No description available.

No description available.

In the beginning of my clinical education I got the chance to spend time in the school and act as a teacher in physical education. That made me learn a lot of different teaching methods sincerely because earlier years I’ve acted pupil.For me it’s important to pay attention on experiences and opinions on how teachers and pupils are reacting to different teaching methods so I later on can teach pupils on a effective way as a future physical teacher. The purpose with my investigation is to investigate physical educated teachers in Varmland and two pupils in the ninth grade to take part from their experiences and opinions related to integrated groups respective mixed groups.I’ve investigated this through interviews with teachers in physical education as well as pupils to obtain detailed and depth to the answers that were given related to my purpose. The result from my investigations meant that teachers in physical education as well as pupils have different opinions about different theoretical concepts.One of the schools are using integrated groups because it’s traditional whilst the other school is using mixed groups because it’s important for the future so they can be interacting with different genders.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur fem tonårstjejer (13 - 19 år) som för närvarande inte är aktiva i en idrottsförening uppfattar organiserad idrott och idrottande i förening. Frågeställningarna är: Varför är inte dessa tonårstjejer aktiva inom föreningsidrotten? Vilka faktorer påverkar viljan att delta i föreningsidrott? Hur förhåller sig dessa fem tjejer till organiserad idrott som fenomen? Metod Fem semistrukturerade intervjuer om vardera cirka trettio minuter genomfördes. Bekvämlighetsurval användes som metod för att med hjälp av sociala medier samt närstående efterfråga lämpliga informanter. Urvalskriterier var att tjejerna skulle vara mellan 13 - 19 år och för närvarande inte vara aktiva inom någon föreningsidrott. Resultat De olika anledningarna till att inte vara aktiv inom föreningsidrotten som framkommit i studien är ekonomi, geografi, toppning inom laget samt tidsbrist. Några faktorer som påverkar viljan att delta i föreningsidrott är en känsla av tvång, elitsatsning, tävlingsmoment, otrevlig fysisk och social miljö. Tjejerna i studien hade delade meningar, av vissa uppfattas idrottande som naturligt och roligt, av andra som alltför tävlings- och betygsinriktat. Hos vissa tjejer fanns en önskan om att delta i föreningsidrott i framtiden medan andra inte uttryckte någon sådan önskan. Samtliga informanter berättade att de var fysiskt aktiva på fritiden, dessa aktiviteter var bland annat gym, dans, hemmaträning och promenader. Slutsats Tjejer som inte är aktiva inom en idrottsförening har en överlag negativ bild av idrott i organiserad form men tycks trots detta vilja vara aktiva och träna även om de inte kan identifiera sig som en idrottsperson. Det framkommer en bild av att föreningsidrotten inte är anpassad för personer som vill satsa på skolan, eller inte vill elitsatsa.

No description available.

No description available.

Introduction: The problem area in this essay is about Muslim girls' participation in school Physical Education (PE) and physical activity. According to various studies Muslim girls participate to a lesser extent in PE and physical activity in society.  Aim: The purpose of this literature study is to develop a broader understanding of how Muslim girls are included or excluded in physical activities at school as well as in society. The question that the study tries to answer is: What contextual conditions enable or limit the active participation of Muslim girls in physical education and physical activities in society? Method: This study is a literature review and includes a sample of 20 articles. The material was collected through various databases, such as ERIC (EBSCO), PsycINFO and SPORTDiscus.  Results: The results show that Muslims girls face several obstacles when trying to participate in PE and physical activity. The main findings were classified into three major categories: 1. "The impact of the family on the physical activity of Muslim girls", 2. "The conditions for Muslim girls to participate in school sports education", and 3. "gender stereotypes in connection with physical activity".  Conclusion: The conclusions reveal that the relationship between PE, physical activity and Muslim girls are very complex. There are tendencies for Muslim girls to be included and excluded from school sports and physical activity for various reasons. Some of the difficulties identified in this study include the dress-code, traditional gender norms in PE and physical activity and Muslim families setting guidelines for which sports lessons their girls may or may not participate in. Finally, the results show the importance of teachers in school having a good knowledge of Islam as well as a good relationship and communication with Muslim parents to contribute to an inclusive PE for Muslim girls.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka eventuella effekter ett friskvårdsbidrag har på anställdas upplevda nivå av fysisk aktivitet och välmående. För att kunna undersöka detta togs fem frågeställningar fram: 1. Är anställda som nyttjar friskvårdsbidrag på en arbetsplats mer fysiskt aktiva än de som inte nyttjar friskvårdsbidrag? 2. Skulle de anställda utfört samma fysiska aktivitet även om de inte fått bidraget? 3. Finns det några skillnader i aktivitetsnivå mellan anställda som har valt olika typer av friskvård? 4. Finns det några skillnader i upplevt psykiskt och fysiskt välmående mellan anställda som nyttjar och inte nyttjar friskvårdsbidrag? 5. Finns det någon skillnad i upplevt psykiskt och fysiskt välmående mellan anställda som valt olika typer av friskvård? Metod Studien genomfördes på ett vård- och omsorgsboende i en svensk kommun. Friskvårdsbidraget innefattar 1600 kr per anställd och år. Arbetsplatsen har ca. 100 medarbetare, vilka alla gavs möjlighet att delta i denna studie. Deltagarantalet var 40 stycken (40 %) med en medelålder på 48,5 år (bortfall n=12). Könsfördelningen var 7 (17,5 %) män och 33 (82,5 %) kvinnor. Föreliggande studie är kvantitativ för att på bästa sätt kunna mäta samband och skillnader. Data samlades in med hjälp av enkäter. Resultat Alla respondenter var medvetna om att deras arbetsgivare erbjöd friskvårdsbidrag till alla anställda. Det var totalt 27 respondenter som nyttjade friskvårdsbidraget. Av dem så trodde 23 respondenter att de skulle utföra den aktivitet de nyttjade bidraget till även om de inte hade haft friskvårdsbidrag. De respondenter som nyttjar friskvårdsbidraget upplevde sin fysiska hälsa som bättre till skillnad från de som inte nyttjade friskvårdsbidraget. Det resultatet var signifikant (Z=-2,45; p <0,05 ). När det kommer till aktivitetsnivå visade analysen att de personer som nyttjar friskvårdsbidraget styrketränar mer än de som inte nyttjar friskvårdsbidraget. En analys av val av friskvårdsaktivitet och upplevd fysisk och psykisk hälsa visade att de respondenter som använder bidraget till gymkort hade en högre skattning på sin upplevda fysiska hälsa i jämförelse med de som använder bidraget till massage. Detta var ett signifikant resultat (Z=-2,268; p <0,05) . Diskussion Det var 34,3 procent som inte nyttjade friskvårdsbidraget, trots att samtliga respondenter var medvetna om friskvårdsbidraget . Att de inte nyttjade bidraget berodde inte på otillräckligt vetenskap eller att de inte fått tillräcklig information kring hur man nyttjar det. Anledningen skulle kunna vara att de glömmer att möjligheten att nyttja friskvårdsbidrag finns. Det behövs mer forskning på området om friskvårdsbidrag och dess påverkan på individers upplevda hälsa. Friskvårdsbidraget är en mycket uppskattad förmån hos de anställda.