Resumo: A utilização de novas técnicas para monitoramento de nutrição de plantas baseadas em características espectrais vem ganhando espaço no cenário agrícola mundial por serem promissoras para atender às necessidades de manejo de adubação nitrogenada. Objetivou-se neste trabalho avaliar a resposta de aveiabranca à adubação nitrogenada e aferir o desempenho dos índices Normalized Diference Vegetation Index (NDVI) e Índice de Clorofila (ICF) no diagnóstico nutricional da cultura, visando à recomendação de aplicação do nutriente em taxa variável. O experimento foi conduzido na região nordeste do estado de São Paulo, constituído de cinco tratamentos correspondentes às estratégias de manejo de adubação nitrogenada: T1 - 160 kg ha-1 de N, T2 - 90 kg ha-1de N, T3 - 60 kg ha-1de N, T4 - NDVI (60 kg ha-1 de N quando NDVI < 90% do tratamento T1) e T5 - ICF (60 kg ha-1 de N quando ICF < 90% do tratamento T1). A cultivar de aveia foi a IAC 7, irrigada por aspersão e a fonte de nitrogênio foi ureia. A aveia-branca não apresentou incrementos de produtividade de biomassa e grãos. Os índices NDVI e ICF foram eficientes para indicar que as plantas apresentavam nutrição adequada em Latossolo vermelho eutrófico de textura argilosa, apontando que, para área em questão, não era necessária a adubação nitrogenada. Portanto, esses índices são promissores para o manejo da adubação nitrogenada em aveia-branca. / Abstract: The use of remote sensing techniques for plant nutrition has been considered a novel technology in worldwide agriculture. Efficiency in fertilizer management is a goal to be achieved and the use of modern tools based on remote sensing is promising to meet these needs. The objective of this work is to evaluate the response of the oat crop to nitrogen fertilization and also the performance of the NDVI (Normalized Differential Vegetation Index) and FCI (Foliar Chlorophyll Index Index) in the identification of the response of this crop to doses of nitrogen and in the recommendation of nitrogen application at variable rates. A field experiment was conducted from in the Northeast region of Sao Paulo state, Brazil, with treatments corresponding to five strategies of nitrogen fertilization management: T1 - 160 kg ha-1 de N, T2 - 90 kg ha-1 de N, T3 - 60 kg ha-1 de N, T4 - NDVI (60 kg ha-1 de N when NDVI < 90% of the treatment T1); T5 - ICF (60 kg ha-1 de N when ICF < 90% of the treatment T1). The oat cultivar was IAC 7, irrigated by sprinkling and the nitrogen source was urea. The NDVI and ICF indexes were efficient to indicate that the plants presented adequate nutrition in a red clayey eutrophic Red Latosol, indicating that nitrogen fertilization is not necessary, and they are promising for the management of nitrogen fertilization in white oats. / Mestre

<p>Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhet</p><p>och inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas för</p><p>dessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktig</p><p>är att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin tur</p><p>skapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och inte</p><p>funktionshindret i sig som är det huvudsakliga.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att de</p><p>kan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vad</p><p>Läroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever i</p><p>jämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju och</p><p>observation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna. Vårt resultat är</p><p>att pedagogerna upplever att de har möjlighet att skapa förutsättningar för delaktighet i</p><p>skolans verksamhet för elever med funktionshinder. Verktyg för dem till detta är vilja till</p><p>samarbete i arbetslaget, egen erfarenhet och utbildning och att anpassa undervisningen. De</p><p>tror dock att förutsättningarna skulle kunna vara bättre med rätt stöd i verksamheten som till</p><p>exempel mindre elevgrupper och fler pedagoger. I jämförelse med elever utan funktionshinder</p><p>anser de att elever med funktionshinder har samma möjlighet till inflytande i verksamheten.</p><p>Funktionshindret i sig kan dock göra att de syns och uppmärksammas mer av pedagogerna. I</p><p>våra observationer upplevde vi att elever med funktionshinder var mer delaktiga i sitt samspel</p><p>i vuxenstyrda aktiviteter än i fri lek och vi tror därför att det i fri lek kan behövas mer stöd av</p><p>pedagogerna.</p>

<p>Den här uppsatsen var en genomgång av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhållande till arbetsterapi. ICF är en klassifikation som anses vara användbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och användningen av ICF inom arbetsterapi. Frågeställningarna var inriktade mot hur ICF använts inom olika områden, vilka faktorer som påverkar användningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka användning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen. Artiklarna analyserades först utifrån frågeställningarna med hjälp av en mall. Under de teman som togs fram utifrån frågeställningarna identifierades ett antal skiljda kategorier där vissa teman innehöll flera kategorier och vissa teman endast en kategori. ICF kan användas i arbetsterapeutisk forskning och praxis i många olika syften bl.a. för identifiering av olika faktorer som t ex hinder eller funktionsproblem. Låg kunskapsnivå, otillräckliga resurser och ont om tid bidrog till att ICF inte används. Effektivare utbildningsmetoder och lättillgänglig information skulle således bidra till ökad användning. Ur arbetsterapeutisk synvinkel gavs både positiv och negativ kritik och till följd av detta anser många att ICF behövde utvecklas för att bättre passa arbetsterapi. Större delen av resultatet bekräftade de fynd som tidigare forskning presenterat. Slutsatsen var att mer information och utbildning var det första steget för att på sikt öka användandet av ICF i arbetsterapi.</p>

Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhet och inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas för dessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktig är att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin tur skapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och inte funktionshindret i sig som är det huvudsakliga. Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att de kan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vad Läroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever i jämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju och observation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna. Vårt resultat är att pedagogerna upplever att de har möjlighet att skapa förutsättningar för delaktighet i skolans verksamhet för elever med funktionshinder. Verktyg för dem till detta är vilja till samarbete i arbetslaget, egen erfarenhet och utbildning och att anpassa undervisningen. De tror dock att förutsättningarna skulle kunna vara bättre med rätt stöd i verksamheten som till exempel mindre elevgrupper och fler pedagoger. I jämförelse med elever utan funktionshinder anser de att elever med funktionshinder har samma möjlighet till inflytande i verksamheten. Funktionshindret i sig kan dock göra att de syns och uppmärksammas mer av pedagogerna. I våra observationer upplevde vi att elever med funktionshinder var mer delaktiga i sitt samspel i vuxenstyrda aktiviteter än i fri lek och vi tror därför att det i fri lek kan behövas mer stöd av pedagogerna.

Den här uppsatsen var en genomgång av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhållande till arbetsterapi. ICF är en klassifikation som anses vara användbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och användningen av ICF inom arbetsterapi. Frågeställningarna var inriktade mot hur ICF använts inom olika områden, vilka faktorer som påverkar användningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka användning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen. Artiklarna analyserades först utifrån frågeställningarna med hjälp av en mall. Under de teman som togs fram utifrån frågeställningarna identifierades ett antal skiljda kategorier där vissa teman innehöll flera kategorier och vissa teman endast en kategori. ICF kan användas i arbetsterapeutisk forskning och praxis i många olika syften bl.a. för identifiering av olika faktorer som t ex hinder eller funktionsproblem. Låg kunskapsnivå, otillräckliga resurser och ont om tid bidrog till att ICF inte används. Effektivare utbildningsmetoder och lättillgänglig information skulle således bidra till ökad användning. Ur arbetsterapeutisk synvinkel gavs både positiv och negativ kritik och till följd av detta anser många att ICF behövde utvecklas för att bättre passa arbetsterapi. Större delen av resultatet bekräftade de fynd som tidigare forskning presenterat. Slutsatsen var att mer information och utbildning var det första steget för att på sikt öka användandet av ICF i arbetsterapi.

Background: The need for structured practice has in recent years appeared in connection with the request for a more evidence-based nursing. In psychiatric care with its complex disabilities, it is important to have methods to identify these. Research has demonstrated the importance of patient participation in nursing that has been shown to affect their mental health. It is essential to get to know how patients with mental illness are capable of involvement in their life situation. The ICF emerged as a useful theoretical framework for development of questionnaires of patient participation. Aim: The aim of the present pilotstudy was to develop and test a questionnaire for participation, based on ICF. Method: This pilotstudy had a quantitative approach and was based on a draft for the purpose described. For the development process two expertgroups were used, one consisted of nurses with experience of ICF and one by former patients recruited from psychiatric patient organizations to discuss participation and item selection. The final questionnaire was answered by 29 nurses, who also could comment on the content in three open questions used for face validity. Cronbach´s alpha was used to calculate internal consistency. The final goal is to develop a concept of two questionnaires for participation. One that will be answered by nurses and another part based on patients self-assessment. During this pilotstudy, the nurse`s part was focused. Result: The result indicated good internal consistency both in the whole Assessment of Participation in Psychiatric care (APP) (0.900) and for each item (0.892-0.904). We also found indication for good face validity.  The result of this pilot study can be useful for further research and development.

Abstract: Objective: This study aimed at describing the health concept in the Swedish follow up programme for cerebral palsy (CPUP), with main focus on how aspects of participation is expressed in the agenda of the programme. Design: Document analysis: The home-page of CPUP was searched for three types of written material; references to the nature and aim of the programme, protocols used for data collection and abstracts from articles and reports on the list of publications. Within these all expressions of health, with bio-psycho-social understanding of the concept, were extracted and condensed with manifest content analysis. The meaning units obtained were linked to the International Classification of Function, Disability and Health – Child/Youth (ICF-CY). All resulting codes of participation were further compaired to an alternative model for describing the activity/participation component where the notion of "social participation" requires an aspect of role taking. The involvement of children/ youths and parents by the follow up routines were estimated and related to the results of the coding process. Results: 1276 meaning units were identified.The health focus of the CPUP involving data collected from children was on body and movement functions. The aspects in which parents were involved included more health aspects, especially if an optional assessment protocol aiming performance was used. Defined as peformance participation accounted for 19% of the meaning units (7% whitout the optional instrument). Defined as "societal participation" the rate of participation was under 3%. Conclusion: CPUP focuses on body-related aspects of health. The participation perspective needs strengthening to ensure the information needed to plan and implement interventions that have an impact on the self image of involved children. Thereby CPUP would gain an even stronger relation with the overall goal of Swedish habilitation services. / Abstract: Syfte: Studiens syfte var att beskriva hälsobegreppet i det svenska kvalitets-registret för uppföljning av cerebral pares (CPUP). Ett speciellt intresse riktades mot hur aspekter av delaktighet återspeglades i registrets arbete. Design: Text-analys. CPUP’s hemsida genomsöktes och tre texttyper avgränsades; uttryck för vad registret "var" eller hade till syfte, rapportformulär för datainsamling och abstracts från arbeten på publikationslistan. Alla uttryck för hälsa i bio-psyko-social mening avgränsades ur texterna med manifest innehållsanalys och kondenserades. De betydelseenheter som erhölls kodades till den internationella klassifikationen av funktion, funktionshinder och hälsa för barn och ungdomar (ICF-CY). De koder för delaktighet som erhölls analyserades vidare utifrån en alternativ modell för beskrivning av aktivitet/delaktighetskomponenten, där begreppet "social delaktighet" (definierat utifrån rolltagande) tillämpades. Barn/ungdomars och föräldrars involvering i datainsamlingen uppskattades och relaterades till resultaten av kodningen. Resultat: 1276 betydelseenheter identifierades. Hälsofokus för de data i CPUP vars insamling involverade barn gällde kropp och rörelse. Hälsoaspekter som involverade föräldrar uppvisade ett något bredare spektrum, speciellt om ett valbart instrument med inriktning på performance användes. Definierat som performance utgjorde delaktighet 19% av betydelseenheterna (7% utan det valbara instrumentet). Definierat som "social delaktighet utgjorde delaktighet under 3%. Konklusion: CPUP fokuserar kroppsrelaterade hälsoaspekter. Delaktighetsperspektivet behöver stärkas för att säkra den information som behövs för att planera och implementera åtgärder med inverkan på självbilden hos deltagande barn. Därigenom skulle starkare överensstämmelse mellan CPUP och övergripande mål för svensk habilitering kunna uppnås.

As societies the world over move towards defining inclusive and effective education systems this presents the educator with the new challenge of providing an equal and democratic education environment for all students. With children the nature of functioning and environmental settings varies greatly in comparison with adults and assessing children’s involvement in activities is of particular importance to ensure effective and inclusive society building through education. Building on the existing and previous participation research this thesis specifically aims to provide a means to theorize participation from two perspectives (frequency of attending and intensity of involvement) and put in to operation using five dimensions of the environment: availability, accessibility, affordability, accommodability, and acceptability. Contextually this has been done by investigating children in need of additional support (including children with disabilities) at school. Results indicate that while research and theory take a holistic and balanced approach by using participation based on two perspectives, this has yet to filter down to practice. A new approach to measuring inclusive education using social capital, the five environmental dimensions, and the ICF-CY is proposed and tested. However, while the ICF-CY provides a consistent descriptive framework, no clear connections between social capital and inclusive education policy could be drawn and the five environmental dimensions – especially the involvement-related ones – need further development. The final paper presents evidence from the individual perspective for a third ICF-CY activities and participation qualifier to represent the subjective experience of involvement. Participation can thus be regarded as a multi-dimensional phenomenon with two main conceptual roots: sociology and developmental psychology. / MURINET project (Multidisciplinary Research Network on Health and Disability in Europe, European Commission project funded within the Sixth Framework Programme, MRTN-CT-2006-035794).

The overall aim of this doctoral thesis was to explore an assessment of participation according to the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) in people with a mild intellectual disability. Study I used secondary data and explored how participation can be assessed. Study II-IV explored participation empirically regarding 68 everyday activities from all nine life domains according to the ICF. Study II explored assessment of self-rated participation by investigating to what extent perceived ability, actual performance and perceived importance correlated. Study III-IV explored the contribution of perceived importance to an assessment of participation; study III by investigating frequencies of everyday activities regarding performance and importance separately as well as regarding combined measures of performance and perceived importance, and study IV by comparing proxy ratings with self-rated measures regarding ability and measures of participation. Study III also correlated measures of participation with a single-item measure of subjective general well-being and study II and IV investigated internal consistency in terms of Cronbach’s alpha. Study II and III included 55 and 69 individuals with intellectual disability respectively. Study IV included 40 individuals with intellectual disability and 40 proxy persons. The informants from the target group were partly the same. Study II and IV supported the suggestions from study I that participation should be assessed by self-ratings and study II found that this is an appropriate method also to people with a mild intellectual disability. Study III showed that participation is related to subjective well-being. Study III-IV found somewhat different results if measuring participation as performance solely or as a combination of performance and perceived importance. Overall, the results of the thesis suggest that performance solely might be sufficient to assess participation at a group level but in a clinical context, when the knowledge of a certain individual is of interest, the perceived aspect of involvement is necessary to include in an assessment of participation.

Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstår i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanställa publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan på olika vis för att få fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade på syftet och frågeställningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer. Strategier som personer med stroke använde sig av var att undvika vissa situationer, utföra saker på ett annat sätt eller omvärdera betydelser av situationer. Inifrån- och utifrånperspektivet nämner att aktivitetsbegränsningar uppstår i samband med den nya livssituationen. Utifrånperspektivet nämner att personer med stroke var beroende i ADL aktiviteter på grund av sina funktionsnedsättningar och tog därför hjälp av andra. Inifrånperspektivet belyser att personer med stroke engagerade sig i nya aktiviteter och fick planera dessa i förväg. Utifrånperspektivet nämner att för personer som var beroende av elrullstol uppstod problem i samband med olika barriärer i miljön. Båda perspektiven belyser hur personer med stroke blev mindre delaktiga i sociala sammanhang efter insjuknandet och vikten av att uppnå ett bra självförtroende för att kunna hantera funktionsnedsättningar bättre. Slutsats: Det framkom att personer med stroke oavsett funktionsnedsättning har kommit på många strategier för att hantera vardagen. Socialt stöd var en avgörande faktor för att uppnå en livssituation som var tillfredställande, trots detta blev många personer med stroke mindre delaktiga i samhället. Betydelsen av socialt stöd och att kunna utföra aktiviteter självständigt efter insjuknandet av stroke är något som arbetsterapeuter borde fokusera på i utformningen av behandlingar för personer med stroke.