Bakgrund: Kvinnor har rätt att välja var de vill föda barn. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på sjukhus. De som föder hemma väljer det för att det är ett säkert alternativ samt för att vara i en bekant miljö och föda på sina egna villkor. Det finns idag varken nationella riktlinjer eller statlig finansiering för hemförlossningsverksamhet i Sverige, med enstaka undantag. Barnmorskors attityd till hemförlossning varierar internationellt. I de länder som har planerad hemförlossning integrerat i vårdvalet är barnmorskorna generellt positiva inställda. Motiv: I detta examensarbete undersöks hur barnmorskor som arbetat på förlossningsavdelning inom slutenvården ställer sig till planerad hemförlossning. De svenska studier som finns undersöker främst upplevelser hos barnmorskor som i privat regi redan arbetar med hemförlossning.  Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka barnmorskors inställning till planerad hemförlossning samt möjliga hinder för att bedriva sådan verksamhet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 barnmorskor från fyra regioner i Sverige. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, ”Barnmorskors önskan att arbeta med kvinnor för kvinnor”, två huvudteman, ”Barnmorskor är positivt inställda till planerad hemförlossning” och ”Hinder för planerad hemförlossning”. Temana underbyggs av sju subteman. Konklusion: Förlegade patriarkala normer och hierarkier där läkarens ord väger tyngre än barnmorskans gör att barnmorskorna upplever att de inte har förutsättningar att arbeta så kvinnocentrerat och evidensbaserat som de önskar för att säkerställa god vård. Barnmorskorna i studien ansåg att det finns stora vinster med planerad hemförlossning för kvinnan och barnet men även för barnmorskan. Befintlig forskning styrker deras erfarenheter och många länder har implementerat rådande evidens i sin förlossningsvård och inkludera planerad hemförlossning i verksamheten.

Les iniquités de santé vécues par les communautés autochtones sont des conséquences visibles des déterminants structurels de la santé, tels que le racisme systémique et le colonialisme. En 2021, une enquête auprès des Inuit du Nunavik, a révélé un manque de confiance envers les professionnels de la santé et des services non culturellement sécuritaires. Les infirmières en première ligne sont les piliers du système de soins nordiques. Cette étude avait pour but d’explorer la perspective d’infirmières de première ligne sur la prestation de soins et services promouvant l’équité exerçant auprès des communautés Inuit du Nunavik. Une perspective critique postcoloniale ainsi qu’un devis descriptif interprétatif (Thorne, 2016) ont été utilisés. Le cadre théorique développé par Browne et al. (2018) s’intitulant Key Dimensions of Equity-Oriented Health Care and Strategies to Guide Implementation a guidé cette étude. Au total, 10 infirmières et infirmiers de première ligne exerçant au Nunavik ont participé à des entrevues individuelles semi-structurées. Une analyse thématique des données (Braun et Clarke, 2006) a été effectuée. Les résultats ont permis d’identifier une conception fluide des soins et services promouvant l'équité, passant d’une perspective égalitaire à critique. Cette conception façonne de manière significative la perception du contexte nordique colonial, du système de santé et de l’approche de soins infirmiers. L'un des principaux défis exprimés par les infirmières concerne l'indifférence des systèmes de santé aux priorités des communautés. Des actions locales sont priorisées pour surmonter ce défi. Des pistes d’améliorations, telles que le développement d’une conscience critique sont décrites. / Health inequities experienced by Indigenous communities are visible consequences of structural determinants of health, such as systemic racism and colonialism. In 2021, a survey of Inuit in Nunavik revealed a lack of trust in health care professionals and culturally unsafe services. Primary care nurses (RNs) are the backbone of the northern health care system. The purpose of this study was to explore equity-oriented care and services from the perspectives of primary care RNs working in Nunavik Inuit communities. A critical postcolonial perspective (Anderson et al., 2009) and an interpretive descriptive design (Thorne, 2016) were used. The Key Dimensions of Equity-Oriented Health Care and Strategies to Guide Implementation (Browne et al., 2018) theoretical framework guided the study. Semi-structured interviews were conducted with ten primary care RNs working in Nunavik. The data was analyzed thematically (Braun & Clarke, 2006). The findings identified a fluid conceptualization of equity-oriented care and services, ranging from egalitarian to critical perspectives. This conception significantly shapes nurses' perceptions of the northern colonial context, the health system, and the nursing care approach. One of the main challenges expressed by nurses is the indifference of health systems to community priorities. Local actions are prioritized to overcome this challenge. Pathways of change, such as the development of critical consciousness, are described.