Spelling suggestions: "subject:"företagsförändring"" "subject:"företagsförändringar""
1 |
Byte av varumärke på grund av förvärv : en fallstudie om den interna kommunikationens roll vid varumärkesförändring / Re-branding due to acquisitions : a case study of the internal communications role during brand changeJohansson, Lina, Zeko, Ivana Nina January 2016 (has links)
Bakgrund: Företagsförvärv har idag blivit allt vanligare för att nå en globaliserad marknad. Företagsförvärv kan leda till förändringar såsom varumärkesbyte där försäljarna i serviceföretag har visat sig vara av stor betydelse för att förmedla det nya varumärket ut till slutkund. Syfte: Denna studies syfte är att undersöka hur anställda på ett serviceföretag som byter varumärke uppfattar det nya varumärket, hur det förmedlas i företagets olika led samt hur försäljarna slutligen förmedlar varumärket ut till slutkund. Metod: För att ta reda på hur en varumärkesförändring uppfattas på ett företag och hur det kommuniceras internt på företaget har en kvalitativ metod använts. Totalt har åtta personer deltagit i studien där fem stycken anställda med ledarpositioner samt tre försäljare har intervjuats. Slutsats: Den interna kommunikationen är enligt denna studie viktig för att försäljarna ska kunna kommunicera ut rätt information om det nya varumärket ut till slutkunden. Försäljarna har visat sig vara av stor vikt, men att det krävs ett bra och engagerat ledarskap för att varumärket ska kommuniceras ut rätt för att minska osäkerheten hos kunderna inför varumärkesförändringen. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att undersöka intern kommunikation och ledarskap i ett service företag (Statoil) i Sverige som genomgår en varumärkesförändring. / Background: Acquisitions have today become increasingly common in order to reach a globalized market. Acquisitions may lead to changes such as re-branding, where the salesmen in service companies have proven to be of great importance to communicate the new brand to the end customer. Purpose: The purpose of this study is to investigate the employee's perceptions of a new brand in a service company which is re-branding, how it is communicated on different levels of the company and how the salesmen finally communicate the brand to the final costumer. Method: To find out how a new brand due to re-branding is perceived in a company and how it is communicated internally at the company a qualitative method has been used. A total of eight people participated in the study in which five employees with leadership positions and three salesmen were interviewed. Findings: Internal communication is according to this study important in order for the salesmen to communicate correct information about the new brand to the final customer. The salesmen have proven to be of great importance, but it requires a good and committed leadership in order to communicate the brand properly to reduce the customer's uncertainty for the new brand. Limitations: The study is limited to examine the internal communication and leadership in a service company (Statoil) in Sweden during an undergoing re-branding.
|
2 |
Ledarskap och kulturella distanser: med ett svenskt perspektiv / Leadership and cultural distances: With a Swedish perspectiveLundahl Hamdi, Alexandra, Ekeroos, Amanda January 2023 (has links)
Bakgrund: Vad en ledare är stämmer överens människor och kulturer emellan, men däremot vad som förväntas av en ledare och hur en ledare anses ska bete sig skiljer sig åt. När ledare från en kultur ska integreras med ett interkulturellt team är det inte en självklarhet att det går ihop. I Sverige lever människor i ett demokratiskt samhälle, vilket inte är en självklarhet i andra länder. Svenska organisationer bedrivs mer decentraliserade och medarbetare får ett större utrymme att föra en kommunikation med ledare och chefer. När svenska ledare ska arbeta med interkulturella team dyker både utmaningar och möjligheter upp. Syfte: Det övergripande syftet i studien är att undersöka vilka utmaningar en svensk ledare som är verksam inom eller över ett internationellt team kan stöta på och hur dessa uppkommer. Det är utifrån det svenska perspektivet samt ledarskapsperspektivet vi undersöker vad för slags inverkan varierande kulturer kan ha på relationer och samarbete i interkulturella team. Metod: Det har använts en kvalitativ forskningsmetod för studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex stycken respondenter där fem av dem kommer från Sverige och en från Sri Lanka där alla har en form av ledarposition. Empiri & slutsats: Studien visar att interkulturella team skiljer sig åt mellan Sverige och icke-nordiska länder, det är tydligt att det skiljer sig åt mellan ledarskap och chefskap. Där chefskapet är mer dominerande i andra länder, vilket även Kotter påtalar. Även kulturella distanser i form av maktdistans och maskulint förhållningssätt är de som skiljer de olika kulturerna åt allra mest. Vad som är avgörande för framgång som ledare över ett interkulturellt team är att vara medveten om alla de olika kulturerna inom ett arbetslag och veta hur distanserna hanteras och kommuniceras. / Background: What a leader is consistent across people and cultures, but what is expected of a leader and how a leader is perceived to behave differ. When leaders from one culture are to be integrated with an intercultural team, it is not obvious that it will go together. In Sweden, people live in a democratic society, which is not a matter of course in other countries. Swedish organizations are run in a more decentralized way and employees have more space to communicate with leaders and managers. When Swedish leaders have to work with intercultural teams, both challenges and opportunities appear. Purpose: The overall aim of the study is to investigate which challenges a Swedish leader who works within or across an international team may encounter and how these arise. It is from the Swedish perspective and the leadership perspective that we investigate what kind of impact varying cultures can have on relationships and cooperation in intercultural teams. Method: A qualitative research method has been used for the study. Semi-structured interviews have been conducted with six respondents, five of whom come from Sweden and one from Sri Lanka, where all have some form of leadership position. Empirical & conclusion: The study shows that intercultural teams differ between Sweden and non-Nordic countries, it is clear that there is a difference between leadership and management. Where management is more dominant in other countries, which Kotter also points out. Cultural distances in the form of power distance and masculine attitudes are also what separate the different cultures the most. What is crucial to success as a leader of an intercultural team is to be aware of all the different cultures within a work team and know how the distances are managed and communicated.
|
3 |
Accelerating the Transition to Sustainability : Identifying Drivers and Barriers / Accelerera övergången mot hållbar utveckling : Identifiering av drivande faktorer och barriärerKristofersson, Hannes, Wadstein, Victor January 2021 (has links)
As corporations have attained an increasing focus in the sustainability debate, so have the expectations of their sustainability performance. Rather than having a sole focus on an ad hoc mix of philanthropic actions, researchers now begin to call for businesses to recognize their role in broader societal sustainability challenges. This paper aims to explore the perceived drivers and barriers of corporate sustainability (CS) when a company seeks to take a societal perspective on its contributions to sustainable development. A case study has been conducted on a management consultancy firm to address this, with empirical data stemming from semi-structured interviews and a questionnaire. A systematic literature review was furthermore carried out to study the drivers and barriers identified in prior research, thus obtaining a methodological triangulation. The data was moreover analyzed with theoretical underpinnings from the field of transition management (TM). In doing so, it was possible to begin closing the gap between previous research on the drivers and barriers of CS and those that emerge when moving beyond traditional CS efforts. More specifically, a business transition management (BTM) framework was discussed in relation to the results from the case company, trying to assess whether the elements included align with the identified drivers; and to discuss whether the strategies within could combat the perceived barriers. When analyzing the empirical data and comparing it with the findings from the literature review, many similarities could be found. Client expectations, leadership, organizational culture, and communication were all essential aspects within the case company, and so were they in the literature review, thus, validating much of the findings in previous literature. A key difference, however, appears to be the complexities associated with these when taking a wider, societal perspective on sustainability. Relating this perspective to the activities carried out by employees is perceived to be difficult, and the business case is not fully recognized. It was suggested that aspects from the BTM framework could be utilized to combat the barriers associated with increasing complexities, such as the empowerment of visionary employees with a deeper insight into the complexities in question. The findings of this research endeavor have been complied in a proposed model to widening the perspective of CS efforts. Albeit not definite in its construct, it nonetheless begins to reflect on the interlinkages between TM and previous research on CS drivers and barriers. Additional drivers and barriers can be identified, and the differences between traditional CS initiatives and those that embrace a societal perspective should be further clarified. Still, this model provides a good starting point for further research on this phenomenon. / Allteftersom företag har fått en större roll i hållbarhetsdebatten så har också förväntningarna på deras hållbarhetsarbete ökat. I stället för att enbart fokusera på en ad hoc-blandning av filantropiska åtgärder– såsom slumpmässigt utvalda donationer, marknadsföring och svag hållbarhetsrapportering – börjar forskare nu uppmana företag att erkänna sin roll i bredare samhällsutmaningar för hållbarhet. Denna uppsats syftar till att utforska de upplevda drivkrafterna och barriärerna när ett företag försöker ta ett samhällsperspektiv på deras bidrag till hållbar utveckling. En fallstudie har genomförts på ett konsultföretag för att undersöka detta, med empiriska data från intervjuer och ett frågeformulär. En systematisk litteraturgranskning genomfördes dessutom för att studera de drivkrafter och barriärer som identifierats i tidigare forskning vilket medförde att metodologisk triangulering kunde uppnås. Vidare så analyserades empirin med underlag från Transition Management (TM). På så sätt kunde klyftan mellan dessa forskningsområden börja överbryggas. Mer specifikt så diskuterades ett ramverk för Business Transition Management (BTM) i förhållande till resultaten från fallföretaget, för att därigenom bedöma om detta överensstämmer med de identifierade drivkrafterna och för att diskutera om strategierna inom det ramverket skulle kunna bekämpa de upplevda hindren. Vid analysen av empirin så uppvisas många likheter med de drivande faktorerna och barriärerna som kan identifieras i litteraturöversikten. Kundernas förväntningar, ledarskap, organisationskultur och kommunikation visade sig vara viktiga aspekter inom fallföretaget, vilket de också var i litteraturgranskningen. Således valideras mycket av resultaten i tidigare litteratur. En skillnad verkar emellertid vara komplexiteten i samband med dessa när man tar ett bredare samhällsperspektiv på hållbarhet. Att relatera detta perspektiv till de anställdas projekt upplevs som svårt, och affärsmöjligheten med detta är ännu inte helt erkänt. Aspekter från BTM-ramverket antyds kunna användas för att bekämpa de hinder som är förknippade med den ökande komplexiteten, såsom att framhäva visionärer inom företaget. Slutsatserna av denna forskningsinsats har sammanställts i en föreslagen modell, där övergången till ett bredare hållbarhetsperspektiv presenteras. Trots att modellen i sig inte är vetenskapligt beprövad ännu, så bidrar den ändock med en reflektion kring sammanlänkningarna mellan TM och tidigare forskning om hållbarhetsarbetens drivande faktorer och barriärer. Ytterligare drivkrafter och barriärer kan identifieras, och skillnaderna mellan traditionella hållbarhetsinitiativ och de som omfattar ett samhällsperspektiv bör klargöras ytterligare. Trots detta så ger denna modell en bra utgångspunkt för ytterligare forskning om det undersökta fenomenet.
|
Page generated in 0.0834 seconds