Internet of Things (förkortat IoT) representerar den 4:e vågen av digitalisering och harsom fokus att koppla samman smarta enheter (eller Things). De flesta av dagens mobiltelefoner är utrustade med ett flertal sensorer och kamera. Augmented Reality har settutveckling inom industrin och hälsa de senaste åren. Ett återkommande problem för ubikdatateknik är dynamiska miljöer. I detta arbete tar vi dessa observationer i åtanke och medhjälp av Design Science Research Methodology utvecklar en prototyp som utnyttjar Augmented Reality för att visa information om enheter, eller Things, och utvärderar teknikensfördelar och nackdelar för detta syfte. Vi utforskar även Emergent Configurations sominspiration till design, samt design-principer som kan tillämpas i vår prototyp, genom enlitteraturstudie där vi utforskar tidigare studier. Vi finner att Augmented Reality kan användas för att visualisera IoT system och data och att det finns flera designprinciper och nackdelar att överväga. / Internet of Things (IoT for short) represents the 4th wave of digitization and focuses onconnecting smart devices (or Things). Most of today’s mobile phones are equipped withseveral sensors and a camera. Augmented reality has in recent years seen developmentwithin industry and health care. A recurrent problem for ubiquitous computing is thedynamic environment Things, services and applications are presented with. Taking theseobservations into mind and utilizing so called Design Science Research Methodology, wedevelop a prototype that use Augmented Reality to display information and data of devices,or Things, and evaluate the pros and cons of the technique for this purpose. We alsoexplore Emergent Configurations as an inspiration of design and explore design principlesthat could be applicable to our prototype by carrying out a literature study and evaluatingprevious work. We find that Augmented Reality can be used to visualize IoT systems anddata and that there are several design principles as well as drawbacks to consider.

The number of connected Internet of Things devices are expected to surpass 30 billion in 2020. The unprecedented levels of personal data sharing are drastically increasing the complexity of privacy challenges. This kindled efforts such as the General Data Protection Regulation (GDPR), that came into effect in May 2018 to establish user data rights. These new user data rights have had a considerable impact both for the users, and the data controllers & third-parties that are liable to effectuate the new requirements, such as privacy-by-design and explicit consent. In this thesis, we explore this impact of the GDPR, specifically on self-disclosure of personal data through smart home devices, in order to gain insights for smart home practitioners. In doing so, we specifically want to answer two research questions. Our first research question helps us understand opinions and attitudes, specifically those of Swedish residents. An online survey helps us understand their willingness and fears of adopting smart home devices. In our second research question, we apply a semi-Systematic Literature Review to study how the GDPR has influenced self-disclosure through smart home devices, and which factors have had the most significant effect on its users. The survey (n=131) showed that while trust towards data controllers is the cumulatively highest priority of users, consistent product & service quality was more likely to be the first priority (28%). Some users are struggling to find usefulness for smart home devices, so the perceived benefit is currently mainly exceeding the cost and perceived risk for lead adopters. Since the GDPR came into effect, we have seen a raise in user awareness and perceived control. Notably, this led to increased skepticism towards smart home devices. The literature review showed promise in systems to help negotiate and suggest privacy preferences between users and data controllers. We also found an exacerbation of the concern for information privacy and that trust is a major factor for users when deciding to adopt smart home devices. We conclude that there are some factors that are more important than others, as well as provide insights for smart home practitioners on future venues for research and prototyping.

Hur vi människor kommer att leva i framtiden kan kraftigt påverkas utav konceptet Internet of Things. IoT erbjuder unika möjligheter för att hjälpa oss människor att automatisera och förenkla vissa ärenden. Även om koncpetet har funnits ett tag så har man fortfarande vilseledda åsikter kring potentialen med IoT. Det intressanta med konceptet och vad som enligt mig är den fundamentala grunden för IoT är självaste kommunikationen. Men hur går kommunikation till? Ett flertal IoT kommunikationsprotokoll har utvecklats för att försöka förbättra kommunikationen mellan två och flera smarta enheter. Eftersom det finns ett par olika kommunikationsprotokoll så är målet för denna studie att utvärdera och undersöka prestandan för befintliga applikations lagrade kommunikationsprotokoll. En litteraturrecension görs för att identifiera och få en djupare förståelse för deras unika egenskaper som skiljer protokollen åt. Alla protokoll som tas upp i denna rapport kommer inte att undersökas och valet av vilka protokoll som ska inspekteras närmare gjordes genom en jämförande analys där faktorer som kommunikationsmetod och begränsningen av nyttolast storleken beaktades. Latens, genomströmning och skalbarheten är de prestandafaktorerna som bedöms för de protokoll som valts för en närmare inspektion. Resultaten av dessa tester används för att dra slutsatser om lämpligheten för varje protokoll. Efter en omfattande utvärdering baserat på de experimenten som gjorts under projektets gång så drar denna rapport slutsatsen att MQTT och CoAP är de mest lämpliga protokollen för allmänna IoT-applikationer på grund av deras lätta, effektiva och skalbara natur. / The Internet of Things is a concept that has gained widespread attention and adaptation all around the world, but few people really do understand how it works and what it really is. The concept revolutionized the way we interact with our surroundings, it revolves around connectivity between smart devices and how they communicate with other devices or with humans. To ensure effective communication, a set of application layered protocols has been developed. These protocols are designed to be beneficial in certain areas, which is why the objective for this study has been to evaluate and examine the performance of existing application communication protocols. A thorough literature review is conducted to identify and gain a deeper understanding of their unique characteristics and features for some protocols that exist and are used today. All protocols brought up in this thesis will not be examined and choosing which protocols to inspect further was done by doing a comparative analysis where factors such as, communication method and payload limit size were taken into consideration. Performance assessment was done for the protocols that qualified, where factors like latency, throughput, and scalability were measured. The results of these tests are used to draw conclusions about the suitability of each protocol. After a comprehensive evaluation based on experiments with simulations and literature reviews, this thesis concludes that MQTT and CoAP as the most suitable protocols for general IoT applications due to their lightweight, efficient, and scalable nature.

I takt med den ökande digitaliseringen ökar även antalet uppkopplade IoT-enheter. Inom B2B-företag används  IoT-enheter i allt större utsträckning för att effektivisera verksamheten och skapa konkurrensfördelar. Den digitala utvecklingen och det ökade antalet IoT-enheter har emellertid medfört säkerhetsrisker och att företag har svårt att skydda sig mot cyberangrepp via IoT-enheterna. Denna studie undersöker hur B2B-företag påverkas av säkerhetsriskerna med IoT-enheter och hur de kan arbeta för att hindra dem. Insamlingen av empiriskt material skedde genom sju semistrukturerade intervjuer och teorin består av vetenskapliga artiklar. Resultatet är att om IoT-enheter skulle bli angripna hade det lett till samhälleliga och ekonomiska konsekvenser och det finns en del åtgärder B2B-företag behöver vidta för att skydda sina enheter. De vanligaste säkerhetsriskerna hos IoT-enheterna var olika fysiska risker samt okrypterad datatrafik. Slutsatsen är att det är avgörande för B2B-företag att skapa en helhetsstrategi för cybersäkerhet hos sina IoT-enheter för att skydda sig mot de befintliga säkerhetsriskerna hos IoT-enheterna. Denna uppsats bidrar till informatik ämnets utveckling genom att ge insikter i hur B2B-företag påverkas av digitaliseringen och de säkerhetsrisker för IoT-enheter medför. / As digitalization increases, the number of connected IoT devices also grows. Within B2B companies, IoT devices are increasingly used to streamline operations and gain competitive advantages. However, the digital development and the increased number of IoT devices have also brought about security risks, making it challenging for companies to protect themselves against cyber attacks through these devices. This study examines how B2B companies are affected by the security risks associated with IoT devices and explores ways in which they can work to prevent them. Empirical data for this study was collected through seven semi-structured interviews, and the theoretical framework draws from scientific articles. The findings indicate that if IoT devices were to be compromised, it would have societal and economic consequences, necessitating certain measures that B2B companies need to take to safeguard their devices. The most common security risks with the IoT devices were various physical risks and unencrypted data traffic. The conclusion is that it is crucial for B2B companies to develop a comprehensive cybersecurity strategy for their IoT devices in order to protect themselves against the existing security risks posed by IoT devices. This paper contributes to the advancement of the field of informatics by providing insights into how B2B companies are affected by digitalization and the security risks associated with IoT devices.

The purpose of this project was to build an automated padel ball launcher, with specific objectives set at the beginning. The launcher needed to be accurate enough to allow for repetitive practice, automated to function as a practical tool, and include remote control for ease of use. To achieve accuracy, the construction was designed to ensure each shot was performed similarly. Automation was achieved through the ball feeding sequence, launching the ball in a consistent manner each time. Remote control was possible via a WiFi module controlling both the feeding mechanism and motors. The prototype was constructed with readily available materials due to project constraints. The final prototype met all objectives and was tested to gather results. The results were positive, indicating the project was successful. Future development is possible based on these results. / Syftet med detta projekt var att bygga en automatiserad padelbollsmaskin utefter en målsätning som sattes från början. Maskinen behövde vara tillräckligt noggrann för att tillåta repetitiv träning, automatiserad för att fungera som ett praktiskt verktyg och inkludera fjärrstyrning för att vara användarvänlig. För att uppnå noggrannhet designades konstruktionen för att se till att varje skott utfördes på liknande sätt. Automatisering uppnåddes genom bollmatningssekvensen, vilket även såg till att bollen skjöts på ett konsekvent sätt varje gång. Fjärrstyrningen var möjlig via en WiFi-modul som kontrollerade både matningsmekanismen och motorerna. Prototypen byggdes med lättillgängliga material på grund av projektets begränsningar. Den slutliga prototypen uppfyllde alla mål och testades för att samla in resultat. Resultaten var positiva, vilket indikerade att projektet var framgångsrikt. Framtida utveckling är möjlig baserat på dessa resultat.

Cellular Internet of Things (CIoT) has emerged as a promising technology to support applications that generate infrequent data. One requirement on these applications, often battery-powered devices, is low energy consumption to enable extended battery life. Narrowband IoT (NB-IoT) is a promising technology for IoT due to its low power consumption, which is essential for devices that need to run on battery power for extended periods. However, the current battery life of NB-IoT devices is only a few years, which is insufficient for many applications. This thesis investigates the impact of energy-saving mechanisms standardized by 3GPP on battery life of NB-IoT devices. The main research objective is to classify and analyze existing energy-saving solutions for CIoT and examine their limitations, to study the impact of standardized energy-saving mechanisms on the battery life of NB-IoT devices, both in isolation and combined, and to provide guidelines on how to configure NB-IoT devices to reduce energy consumption efficiently. The research aims to provide a deeper understanding of the effect of energy-saving mechanisms and best practices to balance energy efficiency and performance of NB-IoT devices. Applying the proposed solutions makes it possible to achieve a battery life of 10~years or more for CIoT devices.

Denna studie undersöker hur det teoretiska underlaget inom värdeskapande på offline marknader och e-företag kan appliceras på Internet of Things-marknaden. Detta genom att presentera resultaten från en multipel fallstudie tillsammans med Telenor Connexion av multinationella företag intresserade av att implementera IoT i deras verksamhet. Analys av data från tidigare forskning inom strategisk ledning och värdeskapande påvisar att tidigare teorier inte fullt förklarar den värdeskapande potentialen inom IoT. Från den breda databasen insamlad under intervjuer med representanter från fallföretagen tillsammans med data insamlad genom personliga observationer under event och konferenser inom IoT föreslår vi en ny modell för värdeskapande inom IoT. Modellen, som är formulerad från perspektivet av mobiloperatörer med ett fokus på kundbehov, föreslår global täckning, partner nätverk, proof of concept och bästa praxis som de primära värdeskapande faktorerna inom IoT. Dessa faktorer är nära kopplade till kundbehoven identifierade från data från fallföretagen samt de identifierade problemen som företagen som vill implementera IoT upplever. Dessutom identifierar vi de manageriella implikationerna denna studie presenterar för mobiloperatörer som önskar att maximera värdeskapande inom IoT samt företag som önskar att implementera IoT i sin verksamhet. Slutligen erbjuder vi den presenterade modellen som enhet för analys för framtida forskning på ämnet värdeskapande inom IoT. / In this thesis work, we explore how the theoretical foundations of value creation in offline markets and e-businesses apply to the context of Internet of Things. Specifically, we present the results from a multiple case study together with Telenor Connexion and five multinational companies in its network interested in implementing IoT in their own businesses. The analysis of collected data in this study and our literature review of strategic management and value creation indicate that the previous theories of value creation cannot fully explain the value creating potential of IoT. Furthermore, based on the rich database obtained from interviews at the case companies, together with data obtained through personal observations at events and conferences regarding IoT, we propose a new model for value creation in IoT. The model focuses on the perspective of Mobile Network Operators from a customer-centric approach, which contains global coverage, partner networks, proof of concept and best practice as the primary value creation drivers in IoT. These primary value creation drivers are tightly coupled with the customer needs identified during the analysis of the data gathered from interviews at the case companies as well as to the interpreted problems organizations wishing to implement IoT are facing. Furthermore, we identify the managerial implications this study presents to Mobile Network Operators striving to maximize value creation in the field of IoT, as well as businesses interested in implementing IoT. We offer the Value Creation Model in IoT for Mobile Network Operators as a unit of analysis for future research on value creation in IoT.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera säkerheten och motståndskraften hos CoAP-protokollet som används av ett multinationellt företag för kommunikationen mellan en gateway och appen för kontroll av smarta produkter. Utvärderingen började med att koppla gatewayn till nätverket och installera operativsystemet Kali Linux på datorn. För att utvärdera säkerheten och motståndskraften hos CoAP-protokollet genomfördes en serie DoS-attacker med olika intervall, antal paket och paketstorlek. Antalet paket som skickas visas av programvaran som genomför DoS-attacken, och tiden mäts med ett tidskommando i Kali Linux som mäter hur lång tid ett givet kommando tar att köra. Resultaten visar att appen kopplas bort från företagets gateway efter att ha blivit attackerad med 59 UDP-paket innehållande 0 byte data. Attacken kan delas upp i två mindre attacker på 30 och 29 packet med ett 10-timmars uppehåll mellan attackerna, utan att det påverkar det totala antalet paket som behövs för en lyckad DoS attack mot gatewayn. Appen kan inte återansluta till gatewayen efter att ha blivit attackerad med 59 paket. Gatewayn måste startas om genom att kopplas bort från elförsörjningen för att återhämta sig. / The purpose of this study has been to evaluate the security and resilience of the CoAP protocol used by multinational company for communication between the gateway and app. The evaluation began with setting up the gateway to the network and installing the required software to the computer. To evaluate the security and resilience of the CoAP protocol, a series of DoS attacks with different intervals, amount of packets and packet size were performed. The amount of packets sent are shown by the software that performs the DoS attack, while time is measured with the time command in Kali Linux that measures how long a given command takes to run. The results show that the app gets disconnected from the company’s gateway after being attacked with 59 UDP packets containing 0 bytes data. The attack can be split into two smaller attacks with a 10 hour window between them, without any change of amount of packets required for the gateway getting disconnected from the network. The app can’t reconnect to the gateway after being attacked with 59 packets, the gateway has to be disconnected from the power outlet to recover.

TinyML är ett snabb växande tvärvetenskapligt område i maskininlärning. Den fokuserar på att möjliggöra maskininlärnings algoritmer på inbyggda enheter (mikrokontroller) som arbetar vid lågt effektområde. Syftet med denna studie är att analysera hur bra TinyML kan är lösa typiska ML-uppgifter. Studien hade fyra forskningsfrågor som svarades genom att undersöka olika litteraturstudier och implementera testmodell både på laptop och på inbyggda enheter (Arduino nano 33). Implementationen började med att skapa maskininlärningsmodell i form av sinusfunktion genom att skapa ett 3- lagers, fullt anslutet neuralt nätverk som kan förutsäga sinusfunktionens utdata, på detta sätt används modellen som en regressionsanalys. Idéen är att träna modellen som accepterar värden mellan 0 och 2π och sedan matar ut ett värde mellan -1 och 1. Därefter konverteras modellen till en Tensorflow Lite för att kunna distribuera den på Arduino nano 33. Resultatet visade att TinyML är bra lösning för att lösa ML-uppgifter eftersom det lyckades överföra ML-algoritmen till mikrokontrollen Arduino nano 33. TinyML kunde hantera och bearbeta data utan behov till internetanslutning vilket gav möjlighet för utvecklare att programmera på ett effektivt och lämpligt sätt. TinyML verkar ha en ljus framtid och många vetenskapliga studier påpekar att maskininlärningens största fotavtryck i framtiden kan vara genom TinyML. / TinyML is a rapidly growing interdisciplinary field in machine learning. They focus on enabling machine learning algorithms on built-in devices (microcontrollers) that work at low power ranges. The purpose of this study is to analyze how well Tiny-ML can solve typical ML tasks. The study had four research questions that were answered by examining different literature studies and implementing test model both on laptop and on built-in devices (Arduino nano 33). The implementation began with creating a machine learning model in the form of a sine function by creating a 3-layer, fully connected neural network that can predict the output of the sine function, in this way the model is used as a regression analysis. The idea is to train the model that accepts values between 0 and 2π and then outputs a value between -1 and 1. Then the model is converted to a Tensorflow Lite to be able to distribute it on the Arduino nano 33. The results showed that TinyML is a good solution for solving ML data, as they managed to transfer the ML algorithm to the microcontroller Arduino nano 33. They could handle and process data without the need for an Internet connection, which allowed developers to program, anywhere and anytime any. TinyML seems to have a bright future and many scientific studies point out that the biggest footprint of machine learning in the future may be through TinyML.

This is a comparative study of open-source IoT middleware platforms with the main focus on scalability and reliability. An initial evaluation of available open-source IoT platforms resulted in Kaa and Node-RED being the focus of this thesis. To further analyse the platforms, they were both subjected to testing with three real-world scenarios. The chosen scenarios were a remote-controlled LED, a chat application and a data transmitting sensor. Prototypes were developed for each scenario using a range of programming languages and devices like Raspberry Pi, Android and ESP8266.According to the tests Node-RED has better performance on a single server. It also scales better with the possibility to communicate with external APIs directly unlike Kaa which would require a gateway. Despite these factors, Kaa proved to have better overall scalability and reliability with its built-insecurity and device discovery, it also supports clustering and should prove better in larger environments. / Detta arbete är en komparativ studie av olika open-source IoT plattformarmed inriktning på skalbarhet och pålitlighet. I förstudien som utfördes undersöktes tillgängliga open-source plattformar varefter Kaa och Node-RED valdes som lämpliga studieobjekt. För att ytterligare analyseraplattformarna testades de med hjälp av tre olika verklighetsbaseradescenarion. De utvalda scenariona som användes var en fjärrstyrd LED, en chatapplikation och data som skickas trådlöst från en sensor. Prototyperna utvecklades för varje scenario med hjälp av flera olika programmeringsspråksamt olika hårdvaror som Raspberry Pi, Android och ESP8266.Enligt de tester som genomförts så har Node-RED bättre prestandaunderanvändning på en ensam server. Node-RED har även bättre skalbarhet motexterna API:er då detta endast är möjligt i Kaa via en gateway. Trots detta så tyder resultaten på att Kaa sammantaget har bättre skalbarhet och tillförlitlighet med plattformens inbyggda säkerhet och dess möjlighet att automatiskt upptäcka enheter. Kaa stödjer även klustring vilket förmodligen presterar bättre i utbredda miljöer.