Uppsatsen är en kvalitativ studie där status på Idrott och Hälsa läraren ligger i fokus. Den utgår från sex stycken utbildade lärares syn på både sin egen status men även sin syn på Idrott och Hälsa läraren i ettstörre perspektiv. För att svara på detta är uppsatsen uppdelad i olika områden där den dels lyfter upp vad status innebär i mer allmän forskning samt en del där fokus är på ämnet samt läraren i Idrott och  Hälsa och dennes status. Dessa två delar, den allmänna samt den mer idrottsinriktade forskningen ställs sedan mot de åsikter och synpunkter som de sex intervjuade lärarna har uttryck i intervjuerna. Det huvudsakliga syftet har varit att utifrån forskning och de sex semi-trukturerade intervjuerna försöka få en bild av hur Idrott och Hälsa lärarens status är i dagens skola och även varför lärarna i fråga tror att den ser ut på det viset

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav – det vill säga de didaktiska frågorna vad, hur och varför – i undervisningen. Vår litteraturgenomgång visar att det undervisningsinnehåll som lärare i idrott och hälsa ofta använder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehåll, i och med detta, missgynnas och får för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgångspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i ämnet idrott och hälsa framhåller. Vi har utifrån vår litteraturgranskning förstått det som att det ännu inte finns forskning gjord på hur lärare i idrott och hälsa gestaltar den nya läroplanen – Lgr 11 – i sin undervisning och därför har vårt intresse väckts för att undersöka detta. Genom halvstrukturerade intervjuer med sju lärare i ämnet idrott och hälsa har vi fått kunskap om dessa lärares didaktiska val, då de planerar och genomför sin undervisning. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån kursplanen i idrott och hälsa (Lgr 11) när de planerar sin undervisning och därigenom väljer innehåll samt aktiviteter. Något som samtliga lärare framhåller är att olika lekar är den mest återkommande aktiviteten i undervisningen. Det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar om hur de ser på ämnet, vad de har för mål med undervisningen, hur de planerar undervisningen samt hur de ser på kursplanen i idrott och hälsa. Exempel på dessa likheter är bland annat att lärarna vill att eleverna ska tycka att ämnet är roligt samt att de lyfter ämnets betydelse för folkhälsan. En av de skillnader som vi har uppmärksammat i resultatet är hur lärarna planerar sin undervisning, vissa av dem använder sig av pedagogiska planeringar – där syfte, innehåll och kunskapskrav uttrycks tydligt – medan de andra använder sig av mer knapphändigt beskrivna planeringar.

Idag kan det vara problematiskt att bedöma och betygsätta elever i alla ämnen. Idrott och hälsa är ett komplext ämne där bedömning och betygsättning blir extra svårt eftersom det är ett praktiskt ämne som ska bedöma elevers rörelsekvaliteter. Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med formativ och summativ bedömning i gymnasieskolan, samt beskriva hur lärare tolkar sitt arbete med bedömning och betygsättning utifrån ett jämlikhetsperspektiv, inkluderingsperspektiv och för en likvärdig bedömning. För att besvara studiens frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer, samt Lindes (2021) läroplansteori för att analysera resultatet från deltagarnas intervjuer. Resultatet visade att lärare tolkar formativ bedömning som en viktig del för elevernas lärande. I realiseringsarenan användes denna bedömning som ett verktyg för elevernas utveckling, medan den summativa bedömningen som en helhetsbedömning. I transformeringsarenan tolkade lärarna att det är praktiska kunskaper som ska väga tyngst vid bedömningar. Lärarna fastställde att klimatet i idrottshallen är nyckeln för att eleverna ska inkluderas och att det var deras uppgift att skapa det. Lärarna försökte skapa relationer med eleverna i realiseringsarenan. Dessutom ansåg lärarna att likvärdigheten är ett omöjligt uppdrag, men att de ständigt försökte nå så likvärdiga bedömningar som möjligt[AH1] .  [AH1]Likvärdiga betyg? det är väl bedömningen som skall vara likvärdig?