It is important for an auditor to be independent both in mind and in appearance. The independence of the auditor is important for the trustworthiness of the auditor. Independence in appearance is the focus of this study and is how independent the auditor appears to be from the perspective of other stakeholders. This will be studied from the perspective of clients. The audit does not only have to be useful for the owners, but also for the client who pay for the audit. The aim of this study is to explain what factors that are affecting how clients perceive the auditor independence in Sweden. The study also wants to investigate if the client firm size affects the relationship between independence in appearance and factors affecting independence in appearance. To answer this, a questionnaire was sent via email to small and large limited companies in Sweden. This study found that audit tenure and auditor-client relationship partly have an influence on independence in appearance. How long the client has had the same audit firm is positively related to independence in appearance and how often the client has contact with the auditor is negatively related to independence in appearance. Client firm size couldn’t be used as a moderating variable since too few responses was received.

Bakgrund: Revisorsyrket bygger till stor del på förtroende, dels från klienter (bolag) men också från bolagens intressenter till de finansiella rapporterna. Det handlar också om att revisorn ska granska bolagens räkenskaper på ett oberoende sätt, där det till viss del handlar om att ge rådgivning. I takt med att revisorsyrket automatiserats, visar forskning på att rådgivningen börjar ta mer plats.  Förtroendet bygger på att revisorn är oberoende, och tidigare forskning pekar på att revisorns utförande av rådgivning påverkar deras oberoendeställning negativt. Det finns även forskning som understryker positiva aspekter med att revisorn utför rådgivning. Med anledning av det finns det en pågående debatt om revisorns dubbla roller som rådgivare och oberoende granskare. Problemformulering: Hur upplever revisorer att deras förtroende- och oberoendeställning påverkas av att de utför rådgivning? Syfte: Undersöka revisorers upplevelser om hur deras förtroende- och oberoendeställning påverkas av att utföra rådgivning. Anledningen till det är för att få bättre insikt ur revisorernas perspektiv, eftersom flera tidigare studier har varit väldigt kritiska i frågan. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod använts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta stycken auktoriserade revisorer. Urvalet av de auktoriserade revisorerna var strategiskt då de valdes med anledning av deras specifika befattning. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisorerna upplever att förtroende från intressenter påverkas negativt av att utföra rådgivning, då de ansåg att förtroendet från dem är förenat med en ren revision. Revisorerna upplevde vidare att rådgivningen istället har en positiv inverkan på deras förtroende från klienterna. Anledningen är för att de ansåg att rådgivningen bygger upp en relation till klienten, och därmed också ett förtroende. Gällande revisorns faktiska oberoende, upplevde de inte att den påverkades av att ge rådgivning, då de ansåg sig ha integritet och förmågan att vara professionella. Det synbara oberoendet upplevde de istället påverkades negativt, då de ansåg att utomstående kan få en negativ bild av revisorns oberoende vid utförandet av rådgivning. / Background: The audit profession is largely built on trust, partly from their clients (a company) but also from stakeholders to a company’s financial reports. The purpose of the profession is also about to review a company’s financial reports in an independent way, where consultation to the client is a small part. Research has shown that the automatization of the profession, has led to an increase in consultation. The trust for the auditor is built on independence, and research has shown that consultation has a negative impact on the independence. There is also research that brings up positive aspects with consultation. On that occasion, there is an ongoing debate about the auditors’ two roles as both consultants and independent reviewer. Questions: How do auditors experience that their trust and independence is affected by execute non-audit services? Purpose: Examine how auditors experience that their trust and independence is affected by execute non-audit services. The reason to that is to get a better insight from the auditors’ perspective, since several earlier researches has been vastly critical in the question. Method: A qualitative method has been used. The data has been consisted of eight semi-structured interviews with authorized auditor. They were strategically selected to achieve the purpose of the study. Results and conclusion: The study shows that the auditor’s experienced trust from stakeholders is negatively affected by non-audit services, because they thought that the trust from the stakeholders is built on audit that is made independent. Furthermore, the auditors experienced that the non-audit services has a positive impact on the trust from their clients. The reason to that is because of the relationship that they argued that the non-audit services gave, which they meant also led to trust. The auditor’s independence in fact, did they not experience it was affected by the non-audit services. They considered themselves to have integrity and the ability to be professional in that situation. The auditors did though experience that the independence in appearance was negatively affected by the non-audit services. They claimed that an outsider could get a negative picture of the auditors’ independence, when they execute non-audit services.

Purpose – The purpose of this paper is to get an increased insight on a governmental regulator's view on independence in a Swedish context, with the aim to contribute to the research regarding auditor independence. Design/methodology/approach – The research is in the form of a quantitative study examining the Swedish Supervisory Board of Public Accountant’s disciplinary rulings from the years 2004-2010. Findings – The study concludes that the SSBPA view independence in fact as one, if not the most, important attribute for an auditor, while independence in appearance is on the other side of the spectrum, being one of the least vital. Originality/Value – The findings of this paper show that the SSBPA’s view on auditor independence is in stark contrast to the propositions made by the European Commission and SOX, as they are more focused on mitigating issues related to independence in appearance. Keywords – Auditor independence; Independence in Appearance; Independence in Fact; Practical Definition; Quality affecting Issues; Non-Quality affecting Issues; Regulatory Oversight; Disciplinary RulingsPaper Type – Research paper

Sammanfattning Bakgrund: Härlett ur finansiella skandaler har revisorns oberoende i allmänhet ifrågasatts och som åtgärd har EU-kommissionen via ett revisionspaket påfört regler om tvingande byrårotation för företag av allmänt intresse. Den relationella uppdragstiden mellan revisionsbyråer och klienten har således tidsbegränsats. Härav följer diskussioner såväl inom revisionsbranschen som inom litteraturen kring huruvida en sådan tidsbegränsning kommer påverka revisionskvaliteten. I samma diskussioner förekommer inte bara uttalanden om revisorns faktiska och synbara oberoende då även revisorns kompetens diskuteras som beroende faktorer till revisionskvaliteten. Uppsatsen kommer därmed beakta såväl faktiska som synbara aspekter kring begränsade uppdragstiders påverkan på revisionskvaliteten. Syfte: Uppsatsen syftar till att komplettera redan befintliga diskussioner inom det vetenskapliga forskningsområdet som berör uppdragstiders påverkan på revisionskvaliteten. Syftet uppfylls genom att på byrånivå studera hur begränsade uppdragstider påverkar revisionskvaliteten ur såväl faktiska som synbara aspekter. Metod: Multipel logistisk regression kommer analysera insamlad data från årsredovisningar och revisionsberättelser mot faktisk revisionskvalitet. Samtidigt har en enkät utformats, vilken avser att studera tredje parts uppfattning kring synbar revisionskvalitet. Teorikapitlet kommer ligga till grund för såväl definitioner som analyser. Slutsatser: Via analysen av uppsatsens resultat för såväl den faktiska revisionskvaliteten som för den synbara revisionskvaliteten tillåts en samlad slutsats kring total revisionskvalitet. Vad avser faktisk revisionskvalitet ses inte uppdragstidens längd på byrånivå ha någon signifikant påverkan på revisionskvaliteten. Därav förmodas inte revisorns oberoende eller kompetens beröras nämnvärt av lagändringen. Dock diskuteras en indirekt påverkan på revisorns faktiska oberoende varför faktisk revisionskvalitet ändock torde anses positivt påverkad. Tredje part medger att lagändringen upplevs få en positiv effekt på synbar revisionskvalitet trots att revisorn upplevs göra avkall på sin kompetens till förmån för ett stärkt oberoende. Således förväntas den totala revisionskvaliteten bli stärkt av begränsade uppdragstider i relationen mellan revisionsbyråer och klienter. / Abstract Background: Derived from financial scandals the independence of the auditor has publicly been questioned and as a result the EU Commission regulated mandatory audit-firm rotation for public companies. Thus, the audit firm and client relationship has been limited. Hence, discussions within the accountancy profession as well as within the literature surrounding the possible effects the change in regulation might have on audit quality. Not only statements surrounding the auditors’ independence of mind and independence in appearance occur in these discussions but also the competence of the auditor as a dependent factor to audit quality. The paper will hereby consider quality aspects in fact as well as in appearance related to mandatory audit-firm rotation and its impact on audit quality. Purpose: The purpose of the paper is to complement existing discussions within the scientific area concerning the effects mandatory audit-firm rotation have on audit quality. The purpose is met while a study on firm-level is conducted combining aspects in fact with aspects in appearance related to a limitation in the length of the firm-client relationship. Method: A multiple logistic regression will be used to analyze data from annual reports and audit opinions against audit quality in fact. A survey has been designed, which intends to study external third parties’ perception of audit quality in appearance. The literature chapter will form the basis for definitions as well as analyzes. Conclusions: Through an analysis of the papers result for both audit quality in fact and audit quality in appearance, a comprehensive conclusion of total audit quality can be made. In regard to audit quality in fact, our result show no significant effect between the length of the firm-client relationship and audit quality. Hence, neither the auditor’s independence nor competence are assumed to be substantially affected by the change in regulation. However, an indirect impact on the auditor’s independence in fact is discussed, which is why audit quality in fact might still be considered to be positively affected. Third parties perceive that the change in regulation positively affects audit quality in appearance despite the fact that the auditor is seemed to sacrifice competence in favour of improved independence in appearance. Thus, the total audit quality is expected to be improved by the mandatory audit-firm rotation.

Revisorernas oberoende har under de senaste två decennierna varit ett mycket kontroversiellt ämne till följd av de skandaler som inträffade i USA i början av millenniet. Den välkända Enronskandalen väckte mycket uppmärksamhet vilket resulterade i att många intressenter har blivit skeptiska mot revisorns oberoende och tappade förtroendet för revisorerna. Det är nämligen mycket viktigt för revisionsbranschen att inge förtroende för sitt arbete, om allmänheten ska kunna förlita sig på den information som framgår av revisionsberättelsen. I syfte att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter infördes analysmodellen i Sverige den första januari 2002. Modellen bygger på att en revisor, inför varje granskningsuppdrag, ska pröva om det föreligger sådana omständigheter som kan rubba dennes oberoende. Under samma år antogs även EU-rekommendationen 2002/590/EG i syfte att behandla frågor avseende oberoende problematiken inom EU. Rekommendationen 2002/590/EG föreslår revisorsrotation, d.v.s. att påskrivande revisorer ska bytas ut efter två genomförda mandatperioder på sammanlagt sju år. Syftet med uppsatsen är att bilda en djupgående uppfattning om revisorn oberoende och huruvida rotationsregler kan främja oberoendet samt under vilka förutsättningar de kan tillämpas. För att besvara studiens forskningsfrågor tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem revisorer från region syd i Sverige. Resultaten visar att en revisor ska agera med objektivitet, självständighet och opartiskhet i syfte att bevara sin oberoende ställning. Studien påvisar att rotationsregler tillämpas främst i de klientföretagen av allmänt intresse. / The independence of auditors has been a very controversial topic for the past two decades because of the scandals that occurred in the United States at the beginning of the millennium. The Enron scandal attracted a lot of attention, which resulted in many stakeholders becoming skeptical of the auditor's independence and losing confidence in them. It is important for the auditing industry to instill confidence in their work, so that the public can rely on the information that appears in the audit report. In order to ensure the auditor's independence, the so-called “analysmodellen” was introduced in Sweden on the first of January 2002. The model is based on an auditor, prior to each audit assignment, examining whether there are circumstances that could upset his independence. During the same year, Commission Recommendation 2002/590/EC was also adopted to address issues relating to the issue of independence within the EU. The recommendation proposes auditor rotation, i.e. endorsing auditors to be replaced after two completed terms of office of a total of seven years. The purpose of this thesis is to form an in-depth view of the auditor's independence, whether rotation rules can promote independence and the conditions under which it can be applied. To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews were applied with five auditors in the Southern Region of Sweden. The results show that an auditor must act objectively and impartially in order to maintain his independence. The rotation rules are mainly applied in the companies of public interest.

To complete work in a satisfactory manner, the auditor needs to maintain his or her qualifying role; it is required that the auditor is independent. The auditor shall review his or her independence before each assignment and resign if there are circumstances that could upset the trust in his or her independence. The study is based on the scepticism we have that a human being can ever be independent. The thesis aims to obtain valuable insight into the auditor’s independent position by studying the auditor’s approach on independence and the eventual threats they may experience. Furthermore, the purpose is to determine if an auditor can be independent. Through a qualitative method and abductive approach, the study has taken its starting point in the research to supplement the general knowledge with the practice from the auditor’s perspective. Within the institutional context, we have analyzed the empirical data based on three overarching themes; 1. The Swedish Auditing Act’s five threats against independence, 2. Independence in fact and independence in appearance, and 3. The auditor’s practical course of action. The study shows that there are divided opinions about whether an auditor can be independent and that there are patterns that indicate the existence of isomorphism. Likewise, the study shows that threats of friendship and self-examination should not necessarily be seen as a threat but rather as an advantage to conducting a qualitative audit. / För att en revisor ska genomföra ett tillfredsställande arbete och behålla sin kvalitetsstämplande roll krävs det att hen är oberoende. Revisorn ska med stöd av revisorslagens analysmodell pröva sitt oberoende innan varje uppdrag och avsäga sig uppdrag om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hens opartiskhet eller självständighet. Problematiken i studien grundar sig i den skepticism vi har till att en människa någonsin kan vara oberoende. Syftet med uppsatsen är att få en användbar inblick i revisorns oberoendeposition genom att studera revisors synsätt på sin roll och de eventuella hotbilder mot oberoendet som de upplever. Vidare är syftet att reda ut om det överhuvudtaget är möjligt för en revisor att vara oberoende. Studien har genom en kvalitativ metod och abduktiv ansats tagit avstamp ur forskningen för att komplettera det rådande vetandet med praktiken ur revisorers perspektiv. Studien har inom en institutionell kontext analyserat empirin utifrån tre övergripande teman; 1. Revisorslagens analysmodell, 2. Faktiskt och synbart oberoende, och 3. Revisorns praktiska tillvägagångssätt. Studien visar att det finns delade meningar kring huruvida det är möjligt för en revisor att vara oberoende, samt att det föreligger mönster som tyder på existensen av isomorfism. Studien påvisar likaså att vänskaps- och självgranskningshot inte nödvändigtvis bör ses som ett hot, utan snarare som en fördel till att genomföra en kvalitativ revision.