Förutom ekonomiska aspekter är hänsyntagandet av miljömässiga och sociala aspekter står nu i fokus i många organisationers affärsverksamhet. Mer och mer företag inför strategier som använder olika metoder och verktyg för att åstadkomma hållbarhet. En serie av internationella miljöstandarder, den s.k. ISO 14000-familjen har utvecklats sedan 1996 för att stödja arbetet av komplexa miljöfrågor för olika typ och storlek av organisationer. Syftet med denna uppsats, under ramen av en fallstudie, är att beskriva och analysera hur aspekterna av miljömässigt hållbar utveckling är integrerade i Riksbyggens organisation samt hur de kan utvecklas med hjälp av miljöledningssystem-standarden ISO 14001. Litteraturgenomgång består av teori om kooperativa organisationer, strategi, hållbar affärsutveckling med fokus pp mijömässiga aspekter, och roll av standarder med fokus på miljöledningssystemstandarden ISO 14001. För att stödja analys om företaget utfördes två intervjuer på Riksbyggen; en med Miljö- och kvalitetchefen, samt en med en Specialist på Miljö och kvalitet med syfte på att ta fram kvalitativ data om företagets miljö- och hållbarhetsarbete, samt att utreda ledningssystemet. Sedan relevanta intärna företagsdokument analyserades med vägledning av Miljö- och kvalitetchef. Resultatet av studien visade att ISO 14001 ärett nyttigt ledningsverktyg för att kunna integrera hållbarhetsprinciper i organisationen, eftersom det hjälper till att harmonisera de olika dokumenten beträffande företagets miljöarbete med ledningssystemet. Genom att följa standardens struktur påpekades brist i Riksbyggens hållbarhetsarbete samt det visade tydligt vilka delar behövs kompletteras och utvecklas i framtiden. Dessutom belyste studien följande förbättringsområde inom själva Hållbathetsplanen: integrering avmiljöaspekter i Hållbarhetsplanen genom att koppla ihop dem med aktiviteterna; sätta upp en prioritering bland aktiviteterna med en tidsplan och nämna ut ansvarige. Dessutom föreslås införandet av mättal i Hållbarhetsplanen, eftersom det är ett nödvändigt element för uppföljningen. Däremot genomförandet av hållbarhetsaspekter i praktiken tillhör inte ISO 14001:s befattning. Därför skulle en analys av implementeringen av Riksbyggens hållbarhetsmål vara rekommendarad för framtiden för att se dess effektivitet och måluppfyllnad i verkligheten.

As corporations have attained an increasing focus in the sustainability debate, so have the expectations of their sustainability performance. Rather than having a sole focus on an ad hoc mix of philanthropic actions, researchers now begin to call for businesses to recognize their role in broader societal sustainability challenges. This paper aims to explore the perceived drivers and barriers of corporate sustainability (CS) when a company seeks to take a societal perspective on its contributions to sustainable development. A case study has been conducted on a management consultancy firm to address this, with empirical data stemming from semi-structured interviews and a questionnaire. A systematic literature review was furthermore carried out to study the drivers and barriers identified in prior research, thus obtaining a methodological triangulation. The data was moreover analyzed with theoretical underpinnings from the field of transition management (TM). In doing so, it was possible to begin closing the gap between previous research on the drivers and barriers of CS and those that emerge when moving beyond traditional CS efforts. More specifically, a business transition management (BTM) framework was discussed in relation to the results from the case company, trying to assess whether the elements included align with the identified drivers; and to discuss whether the strategies within could combat the perceived barriers. When analyzing the empirical data and comparing it with the findings from the literature review, many similarities could be found. Client expectations, leadership, organizational culture, and communication were all essential aspects within the case company, and so were they in the literature review, thus, validating much of the findings in previous literature. A key difference, however, appears to be the complexities associated with these when taking a wider, societal perspective on sustainability. Relating this perspective to the activities carried out by employees is perceived to be difficult, and the business case is not fully recognized. It was suggested that aspects from the BTM framework could be utilized to combat the barriers associated with increasing complexities, such as the empowerment of visionary employees with a deeper insight into the complexities in question. The findings of this research endeavor have been complied in a proposed model to widening the perspective of CS efforts. Albeit not definite in its construct, it nonetheless begins to reflect on the interlinkages between TM and previous research on CS drivers and barriers. Additional drivers and barriers can be identified, and the differences between traditional CS initiatives and those that embrace a societal perspective should be further clarified. Still, this model provides a good starting point for further research on this phenomenon. / Allteftersom företag har fått en större roll i hållbarhetsdebatten så har också förväntningarna på deras hållbarhetsarbete ökat. I stället för att enbart fokusera på en ad hoc-blandning av filantropiska åtgärder– såsom slumpmässigt utvalda donationer, marknadsföring och svag hållbarhetsrapportering – börjar forskare nu uppmana företag att erkänna sin roll i bredare samhällsutmaningar för hållbarhet. Denna uppsats syftar till att utforska de upplevda drivkrafterna och barriärerna när ett företag försöker ta ett samhällsperspektiv på deras bidrag till hållbar utveckling. En fallstudie har genomförts på ett konsultföretag för att undersöka detta, med empiriska data från intervjuer och ett frågeformulär. En systematisk litteraturgranskning genomfördes dessutom för att studera de drivkrafter och barriärer som identifierats i tidigare forskning vilket medförde att metodologisk triangulering kunde uppnås. Vidare så analyserades empirin med underlag från Transition Management (TM). På så sätt kunde klyftan mellan dessa forskningsområden börja överbryggas. Mer specifikt så diskuterades ett ramverk för Business Transition Management (BTM) i förhållande till resultaten från fallföretaget, för att därigenom bedöma om detta överensstämmer med de identifierade drivkrafterna och för att diskutera om strategierna inom det ramverket skulle kunna bekämpa de upplevda hindren. Vid analysen av empirin så uppvisas många likheter med de drivande faktorerna och barriärerna som kan identifieras i litteraturöversikten. Kundernas förväntningar, ledarskap, organisationskultur och kommunikation visade sig vara viktiga aspekter inom fallföretaget, vilket de också var i litteraturgranskningen. Således valideras mycket av resultaten i tidigare litteratur. En skillnad verkar emellertid vara komplexiteten i samband med dessa när man tar ett bredare samhällsperspektiv på hållbarhet. Att relatera detta perspektiv till de anställdas projekt upplevs som svårt, och affärsmöjligheten med detta är ännu inte helt erkänt. Aspekter från BTM-ramverket antyds kunna användas för att bekämpa de hinder som är förknippade med den ökande komplexiteten, såsom att framhäva visionärer inom företaget. Slutsatserna av denna forskningsinsats har sammanställts i en föreslagen modell, där övergången till ett bredare hållbarhetsperspektiv presenteras. Trots att modellen i sig inte är vetenskapligt beprövad ännu, så bidrar den ändock med en reflektion kring sammanlänkningarna mellan TM och tidigare forskning om hållbarhetsarbetens drivande faktorer och barriärer. Ytterligare drivkrafter och barriärer kan identifieras, och skillnaderna mellan traditionella hållbarhetsinitiativ och de som omfattar ett samhällsperspektiv bör klargöras ytterligare. Trots detta så ger denna modell en bra utgångspunkt för ytterligare forskning om det undersökta fenomenet.