Denna studie är aktuell och intressant för verksamma lärare i fritidshem, då övergångar är något som genomförs flera gånger dagligen i samtliga fritidshem. Syftet med studien är att undersöka samt bidra med kunskap kring horisontella övergångar på fritidshemmet. Mer specifikt övergången mellan skoltid och fritidstid samt övergången mellan inomhus och utomhusaktivitet. Genom observationer och intervjuer har vi med stöd av gränsteorier och genom ett sociokulturellt perspektiv, fördjupat oss i vilka specifika moment iövergångar som blir kritiska, varför och hur lärare i fritidshem hanterar dessa. Genom sex stycken observationstillfällen och sex stycken intervjuer fick vi fram resultatet. Studien visar att genom bristande tydlighet och rutiner blir övergångar kritiska. Detta innebär att lärare i fritidshem behöver ha rutin, tydlighet och flexibilitet för att lösa situationen när den uppstår. Ämnet är relativt outforskat och inget man talar om eller belyser särskilt ofta på fritidshemmet. Våra tankar och förhoppningar efter genomförd studie är att lärare i fritidshem ser och genomför övergångar med mer eftertanke, att det inte är något man bara gör på ren rutin. Samt att forskningen inom området ska fortsätta framåt

Skolan inkluderar idag såväl Förskoleklass som Fritidshem utöver den traditionella Grundskolan.Även om det i grunden handlar om tre olika institutioner med olika mål och pedagogiska traditionerär de fullt integrerade med varandra i fråga om såväl elever som personal samt de fysiskalärmiljöerna i skollokalerna. Det är av vikt för alla pedagogiska verksamheter att ha tillgång tilländamålsenliga lokaler men hur dessa ser ut och fungerar kan vara vida skilt mellan skolor.Syftet med den här studien är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter somfritidshemspersonal möter i de dagliga övergångarna, de så kallade horisontella övergångarna, närfritidshemmet och skolan är rumsligt integrerade.För insamlingen av det empiriska materialet har vi valt att använda oss av intervjumetoden TheWalk and Talk (W&amp;T). W&amp;T är en narrativ, berättande, metod som kan användas för att komma närade deltagande informanternas perspektiv och upplevelser av en plats eller ett skeende. Vi utgår frånett fenomenologiskt perspektiv i analysen av materialet. Analysens tyngdpunkter ligger i att sökafinna det mönster som framträder samt likheter och skillnader i deltagarnas upplevelser ocherfarenheter.I resultatet av studien framträder en bild av fritidshemmen som underordnade skolan och därsvårigheterna med att dela lokaler, helt eller delvis, överskuggar möjligheterna med en skola isamverkan och en sammanhållen skoldag för eleverna. De strukturella hinder somfritidshemspersonalen stöter på dagligen begränsar verksamhetens flexibilitet och på så vis förmåganatt leva upp till målen i läroplanen. Dessa hinder kan utgöras av samarbetet med lärarna, bristen påändamålsenliga lokaler, logistiken i olika förflyttningar eller föreställningen om vad skola och fritidsär och bör vara.Att dagligen förvandla traditionella klassrum till en miljö lämpad för fritidshemsverksamhet –och därefter återställa allt igen – kräver både tid och engagemang. En ommöblering är heller ingengaranti för att lyckas med detta. Skolans starka kultur tycks leva kvar i det fysiska rummet ochpåverkar alla som vistas där, oavsett vilken verksamhet som för tillfället pågår.Fritidshemmen blir i många fall en hemlös verksamhet som begränsas av yttre förutsättningar.Deltagarna i studien förmedlar likväl en känsla av yrkesstolthet med förhoppningar om vad fritidsskulle kunna vara om fritidshemmen fick möjligheten att äga sin tid, plats och profession. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>