Hermann Hesse's reflection on youth is one of his most popular themes. In his novel Unterm Rad (1906), Hesse explores youth and their search for identity. The author not only accuses the German educational system of at the turn of the century, but also the teachers and parents, of standing in the children's way in developing an individualized personality. According to Hesse, this development, however painful, is the primary responsibility of the adolescent. Hermann Hesse feels strongly about becoming a personality, namely the privilege to feel, act, and think independently of the masses. Every individual has an obligation to follow his inner voice and to develop his own identity. The first part of this thesis concentrates on the novel Unterm Rad and consists of a summary, thematic discussion, the novel's presentation and its original and succeeding receptions. It then discusses the definition and theory of "identity" in regard to young people. By focusing on the two protagonists Giebenrath and Heilner, their goals and the reality of their lives, their struggle on their way to adulthood becomes apparent. Finally this thesis explores Hesse's own childhood and youth and examines the autobiographical elements in the literary figures of this novel.

In my first chapter, I will discuss the mark of Cain at greater length and introduce the idea of daemon. In the second chapter, I will discuss how it functions as part of Nietzschean active nihilism. Finally, in the third chapter, I will explore the problem of somberness and the problem of fanaticism, and see how Hesse tries to resolve these two problems.

<p>Abstract</p><p>Författare: Stephanie Ungh</p><p>År: 2008</p><p>Svensk titel: Hesse, Coelho och Religionen – En komparativ studie av Siddhartha och</p><p>Alkemisten.</p><p>Engelsk titel: Hesse, Coelho and The Religion – A comparative studie of Siddhartha and The</p><p>Alchemist.</p><p>Universitet: Växjö Universitet, Sverige</p><p>Sidor: 29</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie av Hermann Hesses Siddhartha samt Paulo Coelhos Alkemisten studera religionstematiken och motiven i dessa två verk. Religionstematiken innebär det religiösa idéinnehållet och motivet speglar de rent konkreta handlingarna i romanerna. Frågeställningarna till detta arbete lyder: Hur ser religionstematiken och motiven ut i respektive roman? Samt: Hur liknar verken varandra och hur skiljer de sig åt i fråga om religiös tematik? Jag kommer även att undersöka hur dessa romaner kan användas i ett didaktiskt sammanhang.</p><p>Coelho skriver som om han skildrar sanningen vad gäller andlighet i Alkemisten och det förekommer ett antal rättesnören att följa snarare än visdomsord. Hesse skriver däremot utan att ge anspråk på att besitta den enda existerande sanningen. Det finns därmed en skillnad i</p><p>komplexitet hos författarna i presentationen av religionsskildringen. Den mest påtagliga skillnaden verken emellan är huvudkaraktärernas sökande, då Siddhartha är fullt medveten om att han söker efter den rätta vägen för honom mot upplysning. Santiago, huvudkaraktären i</p><p>Alkemisten är dock inte helt medveten om vad det är han söker, och hans tro är snarare något han finner på vägen mot sin skatt än det han sökte efter.</p><p>De didaktiska användningsområdena för de båda romanerna anser jag vara tämligen likvärdiga. I Siddhartha är religionstematiken presenterad mer komplext och det är svårare att</p><p>urskilja de olika religionerna, vilket kan skapa svårigheter för elever om de inte är ytterst väl insatta i religionerna. Dock tror jag att denna roman kan skapa ett stort intresse och vara ytterst användbar som diskussionsunderlag vid religionsundervisning. I Alkemisten är religionen relativt tydligt presenterad och alla begrepp är noggrant förklarade av författaren, vilket kan verka underlättande för eleverna. Även när det gäller detta verk är det viktigt att tydligt presentera tankarna hos New Age innan eleverna ger sig i kast med romanen, annars är det nog lätt att enbart läsa denna roman som underhållande litteratur.</p>

Universiẗat, Diss.--München, 1978.

Dissertation--Marburg--Philipps-Universität, 2000. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 307-318.

Thesis (doctoral)--Universität Bern, 1953. / Vita. Includes bibliographical references (p. 96-98).

No description available.

Abstract Författare: Stephanie Ungh År: 2008 Svensk titel: Hesse, Coelho och Religionen – En komparativ studie av Siddhartha och Alkemisten. Engelsk titel: Hesse, Coelho and The Religion – A comparative studie of Siddhartha and The Alchemist. Universitet: Växjö Universitet, Sverige Sidor: 29 Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie av Hermann Hesses Siddhartha samt Paulo Coelhos Alkemisten studera religionstematiken och motiven i dessa två verk. Religionstematiken innebär det religiösa idéinnehållet och motivet speglar de rent konkreta handlingarna i romanerna. Frågeställningarna till detta arbete lyder: Hur ser religionstematiken och motiven ut i respektive roman? Samt: Hur liknar verken varandra och hur skiljer de sig åt i fråga om religiös tematik? Jag kommer även att undersöka hur dessa romaner kan användas i ett didaktiskt sammanhang. Coelho skriver som om han skildrar sanningen vad gäller andlighet i Alkemisten och det förekommer ett antal rättesnören att följa snarare än visdomsord. Hesse skriver däremot utan att ge anspråk på att besitta den enda existerande sanningen. Det finns därmed en skillnad i komplexitet hos författarna i presentationen av religionsskildringen. Den mest påtagliga skillnaden verken emellan är huvudkaraktärernas sökande, då Siddhartha är fullt medveten om att han söker efter den rätta vägen för honom mot upplysning. Santiago, huvudkaraktären i Alkemisten är dock inte helt medveten om vad det är han söker, och hans tro är snarare något han finner på vägen mot sin skatt än det han sökte efter. De didaktiska användningsområdena för de båda romanerna anser jag vara tämligen likvärdiga. I Siddhartha är religionstematiken presenterad mer komplext och det är svårare att urskilja de olika religionerna, vilket kan skapa svårigheter för elever om de inte är ytterst väl insatta i religionerna. Dock tror jag att denna roman kan skapa ett stort intresse och vara ytterst användbar som diskussionsunderlag vid religionsundervisning. I Alkemisten är religionen relativt tydligt presenterad och alla begrepp är noggrant förklarade av författaren, vilket kan verka underlättande för eleverna. Även när det gäller detta verk är det viktigt att tydligt presentera tankarna hos New Age innan eleverna ger sig i kast med romanen, annars är det nog lätt att enbart läsa denna roman som underhållande litteratur.

This thesis is an analytical study of the various critical approaches taken to the work of Eva Hesse and their underlying methodologies and theoretical assumptions. Its purpose is to determine in a general way how and why the nature of criticism has changed from positions strongly influenced by Modernism as defined by Clement Greenberg to those that involved a separation of criticism from consideration of artworks as individual phenomena. / For the most part, Chapter One concerns critics' Modernist analyses of Hesse's relationship to Minimalism and their progression towards a criticism based on non-formalist, non-hierarchical theories of style. There is also a short discussion on the linkage created between Hesse's art and specific psychological traumas in her life. Included as well is an explanation of the changing conception of originality and the critic's dilemma in confronting private content through the strictures of public dialogue. / Chapter Two investigates critical discussions of experience, how art was apprehended and how meaning was transmitted. / Chapter III involves a feminist debate on the issues of gender. The content of Hesse's work was analyzed in psycho-biographical terms and within the framework of her identity as a female artist in western culture. / And finally, the thesis concludes by pointing out the evolution of criticism into a distinct, independent discipline whereby the critic articulates the theoretical contexts in which the artwork exists, but then extends in into a broader cultural setting where the critic analyzes the significance of such positions taken, its relationship to the past and future implications.

Zugl.: Diss.