Den 1 januari 2003 infördes ”sexuell läggning” i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a. sexuell läggning. I samband med denna lagändring behövdes det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tilläggas ”sexuell läggning” i den s.k. brottskatalogen. Införandet av sexuell läggning i straffbestämmelsen innebär en inskränkning i yttrandefriheten som skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt Europakonventionen för de mänskliga fri- och rättigheterna. Regeringen ansåg att intresset att skydda homosexuella som grupp var ett ändamål som är tillåtet för inskränkningen. Regeringen anförde vidare att straffstadgandet inte hindrar en fri och saklig debatt och vederhäftig diskussion om homo- bi- och heterosexualitet i kyrkan eller andra områden i samhället. Vad gäller kyrkan och religionsfriheten är det inte straffbart att citera och diskutera t.ex. religiösa urkunder men däremot bör det inte vara tillåtet att genom religiösa texter hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, lika lite som mot andra grupper. Ett omdiskuterat fall handlade just om uttalanden inom kyrkan som föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp med anspelning på sexuell läggning. Pastor Åke Green fälldes i tingsrätten, friades av hovrätten och Högsta domstolen. Den främsta anledningen till att han friades i Högsta domstolen var att hans uttalanden i det religiösa sammanhanget inte uttryckte en uppmuntran till eller ett rättfärdigande av hat mot homosexuella som grupp, ett s.k. ”hate speech”. Enligt svensk rätt hade han uttryckt missaktning för homosexuella som grupp men Europakonventionens religions- och yttrandefrihet tillät, i detta specifika fall, inte en sådan inskränkning som straffbestämmelsen utgör. I ett annat mål fälldes ett antal tilltalade i tingsrätten men friades av hovrätten. De tilltalade delade ut flygblad vars innehåll uttryckte missaktning för homosexuella som grupp. I flygbladet anförs att Nationell ungdom är upphovsman av uttalandena. Hovrätten anförde att deras agerande föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp men med anledning av domen mot Åke Green friades männen då innehållet i flygbladet inte uppmuntrade till eller rättfärdigade hat mot homosexuella som grupp. HD skall ta upp målet.

Uppsatsen utforskar några aspekter av de pedagogiska paradigm och ideologiska kontexter som födde, danade och formade tre av de senaste 70 årens otvivelaktigen mest omdiskuterade film- och tv-skildringar av den svenska skolan:  Hets (film 1944), Lära för livet (tv-serie 1977),  och Klass 9A (tv-serie 2008).   Historierna bär tydliga spår av den kultur, tidsanda och samhällsdebatt de växte fram i, kom att alstras ur och slutligen absorberades av. De åskådliggör också i tur och ordning auktoritetsupproret, auktoritetens anonymisering och slutligen standardiseringen av den normaliserande auktoritetens vetande och tankefigurer.

No description available.

<p>This paper concerns the freedom of speech in our democracy and the principles underlying the restrictions. The study is aimed at using a descriptive theory to provide a useful basis for analyzing a justification of the role behind freedom of speech and its limitations. The analysis is made on the basis of the Swedish parliament debate in the form of motions and the non-governmental organization Swedish Helsinki Committee's report. The study has a focus on the law of hate speech and will be done with an idea centred analysis. On the basis of democratic theory, the central role of freedom of speech was clarified on the basis of a clear need for a reliable communication. An absence of this process could disrupt the democratic order. The theoretical function of restrictions is to maintain that reliable communication process where, for example, special circumstances, threats of violence and certain types of information were seen as examples of situations where the process could be in danger.</p><p>The empirical result was largely in line with the theoretical conclusions. The ability to argue and keep open debates was seen as important building blocks in a democratic society and therefore implies the benefits of a reliable communication process. Justification for the restrictions was made with regard to harmful information, threatening circumstances and xenophobic organizations, who were examples of counter-productive expressions to the democratic order. However, the study showed that parliamentary motions and the Swedish Helsinki Committee often focused their justifications on different fundamental views which partly could be explained by the concepts of positive and negative freedom and the perception of minority rights. The findings indicated that the issue of restrictions on freedom of speech is extremely complex because of the varied opinions in the drafting of the law of hate speech. The dilemma of freedom of expression can therefore be seen as relevant up to this day.</p>

This paper concerns the freedom of speech in our democracy and the principles underlying the restrictions. The study is aimed at using a descriptive theory to provide a useful basis for analyzing a justification of the role behind freedom of speech and its limitations. The analysis is made on the basis of the Swedish parliament debate in the form of motions and the non-governmental organization Swedish Helsinki Committee's report. The study has a focus on the law of hate speech and will be done with an idea centred analysis. On the basis of democratic theory, the central role of freedom of speech was clarified on the basis of a clear need for a reliable communication. An absence of this process could disrupt the democratic order. The theoretical function of restrictions is to maintain that reliable communication process where, for example, special circumstances, threats of violence and certain types of information were seen as examples of situations where the process could be in danger. The empirical result was largely in line with the theoretical conclusions. The ability to argue and keep open debates was seen as important building blocks in a democratic society and therefore implies the benefits of a reliable communication process. Justification for the restrictions was made with regard to harmful information, threatening circumstances and xenophobic organizations, who were examples of counter-productive expressions to the democratic order. However, the study showed that parliamentary motions and the Swedish Helsinki Committee often focused their justifications on different fundamental views which partly could be explained by the concepts of positive and negative freedom and the perception of minority rights. The findings indicated that the issue of restrictions on freedom of speech is extremely complex because of the varied opinions in the drafting of the law of hate speech. The dilemma of freedom of expression can therefore be seen as relevant up to this day.