Studien ämnar till att undersöka anledningarna till samt resultatet av att yoga har blivit så populärt i Sverige, sett till sekulariseringsprocessen i Sverige idag, att det som ett resultat bidragit till att det erbjuds som en hälsofrämjande träningsform till skolpersonal på en gymnasieskola i Sverige. Vi har därför undersökt lärares och skolpersonals upplevelser av personalyoga, främst kundaliniyoga, som ett verktyg för stresshantering och tittat på yogans religiösa bakgrund. Sex kvalitativa intervjuer, där både lärare, skolpersonal och yogainstruktör blivit intervjuade har genomförts, transkriberats och analyserats. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att yoga fungerar stressreducerande men endast en av de sex respondenterna ansåg att yoga var religiös utövning. Nästan alla respondenter var dock medvetna om att yoga har religiösa rötter i hinduism och buddhism, men samtidigt ansåg samtliga respondenter att målet med personalyogan endast var avkoppling i hälsofrämjande syfte. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att respondenterna är påverkade av sekulariseringsprocessen i Sverige samt att synen på yoga har gått från en mer religiös handling till en allt mer filosofisk väg och förhållningssätt i västvärlden.

Syftet med denna undersökning är tredelat. Första delen använde vi oss utav litteraturstudie för att kunna redogöra från yogans utveckling från klassisk indisk yoga till den fysiska yoga idag som har blivit en populär träningsform i väst. I nästa del har vi intervjuat sex personer som utövar yoga regelbundet för att undersöka om forskningens bild av yoga stämmer överens med de sex yogautövarna. Vi ville även undersöka hur dessa sex yogautövare beskriver yogans påverkan på deras kroppar och själar. Vilken skillnad yogautövarna finner både fysiskt och psykiskt, samt vad är det som gör att dessa personer utövar yoga regelbundet.  Vidare redogör vi för vad Frisk (1998) skriver om sin modell för gemensamheter för nyreligiösa religioner.     Våra intervjuer beskriver att yogan gör intervjupersonerna avslappnade och yogan har varit ett hjälpmedel i deras studier. Våra intervjupersoner menade alla, utom en att yogan ses som en träningsform och inte som en religiös handling.   Vi reflekterar slutligen med hjälp av våra intervjuer kring möjligheten till att integrera yoga i skolan som en form av hälsoterapi för barn och ungdomar. Då våra intervjupersoner alla rekommenderade yoga till andra men också rekommenderade yogan som ett hjälpmedel till elever i skolan. Vi reflekterar även över hur yogan skulle fungera i en ämnesintegrerad undervisning.