Objective: The study will identify where conflicts between SMEs and the Annual ReportsAct exists to find out if there is a need for adaptation of Swedish accounting to achieveinternational comparability. Method: A descriptive method was used to make the regulations in IFRS for SMEs and ÅRLequivalent and to observe the differences between the regulations a comparative method wasused. After this the conflicts could be sorted out with the help of the former so called “IASinvestigation”.The conflicts and differences then were categorized into the approach theyrelated to, with Frame of reference: The frame for the study is recognition and valuation for collecting andanalysing the data. The approaches are presented for the balance sheet and income statementapproaches as they form the basis for analysis. Annual Reports Act, the EG-directives and theK3-projects are described as they have a central role in the background to the study andfurther understanding of the data. “IAS- utredningen” is described in order to distinguishconflicts from differences that do not entail conflicts. Finally, the harmonization process ispresented for its central role in the study. Data: Data in the study reflect areas in which the differences in the regulations are reflected. Results: The study has concluded that there are several differences between the regulations,both in recognition and valuation. In general most differences in valuation have resulted inconflicts that have been linked to either the balance sheet approach or the income statementapproach. As for recognition, half of the differences consisted of those that led to conflictsand the other half that not has led to such conflicts. The connection to the approaches has notbeen clear in these areas even if they could be seen. SMEs have shown a clear move towardsthe balance sheet approach, primarily for valuation. In this case conflicts need to be addressedat a higher level. On the contrary Annual Reports Act is advocating the income approach to alarger extent for the same conflicts. The regulations will not be able to operate with oneanother without adjustments. The K3-project will be the place for these adjustments. / Syfte: Studien ska identifiera vilka konflikterna mellan IFRS for SMEs ochÅrsredovisningslagen är för att ta reda på om en anpassning behövs av svensk redovisning föratt uppnå internationell jämförbarhet. Metod: En deskriptiv metod har använts för att göra regelverken IFRS for SMEs och ÅRLjämbördiga för jämförelse i den komparativa metoden. Jämförelserna har observeratskillnader mellan regelverken. Varefter konflikter har sorterats ur med hjälp av den tidigareIAS- utredningen. Konflikterna och skillnaderna har därefter relaterats till hänförlig ansats föratt lyfta upp harmoniseringsbehoven på den nivå där de behöver åtgärdas. Referensram: I referensramen har erkännande och värdering förklarats för att kunnaanvändas som ramar för datainsamlandet och för analysen. Ansatserna återges och specifiktför balansräknings- och resultaträkningsansatserna då dessa ligger till grund för analysen.Även ÅRL, EG-direktiven och K3-projekten beskrivs då dessa har en central roll förbakgrunden till studien och den fortsatta förståelsen. IAS- utredningen beskrivs för att kunnasärskilja konflikter från skillnader som ej medför konflikter. Slutligen ingår en redogörelse förharmoniseringsprocessen. Data: Studiens data ger uttryck för de områden där det föreligger skillnader i regelverkensamt de faktiska skillnaderna. Resultat: Studien har kommit fram till att det föreligger ett flertal skillnader regelverkenemellan, både inom erkännande och värdering. I princip har alla skillnader inom värderinginneburit konflikter som kunnat kopplas till antingen balansräknings- ellerresultaträkningsansatsen. Inom erkännande har hälften av skillnaderna utgjorts av sådana sommedfört konflikter och den andra halvan sådana som inte medfört konflikter. Kopplingen tillansatserna har inte varit lika tydliga på dessa områden även om de kunnat göras. SME harvisat tydliga drag mot balansräkningsansatsen och flera, främst för värderings-, konflikterbehöver i detta fall angripas på denna nivå. ÅRL förespråkar istället resultaträkningsansatsen ihög utsträckning för dessa konflikter. Regelverken kommer inte att kunna användas medvarandra utan att en anpassning behöver äga rum. K3-regelverket blir spelplatsen för detansatstagande som kommer att behöva göras.

In the late 1990s and early 2000s several revenue recognition scandals arose, which led to a discussion about the need for a new principle-based standard with a balance sheet-based approach for revenue recognition. On 1st of January 2018 IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers became effective and replaced all previous revenue recognition standards and interpretations. All companies are expected to be affected regarding when and how much the company reports its revenue, though the scope may vary from one company to another. This study aims to investigate how the application of IFRS 15 has impacted companies based on the business models they apply in their customer agreements. To operationalize the purpose of the study a quantitative method was adopted to gather the empirical data, which have been obtained from the companies’ annual reports. An enumeration was implemented, why all listed companies on Nasdaq Stockholm which are required to implement IFRS 15 have been studied. The results indicate that a minority of the companies have showed an impact and most of the companies have not been impacted after an implementation of the new revenue recognition standard. The study has identified that the reason why companies are affected by IFRS 15 depends on the business models’ companies apply in their customer agreements. The minority of companies that have been affected by IFRS 15 are the ones which have developed business models that includes complex customer contracts, i.e. customer contracts consisting of complex commitments and promises of goods and services to customers. Accordingly, the majority of the studied companies uses business models with non-complex customer contracts in their customer agreements, e.g. simple sale of only one good, hence their revenue recognition under IFRS 15 does not differ from previous accounting standards.

Bakgrund och problemdiskussion: Inom intäktsredovisning råder det en problematik om när en intäkt ska redovisas samt till vilket belopp. Den 1 januari 2018 träder den nya intäktsredovisningsstandarden IFRS 15 i kraft och ersätter alla tidigare standarder som behandlade intäkter. IFRS 15 har ett fokus mot ett balansorienterat synsätt gentemot de tidigare standarderna som hade ett fokus mot ett resultaträkningsorienterat synsätt. Syfte: Denna studie ämnar sig åt att ge en överblick kring den omfattning bolag påverkas av IFRS 15. Syftet med studien är även att undersöka de berörda bolagens intäktsströmmar för att ge en förklaring till varför vissa intäktsströmmar påverkas samt inte påverkas. Metod: Studien har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt där vi har samlat in empiriska data från börsnoterade bolags finansiella rapporter. Även bolagens analyser kring IFRS 15 betraktades för att kunna analysera intäktsströmmarna. I studien har vi använt oss utav variablerna nettoomsättning, bruttomarginal och rörelsemarginal för att mäta effekterna av IFRS 15. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av bolagen inte kommer att få en kvantifierbar påverkan av IFRS 15. Endast en liten del av populationen i studien fick en kvantifierbar påverkan av IFRS 15. En stor del av populationen hamnade i bortfall eftersom de inte har hunnit analysera effekterna av IFRS 15. / Background and problem discussion: In revenue recognition, there’s a big problem about when a revenue should be recognised and to what amount. The new revenue recognition standard enters into force 1 january 2018 and supersedes all the previous standards that treated revenue. IFRS 15 focuses on a balance-sheet oriented approach compared to the previous standards that focused on an income-statement approach. Purpose: The purpose of this study is to contribute an overview on how companies are affected by IFRS 15. This study also aims to investigate the revenue streams of the companies concerned by IFRS 15 by explaining why a certain revenue streams are affected and not affected. Method: The study is based on a quantitative approach where we collected empirical data from publicly traded companies’ financial reports. We also collected the companies’ analysis of IFRS 15 to analyze the revenue streams. In the study, we used the variables net sales, gross margin and operating margin to measure the effects of IFRS 15. Result: The study’s results showed that most the companies wouldn’t have a quantifiable impact by IFRS 15. Only a small portion of the population in the study received a quantifiable impact by IFRS 15. A large proportion of the population were classified as statistical loss since they haven’t started to analyze the effects yet.