevd okunskap och behov av utbildning samt upplevelser av hinder för utförandet av infektions-preventiva åtgärder. Slutsats: Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonalen framkom tydligt och ledde till brister i utförandet av omvårdnaden. Resultatet visade även en upplevd okunskap om multiresistenta bakterier och ett behov av utbildning efterfrågades. Kunskap genom utbildning skulle resultera i en större förståelse om multiresistenta bakterier och minska rädslan hos vårdpersonalen. / Background: Multiresistant bacteria is a global problem and a threat to public health. Infection prevention such as basic hygiene routines are a key part of preventive work against multiresistant bacteria. Patients who is a carrier of a multiresistant bacteria can experience feelings of insecurity and shame, therefore it is important that all healthcare professionals apply a person-centered care. Aim: To study the healthcare professionals' experience of caring for patients with multiresistant bacteria. Method: The study has been conducted as a literature review based on 15 articles. The articles were of both qualitative and quantitative method as well as mixed method with combined qualitative and quantitative method. Databases used in the search are PubMed and CINAHL. The analysis resulted in three themes. Result: The results are presented in three different themes: Experiences of fear and insecurity, experienced lack of knowledge and need for education and experiences of obstacles to the performance of infection prevention measures. Conclusion: Fear and insecurity in healthcare staff clearly emerged and led to shortcomings in the performance of nursing care. The result also showed an experienced ignorance of multiresistant bacteria and a need for education was requested. Knowledge through education would result in a greater understanding of multiresistant bacteria and reduce the fear among healthcare professionals ’.

Bakgrund: Sexualitet har visat sig vara viktigt för upplevelsen av ett hälsosamt liv, och ett av människans   grundläggande behov som består livet ut är just fysisk beröring. Det har dock visat sig att särskilda boenden för äldre inte är anpassade för ett privat liv. Personer med demenssjukdom anses lätt kunna bli utnyttjade och det förekommer konflikter vad gäller individens rättigheter, frihet och skydd. När ämnet sexualitet diskuterats inom vården har det snarare haft betoning som ett problem snarare än som ett mänskligt behov. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vård - och omsorgspersonals och sjuksköterskors upplevelser av och inställning till äldre personers sexuella behov inom särskilt boende för äldre. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Totalt tre olika särskilda boenden med inriktning mot vård av äldre personer med demenssjukdom eller allmän omvårdnad inom Stockholmsområdet involverades. Deltagarna bestod av legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden, totalt elva   deltagare. Den metod som använts för analys av data var induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna består av: Personalens syn på äldre och sexualitet, Personalens upplevelser av de äldres sexuella uttryck inom det särskilda boendet, Personalens upplevelser av de boendes reaktion på sexuella uttryck från andra, Personapels sätt att hantera de boendes sexuella uttryck och behov och De boendes möjlighet att leva ut sitt sexuella behov.   Diskussion: Kvalitativ metod med semistrukturerde intervjuer användes, där informanterna gavs möjlighet att uttrycka sina upplevelser, dock begränsade av de förbestämda huvudfrågorna. Ett annat alternativ för att eventuellt få ett bredare perspektiv hade kunnat vara att tillämpa endast en öppningsfråga eller ämne där informanten kunnat tala fritt runt om kring och där författaren kunnat använda sig av följdfrågor för att föra samtalet framåt. Förfatatren diskuterade den eventuella betydelsen av deltagarnas ålder, personliga inställning, utbildning och engagemang samt upplevelse av sexuella uttryck inom vården. Samtliga intervjuer utfördes på deltagarnas arbetsplats och under arbetstid. Resultatet diskuterade mot Tzeng, Lin, Shyr och Wens (2009) ramverk. Resultatdiskussionen visade att deltagarnas upplevelser kring ämnet äldre och sexualitet varierade. Det framkom mycket delade uppfattningar huruvida de äldre hade sexuella behov eller inte, och upplevelser av att de äldres sexuella beteenden eller behov skulle ha gått över till ett annat beteendemönster eller behov. / Background: Sexuality has been shown to be important for the experience of a healthy life, and one of the human's basic needs consisting through the entire life is the physical touch. However, it has been found that residential homes is not suited for a private life, people with dementia are deemed to be easily exploited, and there are disputes in terms of individual rights, freedom and protection. When the topic sexuality has discussed in health care, it has rather have an emphasis as a problem rather than as a human need. Aim: The purpose of this study was to examine the experience of health – care personal and registered nurses and their attitude to older people’s sexual needs in special housing for the elderly. Method: A qualitative method with semi- structured interviews was used. A total of three different special accommodations with focus on elderly with dementia or general nursing home there the area of Stockholm were involved. The participants consisted of registered nurses, assistant-nurses, nursing assistants, and a total of  eleven participants. The methodology used for data analysis was inductive content analysis.    Results: The analysis resulted in five major themes, and five subthemes. The main topics was The health – care personal and registered nurses thoughts of older people and sexuality, The health – care personal and registered nurses experience of the resident sexual expression within the special housing for the elderly,   The health – care personal and registered nurses experience of reactions among the residents when sexual expression were shown by others, The health – care personal and registered nurses management and treatment of the residents sexual expression and needs, and Residents opportunities to vent out there   sexual needs. Discussions: A qualitative method with semi- structured interviews was used where the informants had   the opportunity to express theirs experience, though limited by the predestined main topic. A another alterative could have been to use only one opening question to get a results with broader spectrum, where the informants could have speak free around the topic and where the author could have used supplementary questions to move the conversation forward. The author discussed the eventual meaning of the participant’s age, personal attitude, education and commitment as well as experience of sexual expressions in health- care. All the interviews conducted at the participant’s workplace and during working hours. The result was discussed against a framework of Tzeng, Lin, Shyr och Wens (2009). The result discussion showed differences among the participant’s experiences about older people and sexuality. There were very different perceptions about if the elderly had or not had sexual needs and experiences about that   the older people’s sexual behavior or needs would have taken a different direction and turn in to a different pattern of behavior or needs.

Bakgrund: Psykisk ohälsa och sjukdom är vanligt förekommande i Sverige, tidigare studier har visat att personer med psykisk ohälsa eller sjukdom löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar jämfört med den generella populationen. Det förekommer att dessa patienter upplever stigmatisering i så väl samhället i stort som inom hälso- och sjukvården, vilket kan medföra risk för bristfällig omvårdnad av denna patientgrupp inom den somatiska vården. Syfte: Syftet var att utforska verksamma och blivande sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa och sjukdom inom den somatiska vården. Metod: Elva vetenskapliga studier inkluderades i en litteraturstudie inom det valda forskningsområdet. Databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo användes för datainsamling. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och besvarade frågeställning och syfte. Resultat: Resultatanalysen resulterade i tre kategorier som beskriver attityder till psykisk ohälsa bland sjuksköterskor och blivande sjuksköterskor. Dessa kategorier är; Positiv attityd, Negativ attityd och Undvikande attityd. Erfarenhet, utbildning och kunskap är några av de viktigaste faktorerna som visat sig ha en inverkan på attityden till att vårda patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande har varierande attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa och sjukdom inom somatisk vård. Bristande kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa kan bidra till stigmatiserande och avståndstagande attityder, vilket kan leda till att patienten inte alltid får en optimal och likvärdig vård. Kunskap om dessa attityder kan bidra till att utveckla omvårdnaden för personer med psykisk sjukdom inom somatisk vård. / Background: Mental illness is common in Sweden, previous studies demonstrate that people with mental illness have an increased risk of physical illness compared to the general population. These patients often experience stigmatization generally in society, as well as within health care, which can result in a deficient care of these patients in the somatic care. Purpose: The aim of the study was to explore registered nurses and nursing students’ attitudes towards patients with mental illness in somatic care. Method: Ten scientific studies were included in a literature study of the chosen research field. The databases PubMed, CINAHL and PsycInfo was used for data collection. All the articles reviewed for quality and answered the purpose. Findings: The analysis resulted in three categories that describe attitudes to mental illness among nurses and nursing students. These categories are; Positive attitude, Negative attitude and Avoiding attitude. Experience, education and knowledge are some of the factors that can have an impact on the attitude towards caring for patients with mental illness. Conclusion: Nurses and nursing students express varying attitudes towards caring for patients with mental illness treated in somatic hospital settings. Lack of knowledge and experience of mental illness can result in stigmatization and rejection attitudes towards the patient, as well as an unequal care. Increased awareness about such attitudes can contribute to developing nursing care for these patients.