El texto completo de este trabajo no está disponible en el Repositorio Académico UPC por restricciones de la casa editorial donde ha sido publicado. / Objective: Present different flap alternatives when performing microvascular free-flap reconstruction in acute hard-to-heal wounds. Method: A retrospective review of patients whose acute hard-to-heal wounds were treated with microvascular free-flap reconstruction. Data on demographics, wound aetiology, diagnostic, previous treatment, free-flap type, free-flap size, complications and follow up were analysed. Results: A total of 20 patients received microvascular free-flap reconstruction. The median age was 39.5 years. Twenty free-flap reconstructions were performed. These included: 3 cross-leg free flap, 1 cross-leg vascular cable bridge flap, 2 fibula osteocutaneous flap, 6 anterolateral thigh (ALT) flap, 3 thoracodorsal artery perforator (TDAP) flap, 3 fasciomyocutaneous flap, and 2 femoral artery fasciocutaneous flap. A patient required microvascular anastomosis due to hematoma; the rest did not present complications during their postoperative. Previous treatment included negative pressure wound therapy (12 patients) and surgical debridement with silver hydrogel dressings (8 patients). Conclusion: Hard-to-heal wounds can be unresponsive to traditional wound healing practices or local flaps. They often require free-flap reconstruction, using tissues similar to those compromised. Microvascular techniques can be an effective alternative. CONFLICT OF INTEREST None.

Bakgrund  Svårläkta sår är ett ökande problem som påverkar såväl individen samt samhället i stort. Dessa typer av sår ger ofta upphov till ett långvarigt lidande hos den enskilde personen eftersom tiden de tar på sig att läka i värsta fall kan dröja år. Andelen äldre antas öka de kommande åren och därmed också de svårläkta såren inklusive lidandet. Att svårläkta sår då behandlas med rutiner som baserar sig på beprövad erfarenhet men också vetenskap blir således essentiellt för att lidandet ska kunna lindras och patientsäkerheten garanteras. I enlighet med tidigare forskning har det visat sig råda viss tveksamhet bland sjuksköterskor angående hur omvårdnaden vid svårläkta sår bör se ut.  Syfte  Syftet var att beskriva faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad av svårläkta sår.  Metod  Med hjälp av databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] och Public Medline [PubMed] så inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, kvalitativa såväl som kvantitativa, som användes som grund inför resultatet i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys.  Resultat  Huvudkategorierna som utarbetades efter att den integrerade analysen hade genomförts var två stycken till antalet: Faktorer relaterade till sjuksköterskan och Faktorer relaterade till verksamheten. Utöver huvudkategorierna så utarbetades även åtta stycken subkategorier i form av: Kompetens, Utbildning, Teamsamverkan, Invanda rutiner, Känslor och självförtroende, Verksamhetslinjer och policyer, Tid och Resurser.  Slutsats  Resultatet visade på att det var multipla faktorer som inverkade på sjuksköterskors omvårdnad av svårläkta sår. De inverkande faktorerna kunde kopplas ihop med sjuksköterskan respektive verksamheten. Kompetens, utbildning, teamsamverkan, invanda rutiner, samt känslor och självförtroende var samtliga faktorer som kunde kopplas ihop med sjuksköterskan. Även avsaknaden av verksamhetsriktlinjer och policyer, tidsbrist och resursbrister var inverkande faktorer på omvårdnaden och dessa kunde kopplas samman med verksamheten. Samtliga faktorer bör måhända arbetas med simultant och utifrån olika angreppsvinklar för att lidandet svårläkta sår för med sig ska kunna lindras, patientsäkerheten garanteras och för att omvårdnadsförutsättningarna för sjuksköterskan ska kunna förbättras. / Background  Hard-to-heal wounds are a growing problem that affects both the individual and society at large. These types of wounds often give rise to long-term suffering in the individual because the time they take to heal, which in the worst case can take years. The proportion of older people is assumed to increase in the coming years and thus also the hard-to-heal wounds including the suffering brought along by these wounds. That hard-to-heal wounds are then treated with routines that are based on proven experience, but also science, becomes essential for the suffering to be alleviated and for patient safety to be guaranteed. In accordance with previous research, there has been some hesitation among nurses regarding how the nursing care of hard-to-heal wounds should look like.  Aim  The aim was to describe factors that affect nurses' nursing care of hard-to-heal wounds.  Method  Using the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and Public Medline [PubMed], 16 scientific articles, qualitative as well as quantitative, were included, which were used as a basis for the results in this non-systematic literature review. The results were then compiled through an integrated analysis.  Results  The categories that emerged after the integrated analysis had been carried out were two main categories: Factors related to the nursing profession and Factors related to the organization. In addition to the main categories, eight subcategories were also prepared in the form of: Competence, Education, Team collaboration, Routines, Emotions and Self-confidence, Organizational guidelines and policies, Time and Resources.  Conclusions  The results showed that there were multiple factors that influenced nurses' nursing care of hard-to-heal wounds. The influencing factors could be linked to the nurse and the organization. Competence, Education, Teamwork, Routines as well as Emotions and self-confidence were all factors that could be linked to the nurse. The lack of Organizational guidelines and policies, Time and Resources were also influencing factors in nursing and these could be linked to the organization. All factors should perhaps be worked on simultaneously and from different angles of approach so that the suffering of hard-to-heal wounds can be alleviated, patient safety guaranteed and for the nursing conditions to be improved.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. <strong>Resultat:</strong> De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse.</p> / <p><strong>Background: </strong>Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. <strong>Aim:</strong> The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. <strong>Method:</strong> A literature review based on qualitative empirical studies. <strong>Results: </strong>The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. <strong>Conclusions: </strong>The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.</p>

Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. Resultat: De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse. / Background: Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. Aim: The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. Method: A literature review based on qualitative empirical studies. Results: The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. Conclusions: The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-10-05T19:28:25Z No. of bitstreams: 1 mariadelourdesdosreis.pdf: 747969 bytes, checksum: f903c842290ba3a2c0c556a8f8d08c57 (MD5) / Approved for entry into archive by Diamantino Mayra (mayra.diamantino@ufjf.edu.br) on 2016-10-06T12:31:06Z (GMT) No. of bitstreams: 1 mariadelourdesdosreis.pdf: 747969 bytes, checksum: f903c842290ba3a2c0c556a8f8d08c57 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-10-06T12:31:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 mariadelourdesdosreis.pdf: 747969 bytes, checksum: f903c842290ba3a2c0c556a8f8d08c57 (MD5) Previous issue date: 2009-08-28 / Esta dissertação traz a reflexão sobre a prática educativa em saúde pautada nos princípios na Educação Popular. O estudo parte da compreensão de que a educação na saúde faz parte do conjunto de ações de saúde e que envolve diferentes abordagens sinalizadas por dois modelos: o tradicional e o crítico. O primeiro modelo tem como foco a intervenção curativa e a prevenção de doença, a partir de repasse de conteúdos biomédicos que visam mudanças de atitudes e comportamentos, para a redução de riscos individuais. O segundo modelo parte da realidade do indivíduo e o reconhece como sujeito da prática educativa e tem como base os determinantes sociais do processo saúde-doença-cuidado. Este modelo reafirma a participação popular. Tendo em vista que a prática educativa se desenvolve no contato do profissional com a população tanto no momento individual quanto no coletivo, buscou-se com este trabalho identificar e analisar e as ações educativas coletivas das equipes de Saúde da Família de Unidades Básicas de Saúde – UBS‟s do Município de Juiz de Fora – MG. Para atingir os resultados expressos no objetivo partimos do estudo bibliográfico composto pelas principais elaborações teóricas sobre o tema. O cenário para a pesquisa de campo foi composto por 06 (seis) Unidades de Saúde da Família. Foram realizadas 12 (doze) entrevistas, sendo 06 (seis) com os supervisores das Unidades e 06 (seis) com os profissionais que tinham dentre suas atividades profissionais a elaboração e realização de grupos educativos. Utilizamos também informações levantadas junto à Coordenação da Estratégia de Saúde da Família do Município e nos projetos de intervenção elaborados pelas equipes. Estas informações compuseram o conjunto de dados para análise. A pesquisa teve como base metodológica a abordagem qualitativa e o método de análise hermenêutico-dialético. Os resultados da pesquisa demonstraram avanços, no que se refere aos grupos educativos desenvolvidos pelas equipes de Saúde da Família, porém as dificuldades existentes tornam-se obstáculos consideráveis para a efetivação do modelo crítico de se educar em saúde. / This dissertation brings reflection on educational practice in health principles based on popular education. The study part of the understanding that education on health makes part of health actions, which involves and approaches flagged by two models: the tradition and critical. The first model must the curative intervention and prevention of disease, from funding biomedical content aimed at changing attitudes and behavior, for individual risk reduction. The second template part of the reality of individual and recognizes as educational practice and is based on the social determinants of health-sickness process-care. This model reaffirms popular participation. Having educational practice develops in professional contact with the population both individual and the currently collective, sought to work with this to identify and analyze and educational collective actions teams Family Health of Basic Health Units – BUH of the Municipality Juiz de Fora – MG. In order to achieve the results expressed in objective the goal we compound by the main study bibliographic theoretical construct. The scenario for your search was composed of 06 (six) Family Health Units. Were carried out 12 (twelve) interviews, and 06 (six) with supervisors and 06 (six) with the professionals who had among its professional preparation and activities achievement of educational groups. Also information raised with the Coordination of Family Health Strategy of the Municipality and projects intervention developed by teams. This information written all data for analysis. The survey was based on a methodological approach qualitative analysis method and hermeticdialectic. Search results showed progress in as regard educational groups developed by teams of Health Family, but the difficulties become obstacles to the considerable effective in to educate critical in health.

Bakgrund: Exakt siffra på hur många personer som lider av svårläkta sår i Sverige saknas fortfarande. Äldre och multisjuka personer med komplexa vårdbehov drabbas i större utsträckning. Svårläkta sår inverkar negativt på personens livskvalité och leder till ett ökat lidande. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården kan sårbehandlingen optimeras. Syfte: Syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med elva specialistsjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige. Resultat: Efter analysen framkom kategorien - Organisations betydelse för sårbehandling med underkategorier: Samarbete med primär- och slutenvården; Kontinuitetens betydelse; Att samverka i teamet; kategorien - Bristande kompetens och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal med underkategorier: Behov av utbildning till omvårdnadspersonal; Specialistsjuksköterskans strävan efter mer kunskap; kategorien - Personcentrerat förhållningssätt i hemsjukvården med underkategorier med underkategorier: Sårvård på patientens villkor; Sårvård i personens hem. Slutsats: Sårbehandling i hemsjukvården framställs som utmanade och komplex. Trots alla utmaningar visade specialistsjuksköterskor respekt för patienterna och fann lösningar i hemmet för att kunna utföra sårvården på ett patientsäkert sätt och tillgodose patientens behov. En personcentrerad vård tillämpades i möte med patienterna. Specialistsjuksköterskor upplevde bristfällig organisation, saknad av kompetens, kunskap och kontinuitet hos hälso-sjukvårdspersonal. En ny strategi behövs för att personer med svårläkta sår ska få jämlik sårvård, särskilt när antalet multisjuka äldre personer ökar. Implementering av det nya nationella vårdprogrammet för svårläkta sår kan vara en ny lösning och metod för att hantera de utmaningar och brister som identifierats i denna studie. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur utmaningarna inom hemsjukvården kan hanteras på ett effektivt sätt. / Background: The exact number of people suffering from chronic wounds in Sweden is still unknown. Older and multi-ill individuals with complex care needs are more affected. Chronic wounds negatively affect the person's quality of life and lead to increased suffering. Studying specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare can optimize wound treatment. Aim: The aim was to describe specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare. Methods: A qualitative, semi-structured interview study was conducted with eleven specialized nurses in home care service in South of Sweden. Results: After the analysis, the category were identified - The importance of organizational structure for wound treatment with subcategories: Collaboration with primary and hospital care; The importance of continuity; Working in a team; the category - Lack of competence and knowledge among healthcare personnel with subcategories: The need for education of nursing personnel; Specialized nurses' pursuit of more knowledge; the category - Person-centered approach in home healthcare, with subcategories: Wound care according to the patient's wishes; Wound care in the person’s home. Conclusion: Treatment of wounds in home healthcare is portrayed as challenging and complex. Despite all the challenges, specialized nurses showed respect for patients and found solutions in the home setting to perform wound care in a patient safety care and meet patient needs. Person-centered care was applied in interactions with patients. Specialist nurses experienced inadequate organization, lack of competence, knowledge, and continuity among healthcare personnel. A new strategy is needed to ensure equal wound care for people with hard-to-heal wounds, especially as the number of elderly people with multiple illnesses increases. Implementation of the new national care program for hard-to-heal wounds may be a new solution and method for addressing the challenges and shortcomings identified in this study. Further research is needed to investigate how the challenges within home healthcare can be effectively addressed.