Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka faktorer som kan öka motivationen till vardagsmotion på en befolkningsnivå i Sverige samt om det finns något samband mellan self-efficacy och individers motivation till fysisk aktivitet i vardagen. Studiens frågeställningar var: 1) Vilka allmänna faktorer har betydelse för att människor i Sverige ska känna motivation till fysisk aktivitet i vardagen? 2) Vilka fysiologiska och psykologiska faktorer har betydelse för att människor i Sverige ska känna motivation till fysisk aktivitet i vardagen? 3) Finns det ett samband mellan self-efficacy och motivation till vardagsmotion? Metod En enkät har använts och 200 svar samlades in. Enkäten som använts är framställd genom ett urval av frågor som passar syftet och frågeställningen för studien. Enkäten är skriven på svenska. Enkäten innehåller modifierade och översatta frågor från frågeformuläret BREQ-2, frågor från GIH: s hälsoenkät samt några kompletterande egenskrivna frågor. Resultaten för de två första frågeställningarna i studien behandlades i Excel och redogörs för som absoluta värden eller i procent i förhållande till antalet svar. För att framställa resultaten från studiens tredje frågeställning har ett Spearman´s rho test använts. Signifikantnivån sattes till p<0,05. Resultat Resultatet visade att mer tid, sällskap vid aktivitet samt tryggare omgivning är de viktigaste allmänna faktorerna för ökad motivation. De viktigaste fysiologiska och psykologiska motivatorerna var enligt respondenterna allmänna hälsovinster, förbättrad kondition och ökad energinivå och bättre hantering av stress. Inga signifikanta samband kunde ses mellan motivation och self-efficacy (p=0,059 till 0,676). Slutsats Det finns flera allmänna, fysiologiska och psykologiska faktorer som kan bidra till en ökad motivation hos befolkningen i Sverige. Det verkar dock inte finnas något samband mellan motivation och self-efficacy. / Aim The aim of the study is to research factors that may increase the motivation for daily physical activity at a population level in Sweden and if there is any correlations between people´s self-efficacy and motivation for daily physical activity. The research questions of the study were: 1) What factors are important for people in Sweden to experience motivation for daily exercise? 2) What physiological and psychological factors are important for people in Sweden to make them feel motivated to exercise daily? 3) Are there any correlations between people´s self-efficacy and motivation towards daily physical activity? Method A questionnaire has been used and 200 answers were collected. The questionnaire that has been used is made through a selection of questions that fits the aim and research questions. The questionnaire is written in Swedish. The questionnaire contains modified and translated questions from the existing questionnaire BREQ-2, and questions from GIH: s health questionnaire and a couple of self-written questions. The results of the first two questions of the study was processed in Excel and are described as absolute values or percent in relation to the number of responses. A Spearman´s rho test has been used to produce the results of the study´s third question. The level of significance was set to p<0,05. Results The results showed the more time, company in activity and a safer surrounding was the most important general factors for increased motivation. The most important physiological and psychological motivators were, according to the respondents, general health benefits, improved fitness and better management of stress. No significant relationship could be seen between motivation and self-efficacy. (p= 0,059 to 0,676). Conclusions There are several general, physiological and psychological factors that may contribute to a higher motivation in the population of Sweden. However, it does not seem to be any relationship between motivation and self-efficacy.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet är att undersöka vilka förutsättningar som påverkar deltagande i fysisk aktivitet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning som går på daglig verksamhet. Vilka faktorer främjar till deltagandet i fysisk aktivitet? Vilka faktorer hindrar till deltagandet i fysisk aktivitet? Vad är upplevelsen av organiserad gruppträning? Metod En kvalitativ design med intervju som valdes som undersökningsmetod. Urvalet består av 4 arbetstagare och 1 coach verksamma vid dagliga verksamheter. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer, där två intervjuguider utformades. En anpassad till arbetstagarna och en till coachen. Intervjuguiden grundades på KASAMs tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter transkribering av intervjuerna analyserades dessa genom en innehållsanalys. Resultat Arbetstagarna ansåg att fysisk aktivitet har positiv inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Socialt stöd upplevs vara en avgörande faktor till deltagande i fysisk aktivitet enligt coach och arbetstagare. Hinder till deltagande anges vara psykisk ohälsa, kommunikationssvårigheter och negativa känslor kring transportering. Samtliga arbetstagare ansåg att social interaktion, delaktighet och gemenskap är de viktigaste faktorerna till deltagande i fysisk aktivitet. Dessa faktorer framkom i analysen mot känsla av sammanhang (KASAM) där samspelet mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar deltagandet i fysisk aktivitet. Slutsats Socialt stöd, social interaktion och upplevd förbättrad ångesthantering är främjande faktorer som skapar en känsla av sammanhang kring fysisk aktivitet på daglig verksamhet för personer med IF. Hinder och faktorer som motverkar känslan av sammanhang och till deltagande i fysisk aktivitet är transport till och från aktiviteten, den psykiska ohälsan samt brist på initiativtagande. Organiserad gruppträning främjar fysisk aktivitet eftersom den organiseras av andra personer. / Aim The aim for this study was to investigate the conditions that affect participation in physical activity for people with intellectual disabilities who go to daily centers. • What factors promote participation in physical activity? • What factors prevent participation in physical activity? • What is the experience of organized group training? Method A qualitative method was chosen with a total of 5 interviews: 4 people with intellectual disability (ID) and 1 coach working on a daily center. The data collection was conducted through semi-structured interviews and two interview guides were designed. One was adapted to the match the people with ID and one to the coach. The interview guide and analysis was based on the three components of the sense of coherence theory (SOC): comprehensibility, manageability and meaningfulness. After transcribing the interviews, these were analyzed by a content analysis. Results People with ID in this study felt that physical activity has a positive impact on physical and mental health. Social support is perceived to be an important factor in participating in physical activity according to coach and people with ID. Things that prevented participation was stated to be mental illness, communication difficulties and negative feelings about transportation. Every participated person with ID considered social interaction, participation and community was the most important factors for participation in physical activity. These factors emerged in the analysis with SOC, where the interaction between comprehensibility, manageability and meaningfulness affects participation in physical activity. Conclusion With sense of coherence it seems like the people with ID, in this study, enables participation in physical activity. Social support, social interaction and improved management of anxiety are promotional factors for participation. Factors that prevent participation in physical activity was transport to and from the activity, mental illness and lack of initiative. Organized group training promotes physical activity because it is organized by other people.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka kunskaper eleverna i årskurs 9 har skapat sig kring hälsa under deras studiegång i grundskolan. Frågeställningar är följande: Kan elever självständigt resonera kring/förstå olika begrepp kopplat till hälsa? Har elever kunskaper gällande hälsosamma matvanor? Förstår elever vikten av att vara fysiskt aktiva och hur detta är kopplat till välbefinnande? Metod En kvalitativ intervjumetod användandes för att genomföra studien. Intervjuunderlag var strukturerad utifrån centralt innehåll av läroplanen i ämnet idrott och hälsa. Totalt fyra stycken högstadieelever i årskurs 9 intervjuades, alla deltagare var flickor. Intervjuerna genomfördes på en kväll vid samma tillfälle när elever hade gymnastikträning. Resultat Ordet hälsa kopplas till det fysiska: syssla med idrott och äta bra. Genom att eleverna fick resonera kring och förklara olika begrepp med koppling till hälsa, kunde eleverna visa fram att de har kunskaper om andra dimensioner av hälsa: sociala och psykiska. Även om eleverna kopplar ordet hälsa starkt med att vara fysisk aktiva och äta bra lyckades eleverna inte så bra på att svara på frågor om kost eller på frågor om fysisk aktivitet eller hälsoeffekter. Slutsats Eleverna som deltog i studien kopplar ordet hälsa starkt med de fysiska aspekterna. Även om de fysiska aspekterna dominerar elevernas syn på hälsa, har eleverna också kunskaper om att det finns andra aspekter på hälsa än bara det fysiska, såsom sociala och psykiska. Eleverna som deltog i studien kunde inte visa på konkreta kunskaper om kost och vilka effekter fysisk aktivitet har för välmående.