Internal ideation refers to getting the employees of a company to generate ideas for improvements and business development. Innovative companies have been working to capture their employees' creativity when it comes to innovation. In many cases, a company that is considered innovative depends on the employee's drive to continually improve and expand the company's offering. How to succeed in motivating and engaging employees at the company to create internal ideation proves to be difficult to tell. At the same time, what factors influence internal ideation and are their inter-relationships between the factors and their influence on the ideation. This study aims to answer these questions. This study consists of both qualitative and quantitative studies. A review of previous literature and six external interviews were conducted to identify the factors that influence internal ideation. The external interviews targeted companies that design idea management systems and companies that work with them. A case study was conducted at Bengt Dahlgren to understand how the various factors influence to ideation performance. The case study was performed through interviews and a survey. This study resulted in a framework describing factors influencing internal idea generation and their inter-relationships. The most important factors for internal idea generation were: Clear Vision, Resources, Responsibility, Access to Information, Communication, Interaction Arena, Culture, and Motivation. A regression analysis revealed the inter-relationships between these factors and their impact on various innovation performances. The investigation included three variables for innovation performance, the company's culture, the employees' ideation effort, and the quantity of ideas submitted. In this study, a recommendation was made for Bengt Dahlgren to utilize the factors to increase their internal idea generation. / Intern idégenerering innebär att få de anställda på ett företag att generera idéer för förbättringar och företagsutveckling. I åratal har innovativa företag arbetat med att fånga sina anställdas kreativitet när det kommer till innovation. Om ett företag anses innovativt kan det i många fall bero på det anställdas driv att ständigt förbättra och utöka företagets erbjudande. Att lyckas motivera och engagera de anställda på företaget för att förverkliga en intern idégenerering visar sig vara en svår fråga att besvara. Samtidigt vilka faktorer påverkar intern idégenerering samt vad är relationen mellan dessa faktorer och deras påverkan på idégenereringen. I detta examensarbete kommer dessa frågor att besvaras. Denna studie har utgjorts av både kvalitativ och kvantitativa studier. För att identifiera de faktorer som påverkar idégenereringen gjordes en recension av tidigare litteratur och sex externa intervjuer. Intervjuerna riktade sig mot företag som designar innovations plattformar samt företag som arbetar med dem. För att förstå hur de olika faktorerna är relaterade genomfördes en fallstudie vid Bengt Dahlgren. Fallstudien genomfördes genom intervjuer och en enkätundersökning. Denna studie resulterade i ett ramverk som beskrev faktorer som påverkade den interna idégenerationen och deras interrelationer. De viktigaste faktorerna för intern idégenerering var: Tydlig Vision, Resurser, Ansvarsroller, Tillgång till Information, Kommunikation, Interaktionsarena, Motivation och Kultur En regressionsanalys visade samband mellan dessa faktorer och deras påverkan på olika variabler som påverkar ett företag innovation förmåga. Undersökningen inkluderade tre variabler för innovation förmågan: företagets kultur, de anställdas ansträngning för att komma med idéer och antalet inlämnade idéer per person. Denna studie utvecklade också en rekommendation för Bengt Dahlgren hur dem ska använda faktorerna för att öka deras interna idégenerering.

Disruptive changes driven by sustainability, new technology and servitization challenge companies’ current products and business models. This increases the interest in radical innovations, and consequently the interest to capture radical ideas. At the same time, globalization increases the importance for digital tools in order to connect and communicate between different geographical locations. An idea management system (IMS) allows large, global companies to conduct idea management in a structured way throughout the entire company. This study aims to investigate and identify factors important for the implementation of an IMS in companies that operates globally. This is done with a case study at a company in the automotive industry who is standing before an industrial transformation. In order to analyze the empirical findings two existing frameworks is combined into an empirical classification framework. The previous literature and the empirical analysis identified three important themes; process, culture and system. The discussion around the three themes allowed for a connection between the empirical findings and the previous literature, leading to conclusions regarding the implementation of an IMS. The study firstly concludes that finding ideas is no problem, it is more important to have the right processes in place for handling ideas. One of the key aspects is individual motivation and that the system is used for learning rather than performing. A risk identified was that goals within large companies may conflict with goals of radical innovation, which highlights the importance of flexible leadership and flexible systems within the company. The IMS should start with basic features and start at selected markets, allowing feedback from the IMS ambassadors to assist in the future development of the system. Categorizing ideas and using monthly campaigns for specific problem areas can facilitate the handling of a large number of ideas, preventing the IMS from becoming a “black hole” where ideas are submitted and then disappear. / Hållbarhet, ny teknologi och tjänstefiering är förändringar som utmanar dagens företags produktutbud och affärsmodeller. Intresset för radikala innovationer har i och med det ökat och som en konsekvens av det, även bidragit med ett ökat intresse av att fånga radikala idéer inom organisationen. Samtidigt har globaliseringen ökat betydelsen av digitala verktyg för anknytning och kommunikation mellan olika geografiska platser. Ett idéhanteringssystem (förkortning IMS) möjliggör strukturerad idéhantering genom hela företaget, för stora globala företag. Målet med studien var att undersöka och identifiera faktorer som anses viktiga för implementering av ett idéhanteringssystem i stora globala företag. Detta har gjorts genom en fallstudie på ett företag inom fordonsindustrin, som står inför en stor industriell förändring. För att analysera den insamlade empiriska datan har två existerande ramverk kombinerats till ett ramverk för empirisk klassificering. Tidigare litteratur och den empiriska analysen identifierade tre viktiga teman: process, kultur och system. Diskussionen kring dessa tre teman möjliggjorde för kopplingar mellan de empiriska fynden och tidigare litteratur, vilket gav slutsatser angående implementeringen av ett idéhanteringssystem. En av studiens första slutsatser var att mängden idéer inom en organisation inte är ett problem. Det är viktigare att ha processer på plats för att hantera idéerna. En av nyckelaspekterna var att individuell motivation och att systemet bör användas för lärande snarare än prestation. En risk med målsättning identifierades, det visade att mål hos stora företag kan strida mot mål för radikala innovationer, vilket lyfter vikten av ett flexibelt ledarskap och flexibla system inom företaget. I startfasen bör idéhanteringssystemet satsa på grundläggande funktioner och testas hos utvalda marknader, vilket möjliggör utveckling av systemet genom återkoppling från systemets ambassadörer. Månatliga kampanjer och kategorisering av idéer underlättar hanteringen av stora mängder idéer, vilket motverkar att idéhanteringssystemet blir ett ”svart hål” där idéer skickas in och försvinner.

The image of employees as an internal source of knowledge has grown as a result of the increasingly competitive business climate. An increased interest in employee ideas has led to more small- and medium-sized enterprises (SMEs)engaging in idea management to promote innovation. Despite extensive research, many SMEs still struggle to structure and manage idea management in a successful way. Therefore, the purpose of the study is to identify which challenges cause this struggle and to propose recommendations on how these can be solved. With access to employees at all levels of a manufacturing SME, a total of 16 semi-structured interviews were conducted and analyzed to understand prevailing circumstances. The result shows the main challenges inidea management for manufacturing SMEs, which involve organizational factors, undeveloped processes, and the inability to communicate. The findings indicate and present three different recommendations to overcome the identified challenges to improve idea management and promote innovation. Itis recommended that manufacturing SMEs takes these challenges and recommendations in consideration to foster idea management. / Bilden av anställda som en intern kunskapskälla har växt till följd av det allt merkonkurrensfyllda affärsklimatet. Ett ökat intresse för anställdas idéer har medfört att fler små och medelstora företag (SMEs) engagerar sig i idéhantering för att främja innovation. Trots omfattande forskning har många SMEsfortfarande svårigheter med att strukturera upp och hantera idéhanteringen på ett framgångsrikt sätt. Därför är syftet med studien att identifiera vilka utmaningar som ligger bakom detta, och föreslå lösningar på hur dessa kan överkommas. Med tillgång till anställda på alla nivåer inom ett tillverkande SME,genomfördes och analyserades sammanlagt 16 semistrukturerade intervjuer för att förstå rådande omständigheter. Resultatet visar de främsta utmaningar med idéhantering för tillverkande SMEs, vilket involverar organisatoriska faktor, outvecklade processer och oförmågan att kommunicera. Slutsatsen indikerar och presenterar tre olika rekommendationer för att övervinna de identifierade utmaningarna för att förbättra idéhantering och främja innovation. Det rekommenderas att tillverkande SMEs överväger dessa utmaningar och rekommendationer för att främja idéhanteringen.