<p>SMEs serve as a backbone to keep an economy going and to boost it up in times of difficult hours like recession, for example. They are considered as the main source of modernization, innovation and entrepreneurial spirit. Like rest of Europe, 99% of enterprises are SMEs in Sweden which form a ratio of approximately 58 SMEs per 1000 inhabitants. Moreover SMEs employ around 60% of Sweden‟s manpower which shows their concern toward social responsibility.</p><p>Several companies irrespective of their size are bound by the statutory rules of a particular country in which they operate to prepare financial reports that conform to specified set of accounting principles. There has been much ongoing debate regarding the suitability of one set of accounting standards in a country for all its operating enterprises, regardless of their size. In July 2009 the International Accounting Standards Board (IASB) published the International Financial Reporting Standard (IFRS) for Small and Medium-sized Entities (SMEs). The IFRS for SMEs is intended to be applied to the general purpose financial statements of entities that do not have public accountability. The main theme of our thesis is to examine the suitability and difficulties faced by SMEs in Sweden towards IFRS for SMEs. Furthermore, this thesis will identify the problems that will be faced by SMEs in Sweden, in the process of adopting IFRS for SMEs. Lastly, this study will be conducted to check whether SMEs in Sweden prefer to choose and use IFRS for SMEs or Swedish GAAP.</p><p>In order to achieve the determined objectives, the study "Assessing the preparedness of small and medium-sized entities in Sweden to adopt International Financial Reporting Standard (IFRS) for Small and Medium-sized Entities (SMEs)" was conducted. A qualitative research employing semi-structured interviews was carried out with eleven interviews in order to solidify the quality criteria of our research work. Sample was selected based on convenient sampling from Umeå due to the limitations of resources in terms of cost and time; opinions from three different categories of respondents (audit firms, SMEs and experts‟ opinion from the academic perspective) would be gathered. All collected data would be analyzed against the theoretical framework, and with the help of analysis conclusion regarding this study would be drawn.</p><p>Based on the qualitative results, the findings exhibits that SMEs in Sweden are not inclined towards IFRs for SMEs and are not ready in any way to adopt these standards. The Swedish GAAP has been designed over years and all SMEs are very much familiar with the rules and principles applicable in Swedish GAAP. Therefore, according to our research inclination of SMEs in Sweden is towards Swedish GAAP rather than IFRS for SMEs.</p>

SMEs serve as a backbone to keep an economy going and to boost it up in times of difficult hours like recession, for example. They are considered as the main source of modernization, innovation and entrepreneurial spirit. Like rest of Europe, 99% of enterprises are SMEs in Sweden which form a ratio of approximately 58 SMEs per 1000 inhabitants. Moreover SMEs employ around 60% of Sweden‟s manpower which shows their concern toward social responsibility. Several companies irrespective of their size are bound by the statutory rules of a particular country in which they operate to prepare financial reports that conform to specified set of accounting principles. There has been much ongoing debate regarding the suitability of one set of accounting standards in a country for all its operating enterprises, regardless of their size. In July 2009 the International Accounting Standards Board (IASB) published the International Financial Reporting Standard (IFRS) for Small and Medium-sized Entities (SMEs). The IFRS for SMEs is intended to be applied to the general purpose financial statements of entities that do not have public accountability. The main theme of our thesis is to examine the suitability and difficulties faced by SMEs in Sweden towards IFRS for SMEs. Furthermore, this thesis will identify the problems that will be faced by SMEs in Sweden, in the process of adopting IFRS for SMEs. Lastly, this study will be conducted to check whether SMEs in Sweden prefer to choose and use IFRS for SMEs or Swedish GAAP. In order to achieve the determined objectives, the study "Assessing the preparedness of small and medium-sized entities in Sweden to adopt International Financial Reporting Standard (IFRS) for Small and Medium-sized Entities (SMEs)" was conducted. A qualitative research employing semi-structured interviews was carried out with eleven interviews in order to solidify the quality criteria of our research work. Sample was selected based on convenient sampling from Umeå due to the limitations of resources in terms of cost and time; opinions from three different categories of respondents (audit firms, SMEs and experts‟ opinion from the academic perspective) would be gathered. All collected data would be analyzed against the theoretical framework, and with the help of analysis conclusion regarding this study would be drawn. Based on the qualitative results, the findings exhibits that SMEs in Sweden are not inclined towards IFRs for SMEs and are not ready in any way to adopt these standards. The Swedish GAAP has been designed over years and all SMEs are very much familiar with the rules and principles applicable in Swedish GAAP. Therefore, according to our research inclination of SMEs in Sweden is towards Swedish GAAP rather than IFRS for SMEs.

The Full IFRS caters to the needs of shareholding corporations and their investors, which also led to incurring high cost especially for SMEs due to the requirements of financial reporting constructed for public companies as it is very complex and requires a high amount of disclosure (Fearnley and Hines, 2007, Haller and Eirle, 2008, Eierle and Haller, 2009). Hence, for the purpose of reducing essentially the reporting burdens facing SMEs, IASB in 2009 issued IFRS for SMEs. This study aims to investigate the relevance and suitability of IFRS for SMEs in Jordan. It will also analyse the current problems faced by Jordanian SMEs in the light of applying the current IFRSs, furthermore, the expected benefits from applying IFRS for SMEs, will be addressed. A total of 10 interviews with external auditors were conducted to test the ground and determine the relevant topics within IFRS for SMEs in Jordanian SMEs context. In addition to that, a total of 605 questionnaires were distributed to external auditors and financial managers of SMEs who prepare financial statements based on full IFRS. The overall outcomes reveal that managers; banks and creditors; public authorities; and analysts were the most frequent and important SMEs’ financial information users while both employees and shareholders were found as rare users of financial statements presented by SMEs. Furthermore, the current applied standards are substantially characterised to embrace many problems such as; the complexity of measurements and recognitions; high disclosures requirements; making inappropriate decisions and other issues pertaining to preparing financial reports. On the other hand, although the respondents especially the auditors group were evidently worried about several potential obstacles that may impede the effective application of IFRS for SMEs, both groups of users were obviously optimistic about the capability of IFRS for SMEs to mitigate the aforementioned problems and to enhance the accounting practice in terms of preparing and using the financial information. With respect to topics from full IFRS that have been omitted in IFRS for SMEs, all respondents agreed to exclude these topics from the IFRS for SMEs’ content due to the irrelevance of these topics to SMEs’ context. Likewise, the overall participants approved on the most proposals under IFRS for SMEs compared to those based on full IFRS except the suggestion associated with measuring some kind of assets, for instance; investment property; intangible; property; plant and equipment, which were rejected only by the group of managers while several proposals regarding expensing some kind of costs instead of capitalise them as well as lease matters were neither agreed nor disagreed by respondents. Finally the majority of responses show that both groups were willing to adopt IFRS for SMEs. The key contribution provided evidences as to whether the adoption of IFRS for SMEs would be a necessary undertaking. Thus, a recommendation were mainly made to the standard-setters on the basis of preparers’ perceptions of the importance of applying such financial standards.

Redovisning är ett ämne under konstant förändring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förändring på det svenska redovisningsområdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, K3. Reglerna ska tillämpas av onoterade större företag från och med redovisningsår 2014. Regelverket K3 är principbaserat och därmed lämnas det stort utrymme för det professionella omdömet. För företag som kommer tillämpa K3 sker en del stora förändringar. Den kanske största och mest utmanande förändringen är de nya reglerna gällande avskrivningar av materiella anläggningstillgångar då företag måste tillämpa komponentavskrivningar på dessa. För att det ska vara ett krav att särredovisa en komponent måste det enligt K3 finnas väsentlig skillnad i nyttjandeperiod samtidigt som komponenten ska vara betydande. Många fastighetsbolag har ställt sig kritiska till kravet på komponentavskrivning då de ansåg att de ökade kostnader som reglerna medför var högre än den medförda nyttan. Kritik har även riktats mot att det endast utgivits begränsat med vägledning angående hur reglerna ska tolkas.Eftersom K3 är ett nytt regelverk finns det ännu inga studier som visar hur företagen har hanterat problematiken som komponentavskrivningar medför, vilket gör vår studie relevant. Syftet med studien är att bidra med kunskap gällande hur införandet av komponent-avskrivningar enligt K3 kan hanteras i fastighetsbolag. För att uppfylla syftet och besvara vår problemformulering har vi genomfört semistrukturerade intervjuer på åtta fastighetsbolag som påbörjat eller avslutat övergången till komponentavskrivningar. Studiens resultatet kan tänkas användas som ett diskussionsunderlag för bolag som ännu inte har kommit långt i processen med komponentavskrivningar.Vår studie har bidragit med kunskap gällande hur åtta fastighetsbolag har hanterat problematiken vid tillämpning av komponentavskrivningar enligt K3. Studien visar att valda företag inom fastighetsbranschen påverkats av stora aktörer inom organisationsfältet, vilket har medfört att företagen använt sig av liknande information för att tolka reglerna gällande komponentavskrivningar. Trots det här har företagen tolkat reglerna på olika sätt vilket kan förklaras av att reglerna är principbaserade. I studien framgår att det mest problematiska vid övergången till komponentavskrivningar är hur tillkommande utgifter ska behandlas, samt att reglerna har lett till en ökad arbetsbelastning. För att tolka de principbaserade reglerna har samtliga bolag tagit hjälp av fastighetsförvaltarna. Den ökade arbetsbelastningen har till stor del hanterats internt men i vissa fall har externa konsulter anlitats. / Program: Civilekonomprogrammet

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning. Syftet med K3 är att det ska förenkla redovisningsarbetet och på det sättet minska de administrativa kostnaderna.I slutet av år 2010 skickade BFN ut K3 på remiss till 52 instanser. Av dessa valde 28 att skicka in remissvar av olika omfattning. Vi har behandlat 13 utav dessa eftersom resterande inte varit tillräckligt innehållsrika för att bidra med relevant information till uppsatsen.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka huvudargument som de olika instanserna har yttrat i sina remissvar gällande K3-regelverket. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin har bestått av de utvalda remissvaren.Instanserna har framfört konstruktiv kritik av olika karaktär. Huvudargumenten har vi delat in i fyra olika kategorier. Dessa har varit användarvänlighet, förhållandet till svenska lagar, förhållandet till IFRS for SMEs samt förhållandet till god redovisningssed. Resultatet av studien visar att en stor majoritet anser att användarvänligheten i K3 är undermålig och att strukturen måste förbättras för att kunna tillämpas i praktiken. Flera instanser menar även att BFN i sitt arbete att utforma K3 tagit sig stora friheter att inskränka på regler som anges i ÅRL. I vissa fall har instanser yttrat att normerna i K3 strider mot regeringsformen och ifrågasatt BFNs skrivelser. Positivt ser instanserna dock på att nämnden valt att basera K3 på IFRS for SMEs men att det i flera fall sker avvikelser från det internationella regelverket vilket inte välkomnas av ett antal instanser. Vår slutsats är att K3 i dagsläget inte är tillräckligt välutvecklat för att kunna tillämpas i praktiken eftersom majoriteten av instanserna har sammantaget fler negativa än positiva synpunkter kring regelverket. / Program: Civilekonomprogrammet

Objective: The study will identify where conflicts between SMEs and the Annual ReportsAct exists to find out if there is a need for adaptation of Swedish accounting to achieveinternational comparability. Method: A descriptive method was used to make the regulations in IFRS for SMEs and ÅRLequivalent and to observe the differences between the regulations a comparative method wasused. After this the conflicts could be sorted out with the help of the former so called “IASinvestigation”.The conflicts and differences then were categorized into the approach theyrelated to, with Frame of reference: The frame for the study is recognition and valuation for collecting andanalysing the data. The approaches are presented for the balance sheet and income statementapproaches as they form the basis for analysis. Annual Reports Act, the EG-directives and theK3-projects are described as they have a central role in the background to the study andfurther understanding of the data. “IAS- utredningen” is described in order to distinguishconflicts from differences that do not entail conflicts. Finally, the harmonization process ispresented for its central role in the study. Data: Data in the study reflect areas in which the differences in the regulations are reflected. Results: The study has concluded that there are several differences between the regulations,both in recognition and valuation. In general most differences in valuation have resulted inconflicts that have been linked to either the balance sheet approach or the income statementapproach. As for recognition, half of the differences consisted of those that led to conflictsand the other half that not has led to such conflicts. The connection to the approaches has notbeen clear in these areas even if they could be seen. SMEs have shown a clear move towardsthe balance sheet approach, primarily for valuation. In this case conflicts need to be addressedat a higher level. On the contrary Annual Reports Act is advocating the income approach to alarger extent for the same conflicts. The regulations will not be able to operate with oneanother without adjustments. The K3-project will be the place for these adjustments. / Syfte: Studien ska identifiera vilka konflikterna mellan IFRS for SMEs ochÅrsredovisningslagen är för att ta reda på om en anpassning behövs av svensk redovisning föratt uppnå internationell jämförbarhet. Metod: En deskriptiv metod har använts för att göra regelverken IFRS for SMEs och ÅRLjämbördiga för jämförelse i den komparativa metoden. Jämförelserna har observeratskillnader mellan regelverken. Varefter konflikter har sorterats ur med hjälp av den tidigareIAS- utredningen. Konflikterna och skillnaderna har därefter relaterats till hänförlig ansats föratt lyfta upp harmoniseringsbehoven på den nivå där de behöver åtgärdas. Referensram: I referensramen har erkännande och värdering förklarats för att kunnaanvändas som ramar för datainsamlandet och för analysen. Ansatserna återges och specifiktför balansräknings- och resultaträkningsansatserna då dessa ligger till grund för analysen.Även ÅRL, EG-direktiven och K3-projekten beskrivs då dessa har en central roll förbakgrunden till studien och den fortsatta förståelsen. IAS- utredningen beskrivs för att kunnasärskilja konflikter från skillnader som ej medför konflikter. Slutligen ingår en redogörelse förharmoniseringsprocessen. Data: Studiens data ger uttryck för de områden där det föreligger skillnader i regelverkensamt de faktiska skillnaderna. Resultat: Studien har kommit fram till att det föreligger ett flertal skillnader regelverkenemellan, både inom erkännande och värdering. I princip har alla skillnader inom värderinginneburit konflikter som kunnat kopplas till antingen balansräknings- ellerresultaträkningsansatsen. Inom erkännande har hälften av skillnaderna utgjorts av sådana sommedfört konflikter och den andra halvan sådana som inte medfört konflikter. Kopplingen tillansatserna har inte varit lika tydliga på dessa områden även om de kunnat göras. SME harvisat tydliga drag mot balansräkningsansatsen och flera, främst för värderings-, konflikterbehöver i detta fall angripas på denna nivå. ÅRL förespråkar istället resultaträkningsansatsen ihög utsträckning för dessa konflikter. Regelverken kommer inte att kunna användas medvarandra utan att en anpassning behöver äga rum. K3-regelverket blir spelplatsen för detansatstagande som kommer att behöva göras.

Under året 2009 publicerade den internationella organisationen IASB ett internationellt redovisningsregelverk under namnet IFRS for SMEs. Denna självständiga redovisningsstandard komma att ligga till grund för det svenska redovisningsregelverket K3, som är avsett för icke börsnoterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning. BFN började år 2004 med ett nytt arbete med normgivning för icke börsnoterade företag, ett regelverk som kallas K-projektet vars syfte är att förenkla redovisningsarbetet. Samtliga onoterade företag som är bokföringsskyldiga skall innefattas, och beroende på företagets storlek och utformning delas de in i olika kategorier (K1-K4).I september 2010 skickade BFN ut en komplettering av K3 på en redan utskickad remiss. I kompletteringen återfanns det bland annat förslag med kapitel 11 och kapitel 12, som tar upp värderingar och redovisningsprinciper för finansiella instrument. Remissen skickades ut till 34 institutioner och av dessa svarade 20. Vi har behandlat samtliga svar.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för de olika attityderna som de olika instanserna har yttrat i sina remissvar gällande kapitel 11 och kapitel 12 ur K3-regelverket. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats, där empirin har bestått av institutionernas remissvar.Instansernas attityder har varit av olika karaktär och detsamma gäller mängden av synpunkter som har framförts. Resultatet av studien visar att en minoritet anser att användarvänligheten i kapitel 11 och 12 är undermålig. Vår slutsats är att varken kapitel 11 eller kapitel 12 i dagsläget är tillräckligt välutvecklat. Vi är av den uppfattningen att mer arbete måste läggas ner när det kommer strukturen och värderingen kring finansiella instrument trots att majoriteten av intressenterna sammantaget har positiva synpunkter kring regelverket. / Program: Civilekonomprogrammet

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs. I likhet med K3 är detta regelverk även avsett för icke noterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning.Studien har sin utgångspunkt i BFNs påstående om att reglerna i K3, med anpassning till ÅRL och IL, är utformade efter det internationella regelverket IFRS for SMEs.Syftet med studien är att undersöka om det svenska regelverket K3 bygger på det internationella regelverket IFRS for SMEs, genom att utföra en komparativ studie.Studien är utformad enligt en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen innehåller en beskrivning av K3 och IFRS for SMEs och dess normgivande organ. Undersökningen omfattar en jämförelse av sex utvalda kapitel i K3 och motsvarande kapitel som i IFRS for SMEs behandlar likartade områden. Likheter och olikheter regelverken emellan lyfts fram och analyseras med syfte att undersöka om K3 bygger på regler och principer i IFRS for SMEs.Studien visar att K3 i mångt och mycket är utformat i enlighet med IFRS for SMEs och därmed verifierar vi BFNs påstående. Likheter regelverken emellan överväger olikheter och innehållet i K3 skiljer sig från IFRS for SMEs endast i de avseenden K3 anpassats till svensk lag. Vi anser att K3 är ett bevis på att Sverige strävar efter ökad jämförbarhet. Inflytandet av ÅRL och IL i K3 förhindrar dock en fullständig tillämpning av internationella regler och principer. Vi förordar ökad internationell jämförbarhet på redovisningsområdet och förespråkar en lagförändring som tillåter Sverige att i större utsträckning vara en del av ett gemensamt redovisningsspråk. / Program: Civilekonomprogrammet

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehållet i IFRS for SMEs. Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och är av fenomenografisk karaktär. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys. Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror på förenkling och laganpassning. De undersökta företagen är mer nöjda de förändringar som beror på laganpassning än de som beror på förenkling. De företag som har minst internationell koppling väljer i större utsträckning K3. BFN:s utformande av K3 får anses motsvara företagens förväntningar.

The IFRS for SMEs is of the size of its scope, a key player in the international accounting harmonization process. After a brief reference to the IASB’s role in this process, this paper makes a description of the steps followed for the issuance of IFRS for SMEs and their relevant characteristics, to continue with a comparative analysis of the main differences with full IFRS. Finally, the document contains some reflections related to the practical difficulties facing the process of implementing international standards and possible solutions, according to the author, be considered. / La NIIF para las PYMES es, por la dimensión de su ámbito de aplicación, una pieza clave en el proceso de armonización contable internacional. Tras una breve referencia al papel del IASB en dicho proceso, este trabajo realiza una descripción de los pasos seguidos para la emisión de la NIIF para las PYMES y de sus aspectos más relevantes. A partir de ello, se continúa con un análisis comparativo de sus principales diferencias con las NIIF Completas. Finalmente, el documento contiene una serie de reflexiones respecto a las dificultades prácticas que enfrenta el proceso de aplicación de la normativa internacional y sobre las posibles soluciones que, a juicio del autor, pudieran considerarse.