Regional utveckling är ett område som enligt tidigare forskning uppfattas som komplext ämne, där många faktorer är med och påverka, där besöksnäringen är något som kan påverka regional utveckling i både regionen och utanför. I den regionala utvecklingen finns även faktorer kring styrning, marknadsföring och kommunikation som kan påverka hur destinationer påverkas av besöksnäringen, samt vilka resurser som kan användas i de olika områdena. I tidigare forskning om Värmland gällande regionala utvecklingsperspektiv, så har det varit fokus på regional utveckling i helhet och inte så stort fokus på besöksnäringens roll i den. Dock så ser regionen och kommunerna potential i användandet av besöksnäringen som utvecklingsverktyg. Då har studierna lyft fram hur landsbygdsregioners utveckling kan påverkas av besöksnäringen, samt att generellt öka till ny kunskap om regional utveckling i samspel med hållbarhet och besöksnäringen. Detta eftersom den regionala utvecklingen i Värmland fortfarande kan ha kvar en del av de hinder som uppfattats i tidigare forskning, där just hållbar utveckling av besöksnäring vid landsbygden sågs som ett större hinder, då det ansågs finnas brister i hur besöksnäringens utveckling skulle ske hållbart. I denna studie så har studiens syfte och frågeställningar, varit i åtanke när både teorin och empirin har samlats in, där stor del av fokuset har varit på bland annat, regional utveckling, destinationsutveckling och marknadsföring. Med dessa olika begrepp så har det blivit givna kategorier för att tydligare kunna se gemensamma nämnare för studerats teoretisk- och empirisk insamling med koppling till dessa begrepp, samt hur detta senare går att utläsa i studiens analys och slutsatser. I användandet av metoderna har studien valt att förhålla sig till ett socialkonstruktivistiskt synsätt, då författarna som har skrivit uppsatsen ser arbetet med regional utveckling som en komplex social konstruktion, som kommer från olika uppfattningar kring olika områden som den regionala utvecklingen berör. De metoder som studien använder sig av är dokumentanalys och en kvalitativ enkät, som utformats efter det teoretiska ramverket och frågeställningar för att kunna uppfylla syftet. Sedan i empiridelen så presenteras den insamlade empirin i uppdelning till frågeställningarna för studien. / Regional development is an area that according to previous research is perceived as a complex subject, where many factors are involved and have an influence, where the tourism industry is something that can affect regional development in both the region and outside. In regional development, there are also factors around governance, marketing and communication that can affect how destinations are developed by the tourism industry, as well as what resources can be used in the various areas. In previous research on Värmland regarding regional development perspectives, there has been a focus on regional development as a whole and not so much focus on the role of the tourism industry in it. However, the region and the municipalities see potential in the use of the tourism industry as a development tool. This study aims to highlight how the development of rural regions can be affected by the tourism industry, and to generally increase the knowledge about regional development in interaction with sustainability and the tourism industry. This is because the regional development in Värmland may still have some of the obstacles perceived in previous research, where sustainable development of the tourism industry in the countryside was seen as a major obstacle, as there were considered shortcomings in how the tourism industry would develop sustainably. In this study, the purpose and issues of the study have been kept in mind when both the theory and the empirical data have been collected, where a large part of the focus has been on, among other things, regional development, destination development and marketing. With these different concepts, categories have been given to more clearly see common denominators for the study's theoretical and empirical collection with connection to these concepts, and how this can later be read in the study's analysis and conclusions. In using the methods, the study has chosen to relate to a social constructivist approach, as the authors who have written the essay see the work with regional development as a complex social construction, which comes from different perceptions around different areas that regional development affects. The methods used by the study are document analysis and a qualitative questionnaire, which is designed according to the theoretical framework and questions in order to fulfill the purpose. Then in the empirical part, the collected empirical data is presented in division into the questions for the study. The empirical data is then analyzed from the theoretical framework, and the analysis is followed by the conclusions that can be drawn from the analysis.

This thesis has set out to shine a light on the prevalence of outdoor recreation in regional strategies, regarding how friluftsliv can contribute to regional development and growth. In the context of the outdoor recreation goals, friluftsliv has been pushed to be involved within the regional development and spatial planning process in regions. However, the extent of measures to involve friluftsliv in RDS/P (Regional Development Strategy/Plan) from regional authorities are far in-between. The County Administrative Board (TCAB) on the other hand, are actively working within their regions on how to involve friluftsliv in the spatial planning process, partly because of difference in responsibility factors from the two authorities. The same can be said regarding the many similarities and differences found primarily in the work from TCABs. For example, how friluftsliv frequently is described to have a positive contribution on citizens well-being and quality of life, that in-turn positively impact aspects of regional development, while some discuss the implications of friluftsliv on the environment. Friluftsliv can work as a catalyst for regional development, although it can be argued to be geographically dependant for commercial activities, while its indirect social, economic, and environmental contributions are not geography dependant. One conclusion made in the thesis is that a more transcending planning process regionally to promote friluftsliv is needed, where both the regions and TCAB carry out the planning in unison with the SEPA (Swedish Environmental Protection Agency) to spread the needed knowledge for the purpose of smart spatial planning between the authorities. / Denna masteruppsats har syftat till att belysa förekomsten av friluftsliv i regionala strategier, relaterat till hur friluftsliv kan bidra till regional utveckling och tillväxt. Detta analyserades i samband med uppkomsten av friluftslivsmålen, där friluftsliv är syftat till att vara involverad i den regionala utvecklingen och den fysiska planeringsprocessen i regioner. Emellertid är omfattningen av åtgärder för att involvera friluftsliv i RUS/P (Regional Utvecklingsstrategi/Plan) från regionala myndigheter låga. Länsstyrelserna å andra sidan arbetar aktivt inom sina regioner för att involvera friluftsliv i den fysiska planeringsprocessen. Detta är på grund av den skillnaden i ansvarsområden över specifika faktorer mellan de två myndigheterna. Detsamma kan kopplas till de många likheter och skillnader som främst återfinns i Länsstyrelsernas arbete. Exempelvis hur friluftsliv ofta beskrivs bidra på ett positivt sätt för medborgarens välbefinnande och livskvalitet, som i sin tur positivt påverkar många aspekter av regional utveckling, medan vissa fokuserar på att diskutera konsekvenserna av friluftsliv på miljön. Friluftsliv kan fungera som en katalysator för regional utveckling, även om friluftslivets kommersiella verksamhetsmöjligheter kan påstås vara geografiskt beroende kan dock dess indirekta sociala, ekonomiska och miljömässiga bidrag för regional utveckling syftas till att vara geografiskt oberoende. En slutsats som gjorts i uppsatsen är att en mer övergripande planeringsprocess regionalt för att främja friluftsliv behövs, där både regionerna och Länsstyrelserna genomför planeringen i överensstämmelse med Naturvårdsverket för att sprida den nödvändiga kunskapen i syfte att engagera i aktiv diskussion för främjandet av smart rumslig planering mellan myndigheterna.