Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers och lärares arbete i slöjdprocessens idé- och värderingsfas i textilslöjden. Enligt kursplanen för slöjd ska elevernas kreativitet utvecklas genom ämnet.  Tidigare forskning visar dock att den konkreta genomförandefasen dominerar dagens slöjdundervisning och att arbetet med idéskapande och värdering är eftersatt. Som underlag för undersökningen har dels en enkätundersökning med 74 deltagande elever i årskurs 9 genomförts, dels kvalitativa intervjuer med de deltagande elevernas tre lärare. Resultaten av undersökningen visar skillnad mellan de deltagande skolorna. I vilken utsträckning eleverna ges utrymme att själva stå för idéskapandet och bestämma vad de vill göra varierar. Synen på vad det innebär att arbeta utifrån en egen idé skiljer sig dock mellan eleverna. Flera elever upplever det fria valet som avgörande, oberoende av om de arbetar utifrån färdiga förlagor. Andra elever betonar det kreativa och originella i en egen idé. När eleven själv står för idéer är det vanligast att han eller hon hämtar inspiration i slöjdsalen. Lärarens roll i idéfasen varierar. På två av skolorna erbjuds inga speciella inspirationstillfällen. En av lärarna arbetar däremot medvetet för att stödja elevernas idéutveckling. När det gäller värderingsfasen är dess utrymme i elevernas slöjdprocesser skiftande. På samtliga skolor utför eleven, någon gång under läsåret, en skriftlig värdering av sitt arbete. Enligt lärarna ska värderingen ge tillfälle för reflektion. Flera elever upplever istället värderingen som till för läraren och betyget. Flera elever upplever också den avslutande värderingen som oviktig och lärarna uttrycker att det finns en ovilja bland eleverna att ta tid från genomförandefasen.

No description available.

Den här kandidatuppsatsen undersökte huruvida idégenerering påverkades av musik i förhållande till antal idéer, lämplighet och unicitet. Musikens eventuella effekt jämfördes även med deltagarnas musikpreferenser och kreativitetskarakteristik, med avsikten att svara på om dessa faktorer var relevanta för musikens möjliga påverkan av idégenerering eller inte. 16 deltagare delades in i tre grupper och genomförde ett idégenereringsexperiment. Två av grupperna lyssnade på två olika sorters musik under experimentet, en per grupp, och den tredje gruppen arbetade under tystnad. Alla deltagare svarade sedan på ett mindre formulär, och de flesta utförde ett test för att avgöra individens kreativitetskarakteristik. Resultaten var otydliga och data räckte inte till för att avgöra om musiken hade en effekt, men det fanns flera intressanta aspekter. Gruppen som lyssnade på repetitiv musik kan ha påverkats så att de var benägna att producera repetitiva idéer. Dödsmetall kan i sin tur ha gjort att grupp 2 tappade koncentrationen och således producerade färre idéer, men musiken verkar inte ha påverkat deras förmåga i förhållande till lämplighet och unicitet. Även om musiken kan ha varit en faktor så fanns det flera andra potentiella faktorer, såsom upwards och downwards comparison, andra sociala faktorer och personliga faktorer för varje deltagare. Till sist så var deltagarnas musikpreferenser eller självrapporterade kreativitetskarakteristik inte relevanta faktorer för att avgöra deltagarnas idégenereringsförmåga. / This undergraduate thesis examined the effect music had on idea generation in terms of number of ideas, the appropriateness of ideas and the uniqueness of ideas. Furthermore, the possible effect of the music was compared to the participant’s preferences in music and characteristics in creativity, with the intent to answer whether these factors were relevant for the possible effect of music during idea generation or not. 16 participants divided into three groups performed an experiment in idea generation. Two of the groups listened to two different types of music during the experiment, one for each group, the third generated ideas in a silent room. All participants then answered a small questionnaire, and most answered a test measuring their creative characteristics. The results were inconclusive, and the data was not enough to determine the music as a cause, still there were several interesting aspects. The group listening to repetitive music may have been affected so that they were inclined to repeat ideas, while death metal seem to have caused the second group to lose concentration and in turn produce fewer ideas. The second group did however not seem to be affected in terms of the appropriateness or uniqueness of their ideas. Even though music may have been a factor, other potential factors are upwards and downwards comparison, other social factors and the personal factors of each participant. Finally, the participant’s preferences in music and self-reported characteristics in creativity were not relevant factors in determining their ability to generate ideas.