No description available.

I dag diskuteras det mycket kring personalens värde och betydelse förföretagen, speciellt inom kunskapsföretag där personalen ofta beskrivs somden viktigaste tillgången. Redovisningen av det så kallade humankapitaletskiljer sig mycket åt mellan olika företag.Syftet med uppsatsen är att analysera hur vanligt det är att börsnoterade ITkonsultföretagredovisar sitt humankapital i årsredovisningen, utöver detsom måste redovisas enligt lag. Vidare är syftet att ta reda på vilka nyckeltaleller annan information, som mest används vid humankapitalredovisningensamt vad som inspirerar företaget till att redovisa sitt humankapital på dethär sättet i årsredovisningen.För att skaffa oss kunskaper om börsnoterade IT-konsultföretagshumankapitalredovisning, har vi studerat relevant litteratur och genomfört enkvantitativ undersökning i form av en webbaserad enkät. Ienkätundersökningen medverkade 19 börsnoterade IT-konsultföretag iGöteborg och Stockholm. Vi har även kompletterat enkätundersökningenmed att granska kunskapsföretagens årsredovisningar.Studien visar att det är vanligt att börsnoterade IT-konsultföretag redovisarsitt humankapital. Det görs vanligtvis i form av nyckeltal samt som löpandetext i årsredovisningen. Företagen inspireras av att redovisa humankapitaletdärför att det ger bättre information till aktieägare och övriga intressenter. / Uppsatsnivå: D

Svensk redovisningslagstiftning bygger på grundtanken att alla bolag skall kunna använda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte använder den finansiella informationen på likartat sätt, måste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag är oftast mer komplex än i mindre bolag, där informationen oftast används för interna beslut. Bokföringsnämnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fått i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgångspunkt från förslaget har Bokföringsnämnden utarbetat ett utkast till allmänna råd avseende mindre aktiebolag. De förenklade reglerna har som syfte att minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid upprättandet av årsredovisningen. Bokföringsnämndens allmänna råd bygger på Årsredovisningslagen, men tillåter samt ibland förbjuder vissa avvikelser. En förändring i det allmänna rådet är att Bokföringsnämnden inte längre tillåter att bolag skall aktivera sina egenupparbetade immateriella tillgångar. Utvecklingskostnaderna skall enligt det allmänna rådet istället kostnadsföras då de uppkommer. Förändringarna har stor effekt på forsknings- och utvecklingsbolagen eftersom deras verksamhet bygger på utvecklingsarbetet där egenupparbetade immateriella tillgångar utgör den största posten.Uppsatsen skall bidra till förståelse för läsaren hur regeln gällande egenupparbetade immateriella tillgångar i BFN:s utkast påverkar mindre forsknings- och utvecklingsaktiebolag. Undersökningen genomförs utifrån de vetenskapliga val vi gör. I undersökningen utgår vi ifrån en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt synsätt eftersom vi vill bidra till allmän förståelse inom problemområdet. Vidare är en deduktiv ansats av vikt i vår undersökning då vi prövar fenomenet utifrån befintlig lagstiftning, det vill säga utifrån teorin och inte empirin.Den empiriska undersökningen visar att respondenterna inte ser gällande lagstiftning som betungande vid upprättandet av årsredovisningen. Vidare anser de att innehållet i informationen som bolagets intressenter erhåller måste vara av hög nivå, eftersom det är utifrån årsredovisningen som intressenterna skapar sig bilden om bolagets resultat och ställning. I undersökningen framkommer det att respondenterna inte ser något behov av att förenkla reglerna. Gällande lagstiftning, Årsredovisningslagen, är lätt att förstå och ger tydliga instruktioner vid upprättandet av årsredovisningen. Ett område som kan ses över är dock noterna eftersom de inte fyller något viktig funktion för intressenterna. Gällande egenupparbetade immateriella tillgångar framkommer det att man inte riktigt har tänkt till med reglerna. För att forsknings- och utvecklingsbolagen inte skall hamna på gränsen till likvidation måste de få aktivera sina utvecklingskostnader. Ett möjligt alternativ för bolagen är att tillämpa K3 regler som gäller större bolag och som tillåter aktivering av kostnaderna. Reglerna är dock mer omfattande än K2 reglerna, det vill säga reglerna för mindre aktiebolag. Slutsatsen som kan dras utifrån undersökningen är att Bokföringsnämndens vägledning för mindre aktiebolag inte gynnar forsknings- och utvecklingsbolagen. Då möjligheten att aktivera utvecklingskostnaderna i balansräkningen inte längre ges blir effekten av BFN:s utkast att bolagen kan hamna på gränsen till likvidation. Bolagen tvingas snarare till mer komplexa regler om de vill fortsätta aktivera utvecklingskostnaderna. / Uppsatsnivå: D

Idag lever vi i ett tjänstesamhälle där företag konkurrerarmed tjänster vilket gör medarbetare och ledning till deviktigaste resurserna i ett sådant företag. Dessa immateriellatillgångar är svårvärderade och kan därmed inte tas upp ibalansräkningen vilket många gånger leder till att de blirosynliga och inte beaktas.Många företag måste tillföras kapital för att finansiera sinverksamhet vilket ofta sker genom belåning. Dåtjänsteföretag består av mycket dolda värden är detproblematiskt för kreditgivarna att bedöma dessa företagsfaktiska värde. Baserat på ovanstående har syftet med dennauppsats därför varit att undersöka huruvida tjänsteföretagsimmateriella tillgångar påverkar finansiärer i sittbeslutstagande vid kreditgivning och hur dessa mjuka värdenkan ligga till grund för bankernas säkerhet.Studien tar sin utgångspunkt ur ett bankperspektiv. För attbesvara syftet har vi utgått från en kvalitativ metod därintervjuer har genomförts med respondenter från fyrastorbanker i Sverige.Vid kreditgivning tenderar bankerna att värderatjänsteföretag på samma sätt som ett tillverkande företagvilket medför att riskerna inte blir större för dem i dessasituationer. Besluten baseras på resultaträkningen, därmedbeaktas inte alla de immateriella tillgångar som finns i etttjänsteföretag.Då bankmanualen inte tillåter en kapitaliserad form avimmateriella tillgångar är bankerna beroende av de värdensom kan visas på papper och kan säljas. Detta kan medföraatt tjänsteföretag inte kan ta så stora krediter då säkerheternagrundas på de tillgångar som företaget kan visa upp. Å andrasidan är tjänsteföretag vanligtvis inte lika beroende av storakrediter.

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: ”Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgångar i Fotbolls AB”</p><p>Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 p</p><p>Författare: Olle Alexandersson, Peter Sandén</p><p>Handledare: Per Nordström</p><p>Nyckelord: Immateriella tillgångar, Fotboll, IAS 38, RR 15</p><p>Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebär att fotbollsklubbar idag i allt större utsträckning drivs som företag. Det är i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga är att de är alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte längre nödvändigtvis i fysiska tillgångar, såsom maskiner och inventarier, utan består allt oftare av icke-fysiska tillgångar som patent, kontrakt och andra legala rättigheter. I de svenska fotbollsaktiebolagens balansräkningar är dock förekomsten av Immateriell tillgångar låg. Är den rådande redovisningsnormens definition av Immateriella tillgångar därmed inte applicerbar i fotbollsklubbars verksamhet eller kan det finnas andra orsaker till att de svenska fotbolls aktiebolagen inte väljer att aktiver Immateriella tillgångar i större utsträckning?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur Fotbolls AB resonerar kring Immateriella tillgångar. Vi vill skapa en diskussion kring ämnet och undersöka huruvida det skulle vara möjligt för Fotbolls AB att omvärdera sin syn på aktivering av Immateriella tillgångar.</p><p>Metod: Studien utgår ifrån ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt i det tolkande synsättet har vi strävat efter sätta respondenten i fokus, för att därmed försöka se på problemet utifrån deras verklighetsbild.</p><p>Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs främst av de redovisningsstandarder som styr redovisningen i Sverige. Som komplement till dessa har vi även använt relevant facklitteratur samt vetenskapliga artiklar.</p><p>Empiri: Respondenterna utgörs av revisorer och ekonomichefer som arbetar inom Fotbolls AB samt revisorer med begränsad erfarenhet av fotbollsvärlden. Vi har därmed använt oss av både respondent och informantintervjuer, vilket underlättat möjligheten att belysa problemet ur flera aspekter.</p><p>Slutsatser: Studiens resultat visar att det utifrån konventionella redovisningsregler skulle vara teoretiskt möjligt för Fotbolls AB att aktivera Immateriella tillgångar i större utsträckning än idag, men att Svenska Fotbollsförbundets elitkriterier i dagsläget starkt begränsar dessa möjligheter. Studien pekar på att en ökad aktivering av olika former av Immateriella tillgångar dessutom skulle leda till en mer rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning.</p>

<p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS år 2005. Studien fokuserar på redovisningen av förvärvade immateriella tillgångar enligt IFRS 3 eftersom övergången till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krävande förändringarna beroende på standardens komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS på företagens redovisning av immateriella tillgångar har vi valt att studera hur förändringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgångar och dels förändringen i de upplysningar som företagen lämnar om immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för åren 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utsträckning tagit till sig den nya standarden och därmed bidrar till ökad jämförbarhet på den inre marknaden.</p>

<p>Immateriella tillgångar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, är ett av de mer komplexa områdena inom redovisningsteorin. Det finns åtminstone två vedertagna tillvägagångssätt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgångsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU påverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod användes eftersom vi ville få en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgångsredovisar utgifter för FoU. Dessa företags årsredovisningar räknades om till en kostnadsredovisning. För att analysera omräkningens effekt på lönsamheten använde vi oss av nyckeltalen räntabilitet på totalt kapital, kapitalets omsättningshastighet och vinstmarginalen. Resultatet av undersökningen visade att valet av redovisningsmetod hade en inverkan på lönsamheten. En kostnadsredovisning medförde att lönsamheten, i termer av räntabilitet på totalt kapital, förändrades negativt i fyra av fem mätperioder.</p><p>Nyckelord: FoU, tillgångsredovisning, kostnadsredovisning, immateriella tillgångar</p>

<p>Det rådande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett ständigt aktuellt juridiskt spörsmål. Vad beträffar immateriella tillgångar kan komplexiteten anses förstärkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterättsligt jämställa immateriella tillgångar med inventarier. Syftet med denna uppsats är att utreda redovisningens betydelse för den skatterättsliga värderingen och periodiseringen av immateriella tillgångar. Denna målsättning har gjort det nödvändigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterättsliga reglerna, dels analysera vilka skatterättsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas är huruvida ett inkonsekvent synsätt på det kopplade området kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterättslig kostnadsföring av immateriella tillgångar, vilka dessutom kan värderas i syfte att optimera värdeminskningsavdragen.</p> / <p>The prevailing relation between accounting and taxation makes up an everlasting legal dilemma. When it comes to intangible assets the complex of problems can be considered even more extent due to the circumstance that the legislator in some cases have chosen to treat intangible and regular assets as equals. The purpuse of this thesis is to investigate standardized accounting principles and their effect on the taxable assessment and periodization of intangible assets. In order to fullfil the purpose of the thesis it has been necessary to first analyse whether or not the rules of accounting should even be allowed to complement the tax legislation, and thereafter examine the consequences of this connection. What needs to be analysed in particular is the possibility that an inconsistent treatement of the connection between accounting and taxation on one hand can result in an early periodization of intangible assets, and on the other convey an assessment by which the deductable costs can be optimized.</p>

<p>Brands are the instruments corporates use to create and communicate brands reputation. Within the different industries for consumer products intangible assets such as brands are known to have great importance for corporate prosperities. When consumers experiences a specific brand symbolizes best possible value for money, the corporate behind it has managed to create a unique competitive advantage that should be to its full potential. Strong brands can pose the difference between winning or loosing on the market. Due to this brands should be considered as cost-effective instruments since they help create financial advantages such as consumer loyalty. This insurances future demands on products attached to the brands that generate future cash-flows. Brand valuation is will therefore be of more and more importance. The knowledge of the value of an asset is after all an vital supposition to evaluate if the corporate has been successful in it’s struggle to create value for its owners or not.This paper aims to investigate one of brand valuation’s methods mode of procedure and why the reliability is questioned</p> / <p>Varumärken är de symboler och/eller de kännetecken som företag använder som redskap för att bygga och kommunicera varumärkets förtroende och rykte. Inom de olika branscherna för konsumentvaror kan immateriella tillgångar som varumärken och patent tillkännas ha stor betydelse för företagens framgångar. När konsumenter upplever att ett specifikt varumärke symboliserar ”bästa möjliga valuta för pengarna” har företaget bakom det lyckats skapa en unik konkurrensfördel som bör utnyttjas till fullo. Starka varumärken kan därför utgöra skillnaden mellan att vinna eller förlora på dagens marknad och bör därmed betraktas som kostnadseffektiva verktyg eftersom de som skapar finansiella fördelar i form av konsu-mentlojalitet, vilket försäkrar efterfrågan på företagets produkter och genererar framtida kas-saflöden. Behovet av att kunna återge immateriella tillgångars verkliga värde borde därför bli allt viktigare framöver. Kunskap om värdet på en tillgång är trots allt en grundläggande förut-sättning för att kunna utvärdera om ett företag varit framgångsrik i sin strävan att skapa värde för dess ägare eller inte.Med denna uppsats ämnar författarna att undersöka en av värderingsmetodernas tillvä-gagångssätt och varför att metodens tillförlitlighet ifrågasätts</p>

<p>Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3.</p>