Sammanfattning Inledning Skolinspektionens kontroll av idrottsämnet år 2010 visade att ämnet idrott och hälsa präglades av ensidiga övningar som exempelvis bollspel och olika former av konditionsträning. Slutsatserna efter observationen var att vissa elever fick fördelar på grund av de valda aktiviteterna. Studerar man elever som är aktiva på fritiden så visar det sig att de har fördelar i skolundervisningen. Det finns olika faktorer som påverkar elevers aktiva deltagande i ämnet idrott och hälsa. Faktorerna är utgångspunkten för undersökningen. Syfte Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad det är som påverkar 15-16 åringars s aktiva deltagande i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen syftar även till att belysa om faktorerna skiljer sig utifrån de som är deltagande i idrottsföreningar. Metod Undersökningen är en tvärsnittsdesign där datainsamlingen har genomförts med enkäter. Deltagarna i undersökningen har varit elever från både högstadiet (årskurs 9) och två olika gymnasieskolor. En skolan var ett yrkesgymnasium och den andra skolan var ett studieförberedande gymnasium. Sammanlagt deltog 137 elever i undersökningen, 50 flickor och 87 pojkar. Resultat Resultatet av studien visar att elever som idrottade utanför den organiserade idrotten upplevde sig som mer aktivt deltagande under lektionerna i idrott och hälsa. Pojkar visade sig ha ett större intresse av idrottsämnet än flickor. Studien påpekar även att bollspel både nämnts som den bästa respektive den sämsta aktiviteten på idrottslektionerna. Slutsats Studien påvisar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan organiserat idrottsdeltagande och aktivt deltagande i idrottsämnet. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan idrottsutövningen utanför den organiserade idrotten och aktivt deltagande i idrottsämnet. Skillnaden mellan pojkar och flickor visade sig framförallt vara tydlig när det gällde intresset, där pojkar angav att det var mer intresserade av ämnet.

No description available.

<p>2017-11-29</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta är en studie som handlar om andraspråkselevers känsla av trygghet respektive otrygghet i skolämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning som har gjorts inom fältet visar att andraspråkselever har svårt att nå upp till de mål som hör ämnet till (Skolverket, 2016). Dessutom visar tidigare forskningsresultat att flera av dessa elever upplever ett utanförskap i idrottshallen (Nilsson Folke 2015, s. 37ff). Därav blir det relevant att undersöka vad som enligt andraspråkselever utmärker en trygg, snarare än en otrygg, undervisning i ämnet idrott och hälsa. För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju andraspråkselever på högstadiet. Resultatet av studien visar att ett språkligt utbyte är högst betydelsefullt för andraspråkselevers lärande.  Trygghet skapas främst i samspel med läraren och klasskamraterna. Aktiviteter som möjliggör för grupp- eller pararbete tycks ha en positiv effekt på känslan av trygghet i ämnet. Mycket tyder också på att elevernas tidigare erfarenheter och bakgrunder påverkar graden av trygghet. Resultatet har analyserats med hjälp av Vygotskijs sociokulturella perspektiv (Säljö 2014; Säljö 2015; Larsson 2016) och Cummins interaktionsmodell (2001). Gemensamt för teorierna är att de till stora delar handlar om samspel och interaktion, något som kan tänka sig påverka elevens känsla av trygghet i skolan.

No description available.