Samhället står ständigt inför utveckling, en effekt av det är att redovisningen går mot att bli mer global. Som följd av att internationell redovisning står inför utveckling har en vilja att förändra redovisningen nationellt utvecklats. Ett resultat av utveckling och modernisering av svensk redovisning är införandet av fyra nya regelverk, däribland K3-regelverk som blir gällande år 2014. En förändring som införandet av K3-regelverket medför är krav på komponentansatsen för materiella anläggningstillgångar. Komponentansatsen innebär att en materiell anläggningstillgång ska delas upp i betydande komponenter för att sedan skriva av komponenterna med separata nyttjandeperioder. Införandet av komponentansatsen i svensk redovisning har varit ett omdiskuterat ämne. Flertalet problem med införandet har lyfts fram i tidigare forskning. Som följd av komponentansatsens införande syftar vår studie till att undersöka ansatsen nationellt och internationellt.Studiens första syfte är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar fem erfarna revisorer ser vid införandet av komponentansatsen i K3-regelverket samt om de tillfrågade revisorerna anser att komponentansatsen kommer att medföra problem. Vidare har en komparativ studie genomförts som undersökt hur komponentansatsen behandlas internationellt, vilket besvarar studiens andra syfte. Den internationella jämförelsen innefattar följande standarder: IFRS, IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs samt standarder som ger uttryck för US GAAP.Genom studien kan det konstateras att de tillfrågade revisorerna ser både möjligheter och begränsningar med komponentansatsen. Överlag har de en positiv attityd till komponentansatsen. Det kommer som följd av att de tillfrågade revisorerna anser att komponentansatsen kommer att bidra till en mer rättvisande bild av ett företags ekonomiska ställning, i jämförelse med tidigare normgivning. Komponentansatsen bidrar till ett mer verklighetstroget avskrivningsförfarande vilket är grunden till att ansatsen medför en mer rättvisande bild enligt respondenterna. De tillfrågade revisorerna anger även vissa begränsningar vid införandet av komponentansatsen. De framhåller att det främst är inledningsfasen som kommer medföra problem med anledning av att K3-regelverket är ett principbaserat regelverk. Problemen som respondenterna anger uppstår som följd av att tillämpningen av komponentansatsen bygger på egna bedömningar och tolkningar. Vidare kan det, genom den komparativa studien, konstateras att det finns stora likheter i hur komponentansatsen behandlas internationellt. De undersökta standarderna är i många avseenden lika. Alla de undersökta standarderna tillåter att komponentansatsen tillämpas för materiella anläggningstillgångar, det är endast ASC 360 som inte ställer det som ett krav. Vidare uttrycker samtliga standarder att företag ska särredovisa komponenter om de har ett betydande värde, medan utformningen skiljer sig beträffande användandet av ordet väsentlig. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk. Vårt bidrag till forskningen blir därför att försöka beskriva hur verkligheten ser ut. Vi vill även bidra till att diskussionen kring regel- och principbaserade standarder blir mer nyanserad.För att kunna avgöra om K3 är ett principbaserat regelverk eller ej har vi studerat både ekonomisk och juridisk litteratur. Vi har på så sätt hittat olika definitioner och tecken som indikerar om en norm är regelbaserad eller principbaserad. Utifrån denna information presenterar vi argument för varje undersökt paragraf i de olika regelverken gällande dess nivå av princip eller regelbasering. Med hjälp av dimensionsteorin visar vi sedan hur regelbaserade de olika studerade standarderna är i relation till varandra. Dessutom förs en diskussion angående relevansen av att diskutera harmoniseringsarbetet i termer av princip och regelbaserade standarder.Vår slutsats är att K3 är det minst regelbaserade och mest principbaserade regelverket av de undersökta bestämmelserna och regelverken. Men samtliga studerade regelverk innehåller dock aspekter som kan anses vara både regel- och principbaserade vilket medför att vår slutsats därför är att BFNs uttalande, att K3 regelverket är principbaserat, är felaktigt och för generellt.Vi tror inte att det är givande att fortsätta föra en diskussion angående regler och principer i de allmänna och generella ordalag som är vanligt i dagens vetenskapliga litteratur. Vi anser därför att det är mer utvecklande att istället bedöma hur en bestämmelse bör vara utformad i varje enskilt fall och då göra avvägningar mellan omfattningen av regler och principer i varje bestämmelse. Utformningen måste även vägas mot de övergripande mål och krav som ställs på de finansiella rapporterna, såsom jämförbarhet, relevans och andra kvalitativa egenskaper. Vi anser även att ett regelverk behöver ha både regler och principer för att vara effektivt och ändamålsenligt. / Program: Civilekonomprogrammet

AFRIKAANS: Die doel van rekeningkundige verslagdoening is om inligting te verskaf oor die finansiële stand, prestasie en veranderinge in die finansiële stand van ’n onderneming wat nuttig is vir ’n verskeidenheid van gebruikers om rasionele ekonomiese besluite te kan neem. Die probleem wat in hierdie studie aangespreek word, is die onvermoë van rekeningkundige inligting in finansiële state om aan die spesifieke behoeftes van die gebruikers van klein maatskappy finansiële state in Suid-Afrika te voldoen. Die studie behels ’n omvattende meningsopname van die behoeftes van gebruikers van klein maatskappy finansiële state in Suid-Afrika, ten einde aanbevelings vir die verbetering van die huidige rekeningkundige verslagdoeningstelsel ten opsigte van klein maatskappye te maak. Die empiriese ondersoek wat uitgevoer is, het die spesifieke inligtingsbehoeftes van die verskillende gebruikersgroepe van klein maatskappy finansiële state in Suid-Afrika bepaal deur gebruik te maak van vraelyste. Die data wat ingesamel is, vir doeleindes van die studie, het bestaan uit 434 voltooide vraelyste deur geregistreerde klein praktisyns, 212 voltooide vraelyste deur eienaars/bestuur van privaatmaatskappye, 5 voltooide vraelyste deur finansiële instellings, asook ’n onderhoud wat met die Suid-Afrikaanse Inkomstediens (SAID) gevoer is. Hierdie studie het getoon dat huidige rekeningkundige verslagdoeningsvereistes vir privaatmaatskappye nie aan die behoeftes van die gebruikers van hierdie maatskappye se finansiële state in Suid-Afrika voldoen nie. Die vereistes van die rekeningkundige standaard, IFRS for SMEs, wat gedurende 2007 in Suid-Afrika aanvaar is en op klein maatskappye van toepassing is, voldoen nie aan die inligtingsbehoeftes van Suid-Afrikaanse gebruikers nie. Gesien in die lig van die belangrike bydrae wat klein maatskappye tot die Suid-Afrikaanse ekonomie lewer, is die rekeningkundige verslagdoening van hierdie maatskappye noodwendig belangrik. Gebruikers van klein maatskappy finansiële state vereis dat huidige rekeningkundige verslagdoeningsvereistes verminder en vereenvoudig word, ten einde aan hulle spesifieke inligtingsbehoeftes te voldoen en om te verseker dat finansiële state betekenisvolle, relevante en betroubare inligting vir die gebruikers daarvan voorsien. ENGLISH: The objective of financial reporting is to provide information in regards with the financial position, performance and changes in the financial position of an entity that is useful for various users, enabling the users to form rational economical decisions. The problem that has been addressed in this study pertains to the inability of accounting information, produced in financial statements, to address specific needs of users of small company’s financial statements in South Africa. The study includes a comprehensive opinion survey of needs for users of small company’s financial statements in South Africa, in order to make recommendations for the improvement of the current accounting reporting standards for small companies. The empirical research performed within this study included the assessment of specific information needs for various user groups of small company’s financial statements in South Africa, by use of questionnaires. The data gathered for the purpose of this study consisted of 434 completed questionnaires by registered small practitioners, 212 completed questionnaires by owners of private companies, 5 completed questionnaires by financial institutions, as well as an interview with the South-African Revenue Services (SARS). The results of the study showed that the current reporting standards for private companies do not satisfy the needs of the users of these small company’s financial statements in South Africa. The requirements of the accounting standard, IFRS for SMEs, that was accepted in South Africa during 2007, applicable on small companies, does not satisfy the information needs of the South-African users. In the light that small companies make up an integral part of the South-African economy, the accounting reporting for these small companies is inevitably important. Users of small company’s financial statements require that the current reporting standards be reduced and simplified in order to address the users’ specific information needs and to ensure that the information in financial statements is meaningful, relevant and reliable for the users. / Thesis (DCom)--University of Pretoria, 2010. / Accounting / unrestricted

This thesis is focused on the comparison of immovable property measurement according to the International Financial Reporting Standards (IFRS), International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities (IFRS for SMEs) and Czech accounting legislation. In addition, the thesis also deals with the law requirements regarding income tax related to this type of assets. Introductory chapter discusses the definition and classification of immovable property according to mentioned regulations. The main part of the thesis describes, compares using tables and particularly assesses measurement of immovable property at the time of recognition and after the recognition. The last two chapters are supplemented with a number of practical examples in order to illustrate the application of the theoretical knowledge.

This diploma thesis deals with the International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities (IFRS for SMEs) and its possible applications in the Czech Republic. Theoretical part of thesis focuses particularly on the main differences between IFRS for SMEs and current Czech accounting regulation. Practical part aims to emphasize possible application of IFRS for SMEs on case studies. The goal of this part is also to outline the impact of these problems on real data provided by a specific Czech company. These problems are results of a field research and personal findings and opinions of the author.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:32:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Matheus Carlo Favarin.pdf: 728854 bytes, checksum: 75a864425b03cc6a0728536db2bd2504 (MD5) Previous issue date: 2012-08-13 / Fundo Mackenzie de Pesquisa / The present study aimed to analyze the present stage of institutionalization of the CPC PME by the small and medium enterprises, from the perspective of the Institutions Theory, taking basis the institutionalization stages developed by Tolbert and Zucker (1999). Through a formative construct, it was sought to measure the level of institutionalization of the CPC PME in small and medium enterprises. In order to conduct the empirical research, questionnaires were sent to 1.786 companies from various sectors, which had up to 500 employees, established, mostly, in the region of the state of São Paulo. Among the valid responses, 20 questionnaires had been properly filled. The data was statistically analyzed by descriptive statistics and ANOVA application. The results showed that small and medium size enterprises in Brazil, according to the analyzed sample, are currently concentrated in the institutional habitualization stage, to the extent that there is not a theory of new structures, as well as the adopters are homogeneous. Another key aspect revealed refers to the knowledge level that the respondents held on the subject (CPC PME). The research found that companies adopting the new accounting practices held a high level of knowledge about the structure in comparison with other companies. Such characteristics can be observed, according Tolbert and Zucker (1999), in the institutional habitualization stage. Among the institutional factors that motivate and inhibit the CPC PME adoption, it was found that the legal aspect stand out as the main motivational factor which conducts the company to the CPC PME adoption. The empirical results of this study were presented to two representatives of professional bodies: CRC SP and SESCON-SP, both in Campinas, in order to deepen the discussion. These representatives gave their opinion regarding the number of companies adopting the CPC PME, the organizational characteristics of the small and medium enterprises and the factors that motivate or inhibit the adoption of new accounting practices. In summary, although it is believed that the accounting professional is endowed with consciousness and applied in carrying out their profession, the empirical research shows that accounting rules have not been applied in small and medium enterprises. The reality of the profession has changed: instead of rules, attention to the essence, the managerial vocation and the management. This attributes, without doubt, greater responsibility to the accounting professional and requires a proactive stance. However, the CPC PME is in place for two years and, since few companies have adopted the new practices so far, it is essential that the attitude of the accountants is evaluated. / Este estudo objetiva conhecer o estágio de institucionalização do CPC PME nas PMEs, sob a óptica da Teoria Institucional, com base nos estágios de institucionalização desenvolvidos por Tolbert e Zucker (1999), por meio de um construto formativo. Para tanto, foram enviados questionários para 1.786 empresas de diversos ramos de atividade, com até 500 funcionários e estabelecidas, em grande parte, no estado de São Paulo. Entre as respostas válidas, 20 questionários apresentaram-se devidamente preenchidos, cujos dados foram analisados por meio da estatística descritiva e da aplicação da ANOVA. A análise dos resultados permitiu verificar que as PMEs brasileiras concentram-se atualmente no estágio de institucionalização de habitualização, na medida em que não existe uma teorização sobre as novas estruturas, bem como os adotantes são homogêneos. Outro aspecto fundamental revelado refere-se ao nível de conhecimento que os respondentes detêm sobre o tema (CPC PME). A pesquisa evidenciou que as empresas adotantes das novas práticas contábeis detêm um elevado nível de conhecimento sobre a estrutura em comparação às demais. Tais características, segundo Tolbert e Zucker (1999), remetem ao estágio de institucionalização de habitualização. Entre os fatores institucionais motivadores e inibidores à adoção do CPC PME, verificou-se que o aspecto legal destaca-se como o fator motivacional principal. Os resultados empíricos deste estudo foram apresentados a dois representantes dos órgãos de classe CRC SP e SESCON-SP, ambos de Campinas, com o objetivo de aprofundar a discussão. Esses representantes opinaram acerca do número de empresas adotantes do CPC PME, das características organizacionais das PMEs e dos fatores motivadores e inibidores à adoção das novas práticas contábeis. Em síntese, os resultados deste estudo demonstram que, ainda que se acredite que o profissional contábil seja dotado de consciência e aplicado no cumprimento da sua profissão, as regras contábeis não têm sido aplicadas nas PMEs. A realidade da profissão mudou: no lugar de regras, a atenção à essência, à vocação gerencial e à gestão. Isso atribuiu, sem dúvida, maior responsabilidade ao profissional contábil e exige uma postura proativa. Todavia, o CPC PME vigora há dois anos e, visto que poucas empresas adotaram até então essas novas práticas, é imprescindível que a postura dos contabilistas seja avaliada.

The diploma thesis is focused on the International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities (IFRS for SMEs). Its origin and development is introduced and the opinions of the accounting experts on its worldwide adoption are assessed. The paper also contains the comparison between the standard and the International Financial Reporting Standards (so called full IFRSs). The standard adoption is illustrated and all consequences are analyzed within the conditions of the Czech company, whose characteristics are in accordance with the definition of small and medium-sized entities stated in the standard.

The thesis deals with the International Financial Reporting Standard for Small and Medium Enterprises (IFRS for SMEs). The theoretical part provides information on the origin and development of this standard, including its current expansion across the European Union and beyond. The theoretical part also includes the definition of "small and medium enterprises" defined acording to the IASB and the EU. The individual rules of IFRS for SMEs and their practical application is captured in the second part, which outlines the procedure for the transition of the financial statements selected Czech company that uses the Czech accounting standards into those of the IFRS for SMEs with emphasis on capturing individual adjustments primarily in the actual balance sheet.

Master thesis deals with the application of international financial reporting standard for small and medium-sized enterprises. The object of this thesis is to define the conceptual framework for financial reporting under IFRS for SMEs, to analyze the differences between CZ GAAP and reporting under IFRS for SME and then apply the acquired knowledge within practical part of master thesis along with the definition of the costs and benefits associated with the transition to IFRS for SMEs.

This thesis deals with the transfer of the financial statements prepared in accordance with the applicable Czech accounting legislation on a selected company financial statements in accordance with IFRS for SMEs . The practical part focuses on the specific differences in the reporting of financial information and the end of the thesis are defined impact on the financial position and performance of the entity.