No description available.

The intention with this essay is to illustrate the conflicts that might occur when states implement renewable energy strategies on lands that have traditionally belonged to indigenous peoples. To do so I have analysed case studies from Sweden as well as Latin America regarding renewable energy projects in areas that could be claimed to belong to indigenous groups and compared the conclusions from these studies to what the existing legal framework on the topic of the rights of indigenous peoples dictates. The results show that the main international legislation on the topic is very clear in expressing that states should grant indigenous peoples access to lands and territories that have traditionally been occupied by them, as well as granting them participation in the exploitation of natural resources. The analysis of the case studies shows that there exists a tendency among states to bypass what is stipulated in the international regulations when executing renewable energy projects, as well as using the term “sustainable development” as a cover-up when violating the rights of indigenous peoples. Although the international legislation on the topic is very precise, the majority of the world’s countries have not ratified the main legally binding convention. I conclude that one reason for this could be that states would find it hard to reach environmental objectives while at the same time complying with the legislation on the rights of indigenous peoples, i.e. states face difficulties in fulfilling sustainable environmental and economic objectives with sustainable social objectives.

Den här undersökningen studerar intresseskonflikten mellan de renägande samerna och gruvnäringen i svenska Sápmi till följd av den gröna omställningen. Med bakgrund i historien och juridiken används teorier gällande platsidentitet och historietolkning samt hållbar utveckling för att analysera tre gruvkonflikter där problematiken stärks och förklaras med hjälp av tre empiriska intervjuer. Okunskapen visar sig i en stor oförståelse för samernas kulturella koppling till den plats de alltid brukat. De aktuella förutsättningar i form av ekonomi, juridiskt stöd och manskraft är snedfördelade vilket ger samerna begränsade möjligheter att göra sin röst hörd. Resultatet visar att den ignorerade historien är en tydlig påverkansfaktor i intressekonflikten men också de svårigheter som kommer av hur det juridiska ramverket är formulerat. För att närma sig en lösning på konflikten behöver avståndet mellan samerna och gruvindustrin minskas för att kunna nå ett samförstånd och syn på hur marken ska användas för att uppnå en hållbar framtid för alla.