Bakgrund Ohälsosam stress och utmattningssyndrom ökar i samhället idag och kan leda till allvarliga psykiska och fysiska besvär hos människor. Det höga antalet sjukskrivningsdagar som ohälsosam stress leder till ger stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Det är vetenskapligt bevisat att avslappningsövningar såsom meditation, mindfulness och yoga kan få kroppen att slappna av. Det identifieras däremot en kunskapslucka inom delar av hälso- och sjukvården om hur avslappningsövningar kan användas som egenvårdsåtgärd i omvårdnaden av patienter med symptom på ohälsosam stress. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd hos personer med symptom på ohälsosam stress. Metod Icke systematisk litteraturöversikt har använts som metod för att sammanfatta tidigare gjord forskning. Sökningar i databaserna PubMed och CINAHL har gjorts och det har gett 16 vetenskapliga artiklar som har svarar mot syftet. Integrerad dataanalys användes för att få en bra bild över resultaten. Resultat I resultatet av litteratursökningen identifierades två huvudkategorier med sammanlagt sex underkategorier. Den första huvudkategorin var “Avslappningsövningars påverkan på ohälsosam stress och utbrändhetsvariabler” med underkategorierna: “Påverkan på ohälsosam stress”, “Mätbar minskning av stressnivåer”, “Påverkan på utbrändhetsvariabler” och “Långvarig påverkan på stress och utbrändhetsvariabler”. Huvudkategori två var “Hindrande och möjliggörande faktorer för att utföra avslappningsövningar” med underkategorierna: “Hindrande faktorer” och “Möjliggörande faktorer”. Slutsats Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd visade sig minska människors stressymptom och främja den psykiska hälsan. Stressreduceringen orsakade även positiva fysiologiska effekter i kroppen. Att utföra avslappningsövningar som egenvård var dock komplicerat för en del stressade deltagare i de undersökta studierna. Denna litteraturöversikts resultat kan vara till hjälp för vårdpersonal som vårdar människor som upplever stressrelaterade besvär. Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd kan ha en betydande roll i omvårdnaden av dessa patienter och de är även till hjälp för stressade yrkesgrupper i samhället såsom till exempel vårdpersonal. / Background Unhealthy stress problems and burnout are increasing in society today and the high number of sick leave days that unhealthy stress entails leads to high costs for society. It is scientifically proven that relaxation methods such as mindfulness, meditation and yoga help people relax and calm down. In healthcare, stressed patients can be helped to perform relaxation exercises, but there is a knowledge gap in how the exercises should be taught as a self-care method to the patients. Aim The purpose was to describe experiences of relaxation therapy as a self-care method for people who experience unhealthy stress problems. Method A non-systematic literature review has been used as a method to summarize previously done research. Searches in the databases PubMed and CINAHL have been done and it has yielded 16 scientific articles that have answered the purpose of the study. Integrated data analysis was used to get a good picture of the results. Results In the result of the literature search, two main categories were identified with a total of six subcategories. The first main category was "Impact of relaxation exercises on unhealthy stress and burnout variables" with the subcategories: "Impact on stress", "Measurable reduction of stress levels", "Impact on burnout variables" and "Long-term impact on stress and burnout variables". The main category two was "Obstructive and enabling factors for performing relaxation exercises" with the subcategories: "Obstructive factors" and "Enabling factors". Conclusions Relaxation exercises were shown to reduce people's stress symptoms and promote mental health. The stress reduction also showed positive physiological effects on the body. But performing relaxation exercises as a self-care method was complicated for some stressed participants in the studies. The results of this study can be helpful for healthcare professionals who take care of people who experience stress-related problems. Relaxation exercises as a self-care measure can play a significant role in the care of these patients and it is also helpful for stressed professional groups in the society, such as caregivers.

Bakgrund Ohälsosam stress och utmattningssyndrom ökar i samhället idag och kan leda till allvarliga psykiska och fysiska besvär hos människor. Det höga antalet sjukskrivningsdagar som ohälsosam stress leder till ger stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Det är vetenskapligt bevisat att avslappningsövningar såsom meditation, mindfulness och yoga kan få kroppen att slappna av. Det identifieras däremot en kunskapslucka inom delar av hälso- och sjukvården om hur avslappningsövningar kan användas som egenvårdsåtgärd i omvårdnaden av patienter med symptom på ohälsosam stress. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd hos personer med symptom på ohälsosam stress. Metod Icke systematisk litteraturöversikt har använts som metod för att sammanfatta tidigare gjord forskning. Sökningar i databaserna PubMed och CINAHL har gjorts och det har gett 16 vetenskapliga artiklar som har svarar mot syftet. Integrerad dataanalys användes för att få en bra bild över resultaten. Resultat I resultatet av litteratursökningen identifierades två huvudkategorier med sammanlagt sex underkategorier. Den första huvudkategorin var “Avslappningsövningars påverkan på ohälsosam stress och utbrändhetsvariabler” med underkategorierna: “Påverkan på ohälsosam stress”, “Mätbar minskning av stressnivåer”, “Påverkan på utbrändhetsvariabler” och “Långvarig påverkan på stress och utbrändhetsvariabler”. Huvudkategori två var “Hindrande och möjliggörande faktorer för att utföra avslappningsövningar” med underkategorierna: “Hindrande faktorer” och “Möjliggörande faktorer”. Slutsats Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd visade sig minska människors stressymptom och främja den psykiska hälsan. Stressreduceringen orsakade även positiva fysiologiska effekter i kroppen. Att utföra avslappningsövningar som egenvård var dock komplicerat för en del stressade deltagare i de undersökta studierna. Denna litteraturöversikts resultat kan vara till hjälp för vårdpersonal som vårdar människor som upplever stressrelaterade besvär. Avslappningsövningar som egenvårdsåtgärd kan ha en betydande roll i omvårdnaden av dessa patienter och de är även till hjälp för stressade yrkesgrupper i samhället såsom till exempel vårdpersonal. / Background Unhealthy stress problems and burnout are increasing in society today and the high number of sick leave days that unhealthy stress entails leads to high costs for society. It is scientifically proven that relaxation methods such as mindfulness, meditation and yoga help people relax and calm down. In healthcare, stressed patients can be helped to perform relaxation exercises, but there is a knowledge gap in how the exercises should be taught as a self-care method to the patients. Aim The purpose was to describe experiences of relaxation therapy as a self-care method for people who experience unhealthy stress problems. Method A non-systematic literature review has been used as a method to summarize previously done research. Searches in the databases PubMed and CINAHL have been done and it has yielded 16 scientific articles that have answered the purpose of the study. Integrated data analysis was used to get a good picture of the results. ResultsIn the result of the literature search, two main categories were identified with a total of six subcategories. The first main category was "Impact of relaxation exercises on unhealthy stress and burnout variables" with the subcategories: "Impact on stress", "Measurable reduction of stress levels", "Impact on burnout variables" and "Long-term impact on stress and burnout variables". The main category two was "Obstructive and enabling factors for performing relaxation exercises" with the subcategories: "Obstructive factors" and "Enabling factors". Conclusions Relaxation exercises were shown to reduce people's stress symptoms and promote mental health. The stress reduction also showed positive physiological effects on the body. But performing relaxation exercises as a self-care method was complicated for some stressed participants in the studies. The results of this study can be helpful for healthcare professionals who take care of people who experience stress-related problems. Relaxation exercises as a self-care measure can play a significant role in the care of these patients and it is also helpful for stressed professional groups in the society, such as caregivers.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa har en högre överdödlighet i fysiska sjukdomar jämfört med populationen i stort. Dessa individer drabbas oftare av somatiska problem då denna patientgrupp har en sjukdomsbörda som är förknippad med en större förekomst av primära beteendemässiga risker för kronisk sjukdom förorsakade av levnadsvanor och livsstil. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att stödja hälsofrämjande livsstilsförändringar hos patienter i psykiatrisk öppenvård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Psykiatrisjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk öppenvård har intervjuats i Region Skåne. Nio stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: Resultaten visar på följande kategorier: vikten av en bärande relation, betydelsen av kompetens och resurser samt nödvändigheten av riktlinjer och verktyg. Slutsats: Genom att bygga en allians och skapa en mellanmänsklig relation med patienten utformas strategier för motivation till livsstilsförändringar där patientens egna resurser främjas. Från sjuksköterskornas sida efterfrågas det ett mer strukturerat arbetssätt för att säkerhetsställa patientens rättighet till likvärdig vård bland annat genom att arbeta fram ett gemensamt verktyg för det hälsofrämjande arbetet gällande livsstilsförändringar. / Background: Patients with mental illness have a higher mortality rate from physical illnesses compared to the general population. These individuals are more likely to suffer from somatic problems as this patient group has a disease burden that is associated with a greater incidence of primary behavioral risks of chronic disease caused by poor lifestyle. Aim: The aim of this study was to shed light the master level mental health nurse's experiences of supporting health-promoting lifestyle changes for patients in psychiatric outpatient services. Method: Qualitative method with inductive approach has been used. The data material has been analyzed with qualitative content analysis. Psychiatric nurses in adult psychiatric outpatient care have been interviewed in Region Skåne. Nine semi-structured interviews were conducted. Results: The results show the following categories: the importance of a core relationship, the importance of skills and resources and the necessity ofguidelines and tools. Conclusion: By building an alliance and creating an interpersonal relationship with the patient shapes strategies for motivation for lifestyle changes where the patient's own resources are promoted. The nurses demand a more structured way of working to ensure the patient's right to equal care, among other things by working out a common tool for the health-promoting work regarding lifestyle changes.

Hierdie navorsing het die bevordering van die regering se gesondheidsbevorderingsdoelwitte soos vervat in die Witskrif vir die Transformasie van die Gesondheidstelsel in Suid-Afrika, Kennisgewing 667 van 1997 (White Paper for the Transformation of the Health System in South Africa Notice 667 of 1997) ten doel. 'n Verdere doel was om die behoefte na beroepsgesondheidsbevorderende programme in geselekteerde beroepsituasies vanuit 'n verpleegkundige perspektief vas te stel. Die resultate van hierdie navorsing het aangedui dat daar wel 'n behoefte bestaan aan beroepsgesondheidsbevorderende programme in geselekteerde beroepsituasies. Hierdie behoefte is vasgestel deur middel van die literatuurstudie en deur die versameling van inligting deur middel van 'n opname. 'n Holistiese en bemagtigingsbenadering tot beroepsgesondheidsbevorderende, asook 'n gesondheidsbevorderende verplegingsbenaderingsraamwerk word voorgestel. Addisioneel word riglyne vir die ontwikkeling en implementering van beroepsgesondheidsbevorderingsprogramme asook 'n gesondheidsbevorderende verpleegopleidingsprogram voorgestel. Daar word aanbeveel dat gesondheidsbevorderende verpleegkunde ingesluit word in alle verpleegkunde praktyke en verpleegkunde kurrikula. Aanbevelings ten opsigte van toekomstige navorsing sentreer rondom 'n ondersoek na die huidige status van beroepsgesondheidsbevordering, navorsing met betrekking tot die gesondheidsbevorderende werkplek en kampus - wat alle belanghebbendes insluit - die status van gesondheidsbevorderende opleiding; en navorsing gelyksoortig aan hierdie een in ander streke van Suid-Afrika. Die skeiding tussen beroeps- en primere gesondheidsorg in werkplekke behoort ook ondersoek te word. / This research is aimed at furthering the health promotion and occupational health objectives of the government as is set out in the "The White Paper for the Transformation of the Health System in South Africa Notice 667 of 1997". The aim of this research was to determine the need for occupational health promotion programmes in selected occupational settings from a nursing perspective. The overall outcome of this research demonstrated that a need exists for occupational health promotion programmes in selected occupational settings. This was illustrated by the literature study and by the information collected through a survey. Three frameworks are proposed, namely a holistic approach to an occupational health promotion programme, an empowerment occupational health promotion approach, and a health promoting nursing framework. In addition, guidelines for the development and implementation of an occupational health promotion programme and a health promotion and health promoting nursing training programme are recommended. It is also recommended that health promoting nursing be included in all nursing practice and nursing training curricula. Recommendations for future research centred on the investigation of the present status of occupational health promotion, research regarding the health promoting workplace and campus that involves all stakeholders, the status of health promotion training, and research similar to this one in other regions of South Africa. The division of occupational health and primary health care in occupational health settings needs to be investigated as well. / Health Studies / M.A. (Advanced Nursing Sciences)

Hierdie navorsing het die bevordering van die regering se gesondheidsbevorderingsdoelwitte soos vervat in die Witskrif vir die Transformasie van die Gesondheidstelsel in Suid-Afrika, Kennisgewing 667 van 1997 (White Paper for the Transformation of the Health System in South Africa Notice 667 of 1997) ten doel. 'n Verdere doel was om die behoefte na beroepsgesondheidsbevorderende programme in geselekteerde beroepsituasies vanuit 'n verpleegkundige perspektief vas te stel. Die resultate van hierdie navorsing het aangedui dat daar wel 'n behoefte bestaan aan beroepsgesondheidsbevorderende programme in geselekteerde beroepsituasies. Hierdie behoefte is vasgestel deur middel van die literatuurstudie en deur die versameling van inligting deur middel van 'n opname. 'n Holistiese en bemagtigingsbenadering tot beroepsgesondheidsbevorderende, asook 'n gesondheidsbevorderende verplegingsbenaderingsraamwerk word voorgestel. Addisioneel word riglyne vir die ontwikkeling en implementering van beroepsgesondheidsbevorderingsprogramme asook 'n gesondheidsbevorderende verpleegopleidingsprogram voorgestel. Daar word aanbeveel dat gesondheidsbevorderende verpleegkunde ingesluit word in alle verpleegkunde praktyke en verpleegkunde kurrikula. Aanbevelings ten opsigte van toekomstige navorsing sentreer rondom 'n ondersoek na die huidige status van beroepsgesondheidsbevordering, navorsing met betrekking tot die gesondheidsbevorderende werkplek en kampus - wat alle belanghebbendes insluit - die status van gesondheidsbevorderende opleiding; en navorsing gelyksoortig aan hierdie een in ander streke van Suid-Afrika. Die skeiding tussen beroeps- en primere gesondheidsorg in werkplekke behoort ook ondersoek te word. / This research is aimed at furthering the health promotion and occupational health objectives of the government as is set out in the "The White Paper for the Transformation of the Health System in South Africa Notice 667 of 1997". The aim of this research was to determine the need for occupational health promotion programmes in selected occupational settings from a nursing perspective. The overall outcome of this research demonstrated that a need exists for occupational health promotion programmes in selected occupational settings. This was illustrated by the literature study and by the information collected through a survey. Three frameworks are proposed, namely a holistic approach to an occupational health promotion programme, an empowerment occupational health promotion approach, and a health promoting nursing framework. In addition, guidelines for the development and implementation of an occupational health promotion programme and a health promotion and health promoting nursing training programme are recommended. It is also recommended that health promoting nursing be included in all nursing practice and nursing training curricula. Recommendations for future research centred on the investigation of the present status of occupational health promotion, research regarding the health promoting workplace and campus that involves all stakeholders, the status of health promotion training, and research similar to this one in other regions of South Africa. The division of occupational health and primary health care in occupational health settings needs to be investigated as well. / Health Studies / M.A. (Advanced Nursing Sciences)