<p>Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmåga, ökat kapillärnät, starkare hjärta och ökad lungkapacitet. Hemträning anses som en bra metod för personer som inte har självförtroendet och motivationen att träna i en grupp eller på ett gym. Hemträningsprogram kräver dock en god självdisciplin för att man ska uppnå resultat och öka sin muskelstyrka eller gå ner i vikt, vilket nu ens mål är med träningen. Motivationen är den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredställelse. Motivationen är sammankopplad med våra intressen och finner vi något som tilltalar oss vill vi utöva detta. Användandet av träningsdagbok klargör utövarens aktiviteter och eventuella problem med programmet samt skador. Med hjälp av detta kan utformningen ändras och bli mer effektiv.</p><p>Metod</p><p>Ett träningsprogram utformades baserat på basövningar som har till uppgift att stärka klienterna i deras arbetsuppgifter. För att kontrollera styrkeutvecklingen användes fyra fysiologiska tester på varje klient. En hälsoskala användes för att bedöma klienternas subjektiva hälsa. Träningsdagbok användes också av försökspersonerna för att ge en bild av deras utförda aktiviteter.</p><p>Resultat</p><p>Samtliga klienter noterade signifikanta förbättringar på fystesterna och alla ansåg sig även ha förbättrat sin fysiska hälsa under studiens 6 veckor.</p>

Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmåga, ökat kapillärnät, starkare hjärta och ökad lungkapacitet. Hemträning anses som en bra metod för personer som inte har självförtroendet och motivationen att träna i en grupp eller på ett gym. Hemträningsprogram kräver dock en god självdisciplin för att man ska uppnå resultat och öka sin muskelstyrka eller gå ner i vikt, vilket nu ens mål är med träningen. Motivationen är den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredställelse. Motivationen är sammankopplad med våra intressen och finner vi något som tilltalar oss vill vi utöva detta. Användandet av träningsdagbok klargör utövarens aktiviteter och eventuella problem med programmet samt skador. Med hjälp av detta kan utformningen ändras och bli mer effektiv. Metod Ett träningsprogram utformades baserat på basövningar som har till uppgift att stärka klienterna i deras arbetsuppgifter. För att kontrollera styrkeutvecklingen användes fyra fysiologiska tester på varje klient. En hälsoskala användes för att bedöma klienternas subjektiva hälsa. Träningsdagbok användes också av försökspersonerna för att ge en bild av deras utförda aktiviteter. Resultat Samtliga klienter noterade signifikanta förbättringar på fystesterna och alla ansåg sig även ha förbättrat sin fysiska hälsa under studiens 6 veckor.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna?   Metod Den ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4). Bortfallet för de som fått ledarledd gruppträning och de som utfört hemträning var 38,4 % respektive 30,8 %. Både den ledarledda gruppträningen och hemträningsprogrammet pågick under 8 veckor. Grupperna tränade två pass i veckan, à 1 timme. Samtliga deltagare utförde konditions- och styrketester både före och efter perioden av träning. Resultaten jämfördes sedan mellan för- och eftertesterna. För att evaluera deltagarfrekvensen togs närvaro under de ledarledda gruppträningarna medan hemträningsgruppen fick fylla i en träningslogg. Signifikansnivå (p&lt;0,05) markerades med *.   Resultat Mellan andra förtestet och eftertestet sågs generellt signifikanta förbättringar, vanligtvis utan signifikanta skillnader mellan de som hemtränade respektive fick ledarledd gruppträning som visade följande procentuella ökningar: Sörensens statiska ryggtest (32 % resp. 20 %), statisk buk- och höftböjarstyrka (40 % resp. 22 %), dynamisk axelpress (4 % resp. 17%*). Därutöver framkom signifikanta förbättringar för hemträningsgruppen även vid bentesterna snabba frekventa uppresningar från stol endast snudd (22 %) samt 5 st. stolsresningar (-6 %). Medelpuls vid slutbelastning under konditionstestet på cykelergometer sjönk för både hemtränings- och den ledarledda gruppen (4 % resp. 1 %). Den totala deltagarfrekvensen var i stort sett lika bland de som utfört ledarledd gruppträning och hemträningsgruppen (87 % gentemot 85 %).   Slutsats Studien visar att 8 veckors adekvat hemträning med tillägg av en träningslogg och uppföljning i form av tester leder till signifikanta förbättringar för muskelstyrka i ländrygg, buk, höft och ben samt pulssänkning vid submaximalt cykelergometerarbete.  Studien visar att 8 veckor med hemträning (en timme två gånger per vecka), gentemot ledarledd gruppträning, gav bland dessa undersökningar något fler signifikanta förbättringar av varierande styrke- och konditionstester, där deltagandet av träningspassen var likartat mellan grupperna. Arbetet visar även att det kan lämpa sig bra att utföra initiala och uppföljande fysiologiska tester av muskelstyrkekapacitet och kondition både för de som utför hemträning och för de som genomgår ledarledda fysiska aktiviteter. / Aim The aim was to compare possible differences in participation rate, muscle strength and fitness development between a group of seniors who performed a home exercise program against a group that got instructor-led training. Both groups also did two separate pretests and one posttest measuring strength and fitness. The questions were: What physiological changes regarding strength and aerobic capacity are seen after 8 weeks of home training? What physiological changes regarding strength and aerobic capacity are seen after 8 weeks of instructor-led fitness classes? How was the participation rate in the two groups?   Method The instructor-led group workout was completed by 37 retirees (30 women and 7 men) aged 65-82 years (mean age 72.9 years and BMI 27.3). The home training program was completed by 27 seniors (15 women and 12 men) aged 65-91 years (mean age 73.0 years and BMI 26.4). The dropout rate for those who received instructor-led fitness classes, and those who did home training was 38.4% and 30.8% respectively. Both the instructor-led group training and the home training program lasted for 8 weeks. The groups trained two one-hour sessions a week. All participants performed aerobic and strength tests both before and after the period of training. The results were then compared between pre and posttest. To evaluate the participation rate the presence in the instructor-led group training sessions was registered, while the home training group was asked to complete a training log. Level of significance (p &lt;0.05) was marked with *.   Results Between the second pre-test and the post-test significant improvements were generally observed, usually without significant group differences between those who did home training and those who did instructor-led group training showing the following percentage increases: Sörensens static back test (32 % vs 20 %), static abdominal and hip flexor strength test ( 40% vs 22 %*), dynamic shoulder press (4 % vs 17 %). In addition the home training group showed significant improvements in the leg strength tests during frequent and fast rears from chair only grazing ( 22 %) and 5 chair rises (-6 %). Average heart rate at the end load during the fitness test on an ergometer-cycle decreased for both home training and the instructor-led group (4 %* vs 1 %). The overall participation rate was roughly the same among those who did the instructor-led group training and those who did home training (87 % vs 85 %).   Conclusion The study shows that 8 weeks of adequate home training with the addition of a training log and follow up in the form of testing leads to significant improvements in muscle strength in the lower back, abdomen , hip and legs plus heart rate decrease at submaximal ergometer cycle work. The study found that 8 weeks of home training (one hour twice per week), against instructor-led fitness classes, gave somewhat more significant improvements in varying chosen strength and fitness test parameters, where the participation of the training sessions was similar between the groups. The study also shows that it can be suitable to perform initial and follow up physiological tests of muscle strength and fitness both for those who perform home training and for those undergoing instructor-led physical activities

Bakgrund Barn med uttalssvårigheter utgör en betydande andel av svenska logopeders patienter. Det är viktigt att dessa barn får effektiv intervention tidigt då uttalssvårigheter kan leda till negativa sociala- och akademiska konsekvenser. På grund av resursmässiga utmaningar har många logopeder dock svårt att erbjuda behandling med den intensitet som forskning rekommenderar. Hemträning används som ett sätt att öka behandlingens intensitet och är således en viktig del av logopedisk behandling för uttalssvårigheter. Trots att hemträning visat sig vara betydelsefull finns det få studier som undersöker hur vårdnadshavare upplever att genomföra uttalsträning i hemmet, vilket motiverar den här studien. Syfte Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vårdnadshavares upplevelser av att genomföra logopedisk hemträning för uttalssvårigheter med sitt barn. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes på distans med 10 vårdnadshavare. Vårdnadshavarna rekryterades via barnlogopeder på logopedmottagningar i flera av landets regioner samt via sociala medier. Alla intervjuer spelades in och transkriberades för att därefter analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i sex teman; olikheter, känslomässiga intryck, utmaningar med hemträning, underlättande erfarenheter, önskemål och förbättringsförslag samt hemträning över tid. Vårdnadshavarna beskriver både positiva och negativa erfarenheter relaterat till hemträningen. Utifrån sina erfarenheter riktar vårdnadshavarna olika önskemål och förbättringsförslag till landets logopedmottagningar. Slutsatser Vårdnadshavarna upplever hemträningen som meningsfull att genomföra, men uttrycker ett behov av mer stöd från logopeden. Författarna föreslår att logopedmottagningar ser över sina möjligheter att erbjuda vårdnadshavare mer utbildning i syfte att underlätta hemträningen. Författarna hoppas även att andra vårdnadshavare ska kunna inspireras av de lärdomar och erfarenheter som studiedeltagarna beskriver.