Hälsoscheman är ett relativt nytt fenomen, som hade sitt startskott 2016 i form av ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner och Kommunal kallat Heltidsresan. Syftet med projektet var att stärka välfärdens kompetens och instifta heltid som norm. En betydande del av Heltidsresans utformning utgörs av forskning från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Heltidsresan har i sin tur lett till att flera kommuner valt att ta efter riktlinjerna och rekommendationerna som projektet utmynnat i, vilket har banat vägen för konflikter och motstånd från arbetstagarhåll. Studien syftar därför till att undersöka vilka motiv från arbetsgivarhåll som har legat till grund för införandet av hälsoscheman i Sveriges kommuner. Även hur hälsoschemats reformering av arbetsvillkor har påverkat enskilda arbetstagare är i fokus, samt hur schemaläggning kan användas som ett organisatoriskt verktyg från arbetsgivarhåll. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med arbetstagare och personer som har varit med och implementerat hälsoscheman inom vård och omsorg. En fenomenologisk metodansats används för att undersöka fenomenet genom arbetstagare och arbetsgivares uppfattningar, samt erfarenheter kring förändringsprocessen som hälsoschemat har bidragit till. Resultatet analyseras med teorier från Michel Foucault med fokus på detaljstyrning och bio-politik, men även institutionellt och nyinstitutionellt perspektiv appliceras. Studien belyser att det finns fler bakomliggande faktorer som kan förstås som motiv till att implementera hälsoscheman och de förändringarna det innebär. Det tydliggörs även hur arbetstagarna som intervjuats upplever hur schemaförändringarna har påverkat dem i ett negativt avseende, både i arbetslivet och privatlivet / Health Schedules are a relatively new phenomenon, which had its onset during 2016 as a collaboration between Sveriges Kommuner & Regioner and Kommunal called ’’The Full Time Journey’’. The main purpose of the project was intended to reinforce the welfare sectors proficiency, as well as stating full time work as a norm. The Full Time Journey has eventually led to several municipalities following the examples based on the guidelines and recommendations stated by the project. This has eventually given rise to disagreement and conflicts, and resistance from employees. The study aims to investigate which potential motives and intentions from the employer side might have contributed to the introduction of health scheduling in the various municipalities of Sweden. This also includes how the transformation of working conditions has affected individual employees, but also targeting how scheduling might be used as an organizational tool by employers. The study was conducted using interviews with employees and individuals who have been involved throughout the implementation of Health Schedules within the Healthcare Industry. A phenomenological methodological viewpoint is used to investigate the phenomenon through the perceptions of employees and employers, in addition to experiences attributed regarding the transformation process, induced by the Health Schedule. The results are analyzed using theories from Michel Foucault with a particular focus relating to management and biopolitics, but also institutional and neo-institutional perspectives are applied. The study highlights that there are several underlying factors that can be understood as motives for implementing health schemes and the changes it entails. It is also clarified how the employees interviewed experience how the schedule changes have affected them in a negative respect, both in working life and private life.

Studien ämnar belysa den psykiska ohälsa som återfinns i arbetsmiljön bland undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen och sjukskrivningarna som följer. Att undersöka hur undersköterskors psykiska mående påverkas av deras arbete är av vikt då antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är hög inom äldreomsorgen. Första delen av studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som är relevant för ämnet psykisk ohälsa, en kortare del om stress och dess biverkningar samt två teoretiska modeller om påverkan på det psykosociala måendet. Studiens empiri består av sju intervjuer, respondenterna är alla erfarna undersköterskor både inom hemtjänst och på äldreboenden runt om i landet. Alla respondenter som medverkat i studien arbetar eller har tidigare arbetat inom kommunal äldreomsorg samt är eller har varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien vill belysa undersköterskornas egna syn på hur arbetsmiljön påverkat deras psykiska mående men även sjukskrivningen som följde för att om möjligt kunna identifiera orsakerna. Andra delen av studien kommer kort belysa de teman som framkommit under intervjuerna, därefter presenteras intervjupersonernas egna utsagor kring sin upplevda arbetssituation och studien ämnar slutligen kartlägga vilka stressmoment inom arbetsmiljön som kan uppfattas som stressorer. Undersköterskornas egna berättelser ligger till grund för vilka faktorer som kopplas till ohälsa i diskussionen. Arbetsrelaterade element såsom socialt stöd, krav och kontroll i arbetet samt tidsstyrning, rekrytering och arbetsmiljö tas upp och kopplas ihop till en summering av arbetsmiljöns olika delar och vilka av dessa som kan vara möjliga orsaker till psykisk ohälsa.