Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera när ett lån från ett utländskt holdingbolag, kan omklassificeras till utdelning genom en tillämpning av principen om rättshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-målet föranledde att reglerna i 53 kap. IL ändrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlåta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan några omedelbara beskattningskonsekvenser. De nya reglerna öppnade upp för en omfattande skatteplanering genom upplägg med utländska holdingbolag. Genom att låna medel från ett holdingbolag som etablerats i utlandet, har svenska privatpersoner kunnat kringgå låneförbudsreglerna i ABL och därmed undvika beskattning. Under 2009 ändrades reglerna för beskattning av förbjudna lån. De nya reglerna tillämpades från den 13 februari 2009 och innebär att lån från utländska juridiska personer numera ska beskattas. Skatteverket har dock fortsatt att angripa lånetransaktioner som har företagits före denna tidpunkt och hävdat att lånen egentligen utgör skattepliktig utdelning. Principen om rättshandlingars verkliga innebörd innebär att domstolarna kan omklassificera en felaktigt betecknad rättshandling och låta den verkliga innebörden ligga till grund för beskattningen. En omklassificering kan endast göras om en rättshandlings beteckning inte stämmer överens med den verkliga innebörden. Ett lån från ett utländskt holdingbolag borde därför kunna omklassificeras till utdelning endast om lånet kan an-ses utgöra förtäckt utdelning enligt ABL. En samlad bedömning måste göras av samtli-ga omständigheter i det enskilda fallet. Frågan har dock inte prövats i högre instans och rättsläget är fortfarande oklart. / The purpose of this thesis is to analyse when, in the light of the X and Y case and chapter 53 IL, a loan from a holding company could be classified as a dividend by applying the principle of substance over form. The ruling of the Court of Justice in the X and Y-case, led to a change of the rules in chapter 53 IL. The new rules made it possible for natural persons to transfer shares in companies at undervalue to foreign legal persons owned by them, without immediate taxation. The new rules resulted in wide tax planning with foreign holding companies. By taking a loan from a holding company established abroad, natural persons could circumvent the ban on credit rules in ABL, and thereby avoid taxation. In 2009 the tax rules concerning forbidden loans where changed. The new rules were applicable from the 13th of February 2009 and imply that loans taken from foreign legal persons should be taxed. However, the tax authorities continue to inspect transactions carried out before this date, claiming that the loans constitute taxable dividends. According to the principle of substance over form, courts are free to reclassify a legal act that is not labeled correctly. Thus, a legal act should be taxed due to its actual substance independent of what form or label it has. A reclassification can only be made when the label of the legal act does not correspond with its real meaning. Hence, a loan from a holding company should only be reclassified to a dividend, if the loan is considered to constitute such disguised dividend according to ABL. All facts need to be considered in the evaluation. The particular question has not been tried by a higher court and therefore the legal position is still unclear.

No description available.

Denna studie undersöker hur hybridorganisationer hanterar sin organisationsidentitet och dekonflikterande institutionella kraven från kontexten Triple Helix. Detta genomförs genom endeduktiv komparativ fallstudie av tre statligt ägda holdingbolag och ett privatägt holdingbolagvid svenska universitet. Vår studie visar hur organisationsidentiteten inom dessa hybrider tar enmer eller mindre hybrid karaktär bland grupper i olika organisationsnivåer. Detta stärker deutvalda hybridernas multivokalitet, definierat som dess förmåga att skaffa sig legitimitet blandintressentgrupper från olika institutionella ordningar. Hybridorganisationens multivokalitet kandärav ses som en nödvändighet eller krav för dess överlevnad. Våra resultat bekräftar tidigarelitteraturs resultat om att hybriditeten går att hantera aktivt, genom separering av logiker ochsamordning kring ett gemensamt mål. Uppsatsen påvisar hur i kontexten Triple Helix,hybridorganisationen har möjlighet att separera aktiviteterna mellan sin och universitetetsdominerande logik. Fördelningen och samarbetet med universitet etableras i en process för attskaffa sig legitimitet gentemot vissa huvudintressenter. Processen är tänkt för en gradvistransformering från en logik till en annan av intressentgrupper som stödjer universitetsdominerande logik. Detta kompletterar tidigare litteratur om hantering av hybriditet. Vår studiebidrar med empiriskt stöd att teorier om organisationsidentitet och den institutionella teorin kankomplettera varandra i analysen av hybrider. / This study explores how hybrid organizations manage their organizational identity and theconflicting institutional demands from the context of Triple Helix. We conducted a deductivecomparative case study of three state owned holding companies and one private holdingcompany managed by Swedish universities. Our study suggests that inside hybrids,organizational identity takes more or less hybrid form among groups of different organizationallevels. This strengthens these hybrids' multivocality, defined by its ability to gain legitimacyamong stakeholders from different institutional orders. For the survival of the hybridorganization multivocality may be viewed upon as a requirement. The results of the studyconfirm previous research that hybridity is manageable through separation of the logics and bycoordination of common goals. The study demonstrates that in the context of Triple Helix, thehybrid organization has the opportunity to collaborate with the university to divide and allocateactivities characterized by their dominating logics. The allocation and collaboration with theuniversity is established in a process in order for the hybrid to gain legitimacy towards groups ofmain stakeholders. The process is thought of as a gradual transformation from one logic to theother of stakeholders belonging to the dominating logic of the university. These findingscomplete previous findings about the management of organizational hybridity. Our study ingeneral contributes with empirical data that the organizational identity- and institutional theoryperspectives may complete each other in the analysis of hybrid organizations.