<p>Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. </p><p>Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts. De lönsamhetsmått som uppsatsen inriktats mot är räntabilitet per eget kapital, räntabilitet på totalt kapital och vinstmarginal.</p><p>Det resultat undersökningen ger är att Q-Med och BioGaia som har större andelar immateriella tillgångar redovisade i procent av de totala tillgångarna, visar en positiv lönsamhet. Medivir och Karo Bio som däremot har lägre andelar eller inga immateriella tillgångar redovisade i procent av totala tillgångar, visar en negativ lönsamhet.</p>

<p>I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.</p><p>Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning.</p><p>Vi har valt att studera följande problem ”Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster?”.</p><p>Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill. Detta kommer att genomföras med en kvantitativ studie baserad på 30 börsnoterade bolag på den svenska aktiemarknaden. Då detta är en studie på redan vedertagna rekommendationer var det för oss en självklarhet att studien genomfördes med en deduktiv ansats och en positivistisk kunskapssyn.</p><p>Det teoretiska ramverk som presenteras baseras på de internationella redovisningsstandarderna angående immateriella tillgångar och goodwill, samt ett urval av redovisningsprinciper, bland annat försiktighetsprincipen och principen om en rättvisande bild.</p><p>Efter att ha studerat vårt empiriska material blev resultatet att det går att se en tendens till att goodwill minskat under den studerade perioden, men att det inte går att utläsa till vilken grad och hur det kommer att utveckla sig i framtiden. Gällande förändringen i värdeminskning visar vårt material att efter ändringen av metod redovisade bolagen en betydligt mindre värdeminskning jämfört med tidigare år.</p>

<p>Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat. Till sist har vi som målsättning att ta reda på om internt upparbetade varumärken kan aktiveras i balansräkningen och om detta är lämpligt. Genom intervjuer med nyckelpersoner inom varumärkesvärdering sammanvävda med ett teoretiskt efterforskningsarbete har resultaten kommit fram. Ett abduktivt arbetssätt tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har möjligtgjort för författarna att uppnå det utforskande syfte uppsatsen utgått ifrån. Företag värderas idag mångdubbelt mer än värdet av det egna kapitalet i företaget. Huvuddelen av värdet kan hänföras till immateriella tillgångar, såsom varumärken. Trots detta får idag inte värdet av det egenupparbetade varumärket erkännas i någon extern redovisningsinformation. För förvärvade varumärken framkommer att det finns olika sätt att göra värderingen på. Respondenterna har olika uppfattningar kring om detta värde borde ingå i balansräkningen eller ej. Idag finns det värderingsmetoder att tillgå men dessa skapar inkonsekventa och otillförlitliga resultat. Ett internt upparbetat varumärke får idag inte aktiveras i en balansräkning. Idag ser vi inte heller att det lämpligen kan göras på ett tillförlitligt sätt. Det har dock visat sig under uppsatsens gång att framtiden kan komma att ändra på detta, förmodligen ganska snart.</p>

<p>Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.</p><p>Problemformuleringen lyder:</p><p><em>”Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade på Large Cap och små tillväxt bolag noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?”</em></p><p><em> </em></p><p>För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför. Svaren är kopplade till försiktighetsprincipen eller matchningsprincipen. Bolagen på Large Cap måste följa IFRS medan det är valfritt för bolagen på First North.</p><p>Resultatet visar att endast 1 % av bolagen på Large Cap och 3 % av bolagen på First North har omvärderat sina immateriella tillgångar enligt omvärderingsmetoden. 50 % av bolagen på First North som ännu inte omfattas av IFRS vill omvärdera sina immateriella tillgångar. Det kan kopplas till matchningsprincipen, medan svaren från bolagen på Large Cap kan kopplas till försiktighetsprincipen.</p><p>Slutsatsen blir att de små tillväxtbolagen noterade på First North är mer styrda av matcningsprincipen och har en mer positiv inställning till omvärderingsmetoden.</p>

No description available.

<p>Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgångar och hur jämförbarheten påverkas av att det inte finns några riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera årsredovisningar och skicka ut enkäter till berörda företag. Resultatet av vår studie visar att bristen på riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgångar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstår svårigheter i att jämföra företagens innehav av immateriella tillgångar. I våra slutsatser anser vi att tydligare riktlinjer inom detta område kan bidra till att dessa problem reduceras.</p>

Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgångar och hur jämförbarheten påverkas av att det inte finns några riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera årsredovisningar och skicka ut enkäter till berörda företag. Resultatet av vår studie visar att bristen på riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgångar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstår svårigheter i att jämföra företagens innehav av immateriella tillgångar. I våra slutsatser anser vi att tydligare riktlinjer inom detta område kan bidra till att dessa problem reduceras.

Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat. Till sist har vi som målsättning att ta reda på om internt upparbetade varumärken kan aktiveras i balansräkningen och om detta är lämpligt. Genom intervjuer med nyckelpersoner inom varumärkesvärdering sammanvävda med ett teoretiskt efterforskningsarbete har resultaten kommit fram. Ett abduktivt arbetssätt tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har möjligtgjort för författarna att uppnå det utforskande syfte uppsatsen utgått ifrån. Företag värderas idag mångdubbelt mer än värdet av det egna kapitalet i företaget. Huvuddelen av värdet kan hänföras till immateriella tillgångar, såsom varumärken. Trots detta får idag inte värdet av det egenupparbetade varumärket erkännas i någon extern redovisningsinformation. För förvärvade varumärken framkommer att det finns olika sätt att göra värderingen på. Respondenterna har olika uppfattningar kring om detta värde borde ingå i balansräkningen eller ej. Idag finns det värderingsmetoder att tillgå men dessa skapar inkonsekventa och otillförlitliga resultat. Ett internt upparbetat varumärke får idag inte aktiveras i en balansräkning. Idag ser vi inte heller att det lämpligen kan göras på ett tillförlitligt sätt. Det har dock visat sig under uppsatsens gång att framtiden kan komma att ändra på detta, förmodligen ganska snart.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts. De lönsamhetsmått som uppsatsen inriktats mot är räntabilitet per eget kapital, räntabilitet på totalt kapital och vinstmarginal. Det resultat undersökningen ger är att Q-Med och BioGaia som har större andelar immateriella tillgångar redovisade i procent av de totala tillgångarna, visar en positiv lönsamhet. Medivir och Karo Bio som däremot har lägre andelar eller inga immateriella tillgångar redovisade i procent av totala tillgångar, visar en negativ lönsamhet.

I dagens mer globaliserade värld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiärer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det även Sverige, gäller från och med 1 januari år 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag. Denna studie kommer att inrikta sig på de redovisningsrekommendationer som gäller redovisning av immateriella tillgångar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt även IAS 36 gällande nedskrivning. Vi har valt att studera följande problem ”Hur har de skärpta reglerna gällande redovisningen av immateriella tillgångar och goodwill påverkat dessa poster?”. Syftet med denna studie är att se i vilken grad goodwillposterna förändrats under de senaste åren, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill även studera i vilken mån den slopade avskrivningen har påverkat goodwill. Detta kommer att genomföras med en kvantitativ studie baserad på 30 börsnoterade bolag på den svenska aktiemarknaden. Då detta är en studie på redan vedertagna rekommendationer var det för oss en självklarhet att studien genomfördes med en deduktiv ansats och en positivistisk kunskapssyn. Det teoretiska ramverk som presenteras baseras på de internationella redovisningsstandarderna angående immateriella tillgångar och goodwill, samt ett urval av redovisningsprinciper, bland annat försiktighetsprincipen och principen om en rättvisande bild. Efter att ha studerat vårt empiriska material blev resultatet att det går att se en tendens till att goodwill minskat under den studerade perioden, men att det inte går att utläsa till vilken grad och hur det kommer att utveckla sig i framtiden. Gällande förändringen i värdeminskning visar vårt material att efter ändringen av metod redovisade bolagen en betydligt mindre värdeminskning jämfört med tidigare år.