Gendered reading has a history of intense debate and negotiation. In this essay I will examine how feminine and masculine reading was construed in the early 19th century through three Swedish texts that all give a didactic, moral and instructive opinion about gendered reading. They consist of an advice manual, a collection of letters and a periodical featuring an assortment of suitable reading material, all published between the years of 1808-1815 and directed to a female audience. As the male sex was generally considered the invisible, desirable norm and the female sex tended to be viewed as deviant and problematic, gendered discussions are inclined to focus on the latter. I will argue that female reading is largely construed in relation to the bourgeois marriage while the male is construed in terms of citizenship. Many of the characteristics of reading women are thought to be shared by other reading audiences such as children, foreigners and the lower classes, and these feminine and often reprehensible traits permeate the ways our society discuss good and bad media publics. On a broader scale I will demonstrate how the assumed qualities in the female reader is part of a continuous and normative rhetoric concerning feminine media audiences which disqualifies their citizenship and excludes them from civil rights and self-governance. I argue that feminine audiences in all media debates are understood as physical, sexually promiscuous or violent, thus threatening the masculine social order and the bourgeois ideals of rationality, marriage and citizenship. / <p>Camilla Wallin Bergström heter numera Camilla Wallin Lämsä</p>

Abstract not available/abstract ej tillgängligt.

Abstract Modern information and communication technology such as computers, smartphones and tablets has quickly become an integrated part of people’s studies, work and everyday lives. The present study focuses, in a Swedish context, on the application of technology in the EFL classroom, the education of English teachers regarding technology, their understanding of key concepts (digital competence, e-learning, m-learning, CALL and MALL) related to technology and language education, the advantages and challenges with technology in schools, the teachers’ perception of available software, as well as any additional digital tools and features that they would consider desirable in education. In an attempt to address these issues, seven Swedish secondary and upper-secondary teachers were interviewed. Their responses indicate that they use technology regularly, and that most, but not all, of them are comfortable with using technology in language education, though they do ask for more training and support. While digital competence, e-learning and CALL appeared to be familiar concepts, m-learning and MALL were unknown to most. It could also be noted that, more positive comments were made in reference to computers than to handheld devices, and the teachers could identify more room for development in handheld software than in computer software. Overall, more in-service training seems to be needed, e.g. on the relation between social constructivism and technology, and possibly enhanced encouragement and facilitation of teacher-to-teacher support and instruction in technology.   Keywords: EFL, ICT, digital competence, e-learning, m-learning, CALL, MALL, secondary school, upper-secondary school, Sweden, interviews

I denna licentiatuppsats undersöks det klassrumsarbete som sker i en flerspråkig elevgrupp i år 6 där SO-undervisningen är genrebaserad. Studien har fokus på elevernas deltagande i muntlig interaktion och skrivande av text när klassen arbetar med förklarande genre i geografi. I studien synliggörs mer av det som lärare i pågående arbete inte kan få del av d v s det som är bortom, eller mellan, lärarledda helklassamtal och färdigproducerade texter. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv, forskning om andraspråkinlärning och systemisk-funktionell lingvistik. En övergripande fråga är vilka språkliga resurser eleverna framförallt använder sig av i tal och skrift för att förklara. Data utgörs av lärobokstext, muntlig interaktion och klassrumsproducerade texter. Muntlig interaktion äger rum vid gemensam läsning och dekonstruktion av lärobokstext och gemensamt skrivande i helklass respektive smågrupp. Klassrumstexterna är av tre kategorier: skrivna i helklass under lärarledning, skrivna i smågrupp och individuellt. Materialet analyseras utifrån genre, realisering av kausalitet och semantiska ledfamiljer. Genreanalysen har fokus på struktur, analysen av kausala samband utgår från uppdelningen kongruenta och icke-kongruenta uttryckssätt och i analysen av semantiska fält studeras rörelser på olika abstraktionsnivå inom samma ledfamilj. Resultaten visar att eleverna i interaktivt smågruppsarbete har stort fokus på att förklara ämnesinnehåll som förutsättning för att appropriera språkliga resurser och för att skriva egen text. I gruppens muntliga interaktion rör sig eleverna mer i ett vardagligt/konkret språkligt register när de förklarar och diskuterar förlopp och skeenden för att sedan i den skrivna texten använda sig mer av ett mer abstrakt/tekniskt skolspråk. Det finns exempel på att eleverna ändrar språklig nivå på varandras yttranden genom att omformulera dem till ett mer abstrakt/tekniskt språkbruk. Det finns exempel på att en elevs yttrande upplevs för abstrakt/tekniskt och att kamraterna då efterfrågar en uppackning av ett alltför nominaliserat språkbruk, med följd att det förklaras konkret steg för steg. Samtliga skrivna texter i materialet är faktoriella förklaringar. / Forskarskolan Språk och lärande i mångfaldsperspektiv (SLIM)

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur elever som haft dramapedagogik som en del i en förändringsprocess, efter avslutad behandling, upplever betydelsen av de dramapedagogiska inslagen för den personliga utvecklingen. Har de intervjuade personerna uppmärksammat och reflekterat kring ledarstilen i mötet med dramapedagogiken? En av intentionerna har varit att lyfta fram vilka metoder som kan vara användbara inom behandlingshem och varför. Ansatsen är hermeneutisk och narrativ metod har använts. För insamlingen av empiri har samtal i form av kvalitativ intervju förts, med elever som varit inskrivna på ett behandlingshem där dramapedagogik är ett bestående inslag i verksamheten. Deltagarna har upplevt en befrielse i att drama varit ett inslag och de har lärt sig kommunikation, empati och socialt samspel. Dramapassen har gjort det möjligt för deltagarna att få ett avbrott i en för övrigt allvarsam och strukturerad vardag och samtidigt lärt känna varandra och sig själva på ett nytt sätt. Dramapedagogen som även arbetat som behandlare i verksamheten, uppmärksammade under arbetets gång en konflikt mellan olika ledarstilar och undersöker om detta påverkat deltagarna. Det visade sig att deltagarna snarast uppfattade dramapedagogens mjukare ledarstil som en ventil och ett andningshål.

En studie inom förskolan i syfte att se till hur man arbetar med språkligmedvetenhet. Studien har utförts på en förskola med 12 barn i en femårsgrupp. Med metoden stimulated recall har jag gjort videoobservationer, observationer samt fört samtal med de två aktuella förskollärarna efter att gjort observationerna.Tanken med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare främjade barns språkutveckling samt hur de tog tillvara barnens egna erfarenheter. I och med att jag innan studiens genomförande visste att man på den aktuella förskolan aktivt arbetade med språklig medvetenhet så ökade det mitt intresse för studien betydligt. Med detta i åtanke så kom jag också fram till hur man som förskollärare kan främja barns språkliga medvetenhet och utveckling genom att på ett professionellt sätt utgå ifrån deras egna  rfarenheter. Detta är också någonting som jag vill belysa och lyfta fram som positivt genom min studie.

Studiens syfte var att undersöka vilka utmaningar bildlärare ställs inför i sin undervisning medADHD elever i bildsalen. Detta gjordes med kvalitativ intervju som metod. Av studien framkom att en av utmaningarna för bildlärare, var. andra ämneslärare och skolledares syn på ämnet och bildlärarrollen. I studien framkom att de hade dålig insikt om vad ämnet innehåller och hur undervisningen bedrivs. Den rådande uppfattningen tycktes vara att bildämnet var ett strukturerat ämne. Med det menas att ämnet undervisas på ,ett för eleven alltid förutsägbart sätt. Studien visade även på att skolledare ofta tilldelade bildlärare helklasserundervisning, även då ADHD-elever fanns i klassen. Detta gick tvärsemot den kunskap som framgick av den neuropsykiatriska forskningens rekommendationer. Enligt den bör elever med ADHD undervisas i mindre grupper, helst 6-12 elever, såväl i praktiska som teoretiska ämnen. Tendeser i studien visade även på att bildlärare var benägna att anpassa sin undervisning i bild för elever med ADHD och att lärarna i stor utsträckning försökte möta alla elever utifrån deras intresse och kunskapsnivå. Om det skulle finnas särskilda svårigheter för ADHD elever i bildundervisningen, gick inte att dra några generella slutsatser om, då ADHD- problematiken i sig, visade sig vara väldigt individuell.

No description available.

No description available.

No description available.