Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett brett spektrum av olika diagnoser och studier visar på att den åldersgrupp som är hårdast drabbad är 16-29 åringar, inte minst studenter. Tidigare forskning visar också att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, men även att kvinnor engagerar sig mindre i fysiska aktiviteter jämfört med män. Siffror visar också att kvinnor upplever mer psykisk ohälsa än män. Syfte: Studien syftade till att undersöka sambandet mellan självskattad fysisk aktivitetsnivå och psykisk hälsa hos studenter vid Luleå Tekniska Universitet, samt att undersöka skillnader mellan könen. Metod: En kvantitativ enkätundersökning tillämpades genom att sammanställa de två formulären, IPAQ-SF (fysisk aktivitetsnivå) och PHQ-9 (psykisk hälsa). Enkäten distribuerades via en facebookgrupp för studenter vid Luleå Tekniska Universitet och var tillgänglig i två veckor innan bearbetning av den insamlade empirin. Empirin analyserades i JASP och variablerna som användes var självskattad fysisk aktivitetsnivå i MET-minuter och PHQ-9 poäng (0-27). Resultat: Totalt 23 deltagare varav 15 kvinnor och 6 män. Mann-Whitney U-testet visade ingen signifikant skillnad mellan könen i självskattad psykisk hälsa och fysisk aktivitetsnivå, med p-värden på 1,0 (PHQ-9) och 0,97 (IPAQ-SF). Vidare visade Spearman’s korrelationstest en mycket svag negativ korrelation mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. En korrelationskoefficient på -0,037, p=0,875, vilket innebär att det inte fanns något signifikant samband mellan de två variablerna. Konklusion: Studenterna som deltog i denna studie visade inget signifikant samband mellan variablerna självskattad fysisk aktivitetsnivå, mätt i MET-minuter och psykisk hälsa (0-27). Ytterligare sågs ingen skillnad mellan könen. / Background: Mental health issues is a wide spectrum of different diagnosis and studies indicate that the age group that is most affected are individuals between 16-29 years old, particularly students. Previous research also demonstrates a correlation between physical activity and mental health, as well as a lower level of physical engagement among women in comparison to men. Additionally, statistics show that women experience more mental health problems than men. Purpose: The study aimed to investigate the correlation between self-rated mental health and physical activity among students at Luleå University of Technology, as well as to investigate gender differences. Method: A quantitative survey was conducted by compiling the two forms, IPAQ-SF (physical activity) and PHQ-9 (mental health). The survey was distributed through a Facebook group for students at Luleå University of Technology and was available for two weeks before processing the collected data. The collected data were analyzed using JASP, with the variables of self-reported physical activity level in MET-minutes and PHQ-9 scores (ranging from 0-27). Results: A total of 21 participants, 15 women and 6 men. The Mann-Whitney U-test showed no significant difference between genders in self-rated mental health and physical activity level, with p-values of 1.0 (PHQ-9) and 0,97 (IPAQ-SF). Furthermore, spearman’s correlation test showed a very weak negative correlation between mental health and physical activity. A correlation coefficient of -0,037, p=0,875, which means that there was no significant correlation between the two variables. Conclusion: The students who participated in the study showed to have no significant correlation between the variables self-reported level of physical activity, measured in MET-minutes and mental health (scored from 0-27). Furthermore, no difference was seen between genders.

Syftet med denna studie var att analysera sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg i idrott och hälsa, samt mellan ett viktat betyg i matematik, svenska, engelska och idrott och hälsa och fysisk aktivitet. Studien undersöker vidare om det finns något samband mellan socioekonomisk status och fysisk aktivitet och med ett viktat betyg. Studien utfördes på gymnasieelever från två gymnasieskolor i Örebro och Värmlands län. 158 elever (92 flickor, 66 pojkar) deltog i studien. Det internationella aktivitetsformuläret, IPAQ, användes för skattning av fysisk aktivitet. Eleverna fick uppge sitt senaste betyg i svenska, engelska, matematik och idrott och hälsa samt svara på frågor kopplade till socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Resultaten visade att det fanns ett måttligt linjärt samband mellan betyg i idrott och hälsa och fysisk aktivitet (r=0.48); och ett svagt linjärt samband mellan det viktade betyget och fysisk aktivitet (r=0.30). Resultatet visade att de starkaste sambanden återfanns för det socioekonomiska indexet (SEI), både för fysisk aktivitet och (p<0.001, r=0.35) respektive för det viktade betyget (p<0.001, r=0.332). Dock fanns tendenser att sambandet blev starkare vid modelleringen att vid en ökad fysisk aktivitet ökade betygen för att därefter minska när den fysiska aktiviteten ökade ännu mer.  Ytterligare forskning bör därmed fokusera på huruvida ett för stort fokus på fysisk aktivitet kan hindra skolarbetet. / The aim of this study was to analyse the correlation between physical activity and the grade in physical education, but also the correlation with a weighted grade (Mathematics, Swedish, English and Physical Education) and physical activity (metabolic index). The study further investigates whether there is any correlation between socioeconomic status and physical activity and socioeconomic status with a weighted grade. The study was carried out on high school students from two upper secondary schools in Sweden. 158 students (92 girls, 66 boys) participated in the study. The international activity form, IPAQ, was used to estimate physical activity. The students were asked to give their latest grades in swedish, english, mathematics and physical education, and answer questions related to socioeconomic background factors. The results showed that there was a moderately linear relationship between grades in physical education and physical activity (r = 0.48); and a weak linear relationship between the weighted grade and physical activity (r = 0.30). The result showed that the strongest correlations were found for the socioeconomic index (SEI), both for physical activity and (p <0.001, r = 0.35) and for the weighted grade (p <0.001, r = 0.33). However, there were tendencies that the correlation became stronger when modelling that with increased physical activity the grades would increase, in order to subsequently decrease when the physical activity increased even more. Further research should focus on whether too much focus on physical activity can impede school work.

Tyrime dalyvavo 18 - 69 metų amžiaus 92 tiriamieji, 63 moterys ir 29 vyrai. Darbe naudoti tiesioginis (akselerometrija) ir netiesioginis (IPAQ-LT trumposios versijos klausimynas) metodai, siekiant įvertinti tiriamųjų bendrą savaitės fizinį aktyvumą ir palyginti gautus duomenis tarpusavyje. Kiekvienas tyrimo dalyvis IPAQ-LT trumposios versijos anketą pildė baigęs fizinio aktyvumo (FA) vertinimą akselerometru (buvo prisimenamas FA praėjusios savaitės – pirmas anketų pildymo atvejis) ir kitą - po savaitės baigus FA vertinimą akselerometru (buvo prašoma ,,prisiminti“ FA vykusį už praėjusią savaitę - antras anketų pildymo atvejis). Pagal IPAQ-LT trumposios versijos pirmo ir antro anketos pildymo atvejų gautus bendrus savaitės fizinio aktyvumo duomenis, tarp pirmo ir antro anketos pildymo atvejų egzistuoja vidutinis koreliacinis ryšys (rho=0,531, p=0,01). Vertinant akselerometro pagalba gautus duomenis ir lyginant juos su anketų duomenimis (bendro savaitės fizinio aktyvumo pirmo ir antro anketos pildymo atvejų) tarp akselerometro nustatyto FA ir IPAQ-LT pirmo anketų pildymo atvejo egzistuoja silpnas koreliacinis ryšys (r=0,270, p=0,009), o tarp antro IPAQ-LT anketų pildymo atvejo – labai silpnas ryšys (r=0,057, p=0,591). Tyrimo metu gauti rezultatai leidžia teigti, kad dauguma tyrime dalyvavusių savanorių savo fizinį aktyvumą buvo linkę pervertinti. Tyrimo objektas - IPAQ-LT trumposios versijos klausimynas ir jo patikimumo bei pagrįstumo nustatymas. Darbo tikslas – nustatyti... [toliau žr. visą tekstą] / The study involved 92 18 - 69 year old subjects, 63 women and 29 men. In our work we used the direct (accelerometer) and indirect (IPAQ-LT short version of the questionnaire) methods to assess the total weekly physical activity and compare the findings with each other. Each study participant the first International physical activity questionnaire short Lithuanian version filled when completed physical activity estimation with accelerometer (physical activity was remembered of the last week - the first case of the questionnaires filling and another - after a week when physical activity estimation was completed with accelerometer (was asked „to remember“ physical activity that was done for the last week - the second case of the questionnaires filling). According to the IPAQ-LT short version the first and second questionnaire filling cases received the total weekly physical activity data between the first and second questionnaire filling cases exists a moderate correlation (rho=0,531, p=0,01). Evaluating the data of accelerometer and comparing them with the questionnaire data (the first and second guestionnaire filling cases of the total weekly physical activity) between the accelerometer and the the first guestionnaires filling case there is a small correlation (r=0,270, p=0,009), but between the second guestionnaires filling case - a very small (negligible) correliation (r=0,057, p=0,591). The study results suggest that the majority of volunteers in the study of their... [to full text]

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att upprätthålla och återställa en god hälsa. Flera olika faktorer finns som kan försvåra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och träning på arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbättra de anställdas hälsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock är forskningsresultaten inom området inkonklusiva. Metod: Kvantitativ enkätstudie, enkäten IPAQ. Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar utnyttjandet av träning på arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivå och hur den fysiska aktivitetsnivån på arbetet påverkar aktivitetsnivån på fritiden. Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan ålder, tjänstgöringsgrad, antalet arbetade år på avdelningen och den fysiska aktivitetsnivån på arbetet och på fritiden mot att utnyttja träning på arbetstid. Deltagarna i denna studie är en högaktiv grupp som främst utmärker sig genom en hög aktivitetsnivå på fritiden. Den faktor som deltagarna främst tyckte påverkade utnyttjande av träning på arbetstid var arbetsbördan. Majoriteten utnyttjade inte träning på arbetstid. Diskussion: Utifrån att majoriteten ej utnyttjar träning på arbetstid och att forskningsresultaten är inkonklusiva är det inte självklart att träning på arbetsplatsen ger de resultat som arbetsgivare önskar. / Abstract: Background: Physical activity is an important factor to maintain and restore good health. There is several different factors that may aggravate the utilization of physcal activity. The workplace is often seen as a good arena for physical activity and training at work is often implemented in purpose to improve health and reduce costs related to sickness. The scientific evidence is however inconclusive in the area. Method: Quantitave research using the questionnaire IPAQ. Aim: This study examines wich factors infuence the utilization of training at work, nurses and assistant nurses physical activity and how the physical activity at work influence leisure physical activity. Result: The result show no statistical significant correlation between age, employment level, amount of worked years and physical activity level at work contra utilization of training at work. The participants in this study is a highly active group that distinguish themselv with high leisure time physical activity. The most influencing factor toward the utilization of training at work is the workload. The majority did not utilize training at work. Discussion: Regarding that the majority did not utilize training at work and that the the scientific evidence is inconclusive in the area it is not obvious that training at work give the result that the employer anticipates.

The dissertation thesis is focussed on differences of weekly physical activities of 15-year-old to 18-year-old students at the Secondary school of Jindřich Šimon Baar in Domažlice. One hundred and two students from 4 classes were taking part in the research in the spring 2009. Axcept the physical activities the research points to sportingly kinetic preferences of students. The pedometers were used for measurement of weekly physical activities. The on-line system INDARES.COM was used for finding sports preferences, where students have completed the questionary of sports preferences and the questionary of IPAQ. The results were statictically processed by The Centre of the Kinanthropological Research in Olomouc and afforded in the form of tables and graphs. Obtained results from pedometers and questionary IPAQ demonstrate bigger physical activities for boys than for girls. Boys do sports more on the weekend than on weekdays, for girls it is conversely. Sporting preferences of boys and girls are similar.

These graduation theses are focused on the analysis of physical activity and inactivity of youth in the district of Havlickuv Brod from the standpoint of the movement activity during a week considering the age and the gender. The research was accomplished at a group of young people at two grammar schools at the age between 15 and 19 years from the point of view of intensive, moderate burdening movement activity, walking and average movement activity at work and in their free time, namely in 2008. Positive values are registered in shape of tables and graphs, the results have been processed statistically.

Thesis is focused on the analysis of physical activity and sports preferences of 15-year-old to18-year-old students from Přelouč from the point of view of gender and physical activity in the week and at the weekend. 130 students, who filled in questionnaire IPAQ and Sport preferences questionnaire operated by the online system INDARES, participated in the research. Pedometers were used for the measurement of weekly physical acitivity. The measurement results were statistically processed and evaluated by Kinanthropology Research Center in Olomouc and recorded in the form of tables and graphs. The results demonstrate clear superiority of students' physical activity in the week rather than at the weekend. Research according questionnaire IPAQ has shown that female students of Gymnázium Přelouč are more physically active than male students. Conclusions drawn from the use of pedometers were the exact opposite. The thesis was formulated in the framework of MŠMT research n. 619895221 {\clqq} Pohybová aktivita a inaktivita obyvatel České republiky v kontextu behaviorálních změn.``

Physical fitness and physical activity for teacher students at Pedf UK This work describes the issues of physical fitness and physical activity. The teoretical part clarifies the basic concepts movement, physical fitness in global. Special attention will be paid to the definition of physical fitness - its components, significance, monitoring, testing, and measurement. Physical activity and its relationship to physical fitness and health are also elaborated in detail. The main objective of this work is to compare the physical fitness and physical activity of the full-time students of Specialization in Pedagogy, the field of Physical Education and Sport, with a focus on education, and students of Teacher Training for the 1. st. elementary school. The set of tests UNIFITTEST 6-60 is used as a comparison to their physical fitness. Physical activity of the students is assessed using the IPAQ questionnaire. The project of testing and investigation is the subject of the practical part, which introduces proposals, implementations and findings. Keywords IPAQ, movement, physical activity, UNIFITTEST 6-60, physical fitness, health

Made available in DSpace on 2015-03-05T20:05:13Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 26 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Não há suficiente consistência na literatura sobre mudanças nos níveis de atividade física (NAF) de acordo com as variações climáticas. Nós realizamos um estudo para avaliar o efeito da sazonalidade nos NAFs em adultos de Porto Alegre e região metropolitana. Foi um estudo longitudinal com uma amostra de conveniência de 120 pessoas de 20 a 69 anos. As pessoas foram avaliadas em dois períodos do ano de 2007: no verão e no inverno. A atividade física foi avaliada usando a seção de atividade física no tempo de lazer e como forma de deslocamento do International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). As variáveis socioeconômicas e demográficas foram avaliadas por meio de um questionário padronizado. As análises foram estratificadas por sexo, idade, escolaridade, nível socioeconômico e Índice de Massa Corporal (IMC). Das 120 pessoas, 71% eram mulheres, 59% tinham de 20-40 anos, a média de idade, 61% tinham 12 anos ou mais de escolaridade, 83% pertenciam à classe A e B e a razão de sobrepeso/ peso normal foi 1:2,5. / There are no consistent findings about the effect of weather and season changes on the physical activity levels. We conducted a study to evaluate seasonal effects on physical activity levels among adults living in Porto Alegre and metropolitan region, Southern Brazil. The study design was longitudinal with a convenience sample of 120 adults, aged 20 to 69. Visits were carried out in two periods of the year 2007: summer and winter. Physical activity was evaluated using the leisure-time and transport-related physical activity sections of the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). Socioeconomic and demographic characteristics were obtained by standardized questionnaires. Analyses were stratified by gender, age, education, socioeconomic and Body Mass Index (BMI). A total of 120 people were interviewed, 71% were women. Most people (59%) were in the 20-40 years age group, 61% had more than 12 years of education and belonged to A and B socioeconomic levels (83%). Overweight / normal weight ratio was 1

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivå på arbetet.     Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Skiljer sig tiden stillasittande beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Metod För att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien. Undersökningsdeltagarna delades in i tre grupper efter aktivitetsnivå på arbetet och jämfördes med avseende på fysisk aktivitet utanför arbetet respektive stillasittande. Fysisk aktivitet i varje domän och total fysisk aktivitet utanför arbetet redovisades i MET-minuter/vecka. Stillasittande angavs i minuter och presenterades för fem vardagar respektive en vecka. Resultat Totalt deltog 196 personer i studien. Fritiden var den största källan till den totala fysiska aktiviteten utanför arbetet i alla grupper (minst 63 % av tiden) och aktiviteten vid både transport och i hemmet var relativt låg. En signifikant skillnad mellan grupperna sågs för fysisk aktivitet i arenan hem, där personer med ett högaktivt arbete rörde på sig mer i hemmet (median: 360 MET-minuter/vecka) jämfört med personer med ett lågaktivt arbete (90 MET-minuter/vecka). I domänerna transport och fritid skiljde sig mängden fysisk aktivitet något mellan grupperna, men inte signifikant. För tid stillasittande sågs en signifikant skillnad mellan grupperna, både under fem vardagar och under en vecka. Personer med ett högaktivt arbete satt mindre (900 minuter respektive 1 380 minuter) än de som hade ett lågaktivt arbete (2 100 minuter respektive 2 640 minuter).    Slutsats Studien visade att den största delen utförd fysisk aktivitet utanför arbetet inte verkar bero på aktivitetsnivån på arbetet. Det var endast för den fysiska aktiviteten i hemmet som det sågs en signifikant skillnad mellan olika aktivitetsnivåer på arbetet. Vid transport och fritid sågs små skillnader i fysisk aktivitet, men dessa var inte signifikanta. För den totala tiden stillasittande däremot verkar graden av fysisk aktivitet på arbetet ha betydelse. Ett lågaktivt arbete gav längre total tid stillasittande jämfört med ett högaktivt arbete. Fysisk aktivitet och stillasittande bör som enskilda beteenden ses över både på arbetsplatsen och i domänerna utanför arbetet. Vidare bör också undersökas vilka andra faktorer som kan påverka dessa två beteenden.