Den senaste tidens forskning visar att dagens elever blir mer och mer stillasittande och att deras bristande motorik ger dem sämre resultat i skolan. Undersökningar har gjorts på elever som har fått pulshöjande aktiviteter och sedan haft matematik, reslutaten visar att de presterar bättre i matematik efter sin aktivitet. Syftet med denna studie var att se om elevers motorik blir bättre om de fick röra på sig utomhus. Studien genomfördes på en högstaideskola i Kalmar län under sex veckor med en försöksklass och en referensklass. NyTidstestet användes för att mäta elevernas motoriska förmåga före och efter studien. Resultatet visar att eleverna får något bättre motorik efter sex lektioner ute. Försöksklassen har utvecklats mer i vissa övningar än referensklassen och det kan bero på uteundervisningen, att röra sig på ojämnt underlag anses påverka den motoriska utvecklingen positivt. / The recent times research shows that today's students are becoming more and more sedentary and their lack of motor skills gives them poorer results in school Studies have been carried out on pupils who have received pulse-raising activities and then have mathematics, the results show that they perform better in mathematics after their activity. The purpose of this study was to see if pupils' motor skills are getting better if they had to move outside. The study was conducted at a high school in Kalmar County for six weeks with a trial class and a reference class. NyTidstestet was used to measure students' motorskills before and after the study. The result shows that the students get some better motorskills after six lessons outside. The trial class has developed more in some exercises than the reference class, and it may be due to outdoor education, moving on uneven surfaces is considered to have a positive impact on motordevelopment.

No description available.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa. -      Hur arbetar elevhälsan för att nå ut till alla elever?  -      Hur arbetar elevhälsan hälsofrämjande mot psykisk ohälsa?  -      Vilka riskbeteenden ser elevhälsan hos eleverna gällande psykisk ohälsa? Metod  I denna studie deltog totalt 11 personer från fem olika skolor där alla har en yrkesroll inom elevhälsan. Studiens fokus ligger på högstadiet och skolorna är placerade runt omkring i Stockholmsområdet. Genom semistrukturerade intervjuer har vi fått de anställdas egna uppfattningar om hur deras hälsofrämjande arbete ser ut samt hur de arbetar för att nå ut till alla elever.  Resultat  Elevhälsan är väl medvetna om att man ska arbeta med hälsofrämjande insatser på skolan men behöver tydligare riktlinjer för hur det ska gå till. Skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog och skolläkare ska finnas tillgängliga inom elevhälsan. Efter analysprocessen framkom det att elevhälsan lägger mycket av ansvaret hos lärarna. Lärarna har den dagliga kontakten med eleverna och ser eventuella beteendeförändringar. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har varje elev rätt till minst tre hälsobesök under grundskolan hos skolsjuksköterskan som efter analysprocessen uppfattas ligga som grund för elevhälsans arbete. Det är även viktigt med engagerade vårdnadshavare och att elevhälsan ska vara tillgängliga och arbeta med öppen dörr där eleverna kan komma och prata när de vill. Riskbeteenden de såg bland eleverna var hög frånvaro, beteendeförändring, försämrade provresultat, går inte framåt i skolan, problem med uppförandet, aggressivt beteende, självskadebeteende och psykosomatiska besvär som ont i magen och huvudvärk.  Slutsats  Mycket av elevhälsans arbete handlar om åtgärder exempelvis att läraren rapporterar om en elev blivit deprimerad eller har hög frånvaro medan det hälsofrämjande arbetet som att exempelvis ge eleverna kunskap och prata om ämnet psykisk ohälsa på skoltid verkar saknas. Det behövs tydligare riktlinjer för det hälsofrämjande arbetet och fler funktioner på skolan vars befattning endast fokuserar på hälsofrämjande insatser.

No description available.

BACKGROUND: Agility is the ability to change direction rapidly in response to a stimulus. Agility is made up of many physiological qualities, such as change of direction speed, straight sprinting speed, leg muscle qualities and anthropometry, but also factors like perceptual decision-making factors, visual scanning and knowledge of situations. Agility can be divided into reactive agility and non-reactive agility where reactive agility involves a response to an unpredictable stimulus whereas non-reactive agility is a response to a predictable stimulus. Handball is a team sport that has both physical and physiological demands such as agility, strength, endurance and cognition. AIM: The aim of this study was to compare and investigate the relationship between two agility test in order see if reactive and non-reactive agility can be seen as two different qualities in adolescent handball players. METHOD: This study included 15 adolescent handball players (median age: 13 years; median/mean height: 168.5/170.4 cm; median/mean weight: 57.3/58.76 kg). The participants were tested in a non-reactive agility test, the Agility T-test, and a reactive agility test, FiTRO Agility Check. The Agility T-test was evaluated using a stopwatch and the software FiTRO Agility Check was used to determine the reaction time. The data colletion occured during a training session. For the statistical analysis Spearmans correlation test was used. RESULTS: This study showed a weak correlation between the two tests (r= -0.33, p=0.23). CONCLUSION: The result indicates that there is a weak correlation between the two tests and this could imply that reactive and non-reactive agility might be two different qualities in team-handball, however more studies are warrented.

<p>2018-06-05</p>

<p>2018-06-05</p>

<p>2018-06-05</p>

<p>2018-06-05</p>

<p>2018-06-05</p>