På bilar med insprutningsmotorer behövs oftast någon typ av justering av bränsletryck då olika typer av belastning behöver olika mycket bränsle. Mängden bränsle motorn får styrs till viss del av spridarnas öppentider samt storleken på spridarmunstyckena. Men öppentiderna kan inte vara hur långa som helst samt storleken på spridarmunstyckena kan inte vara allt för stor heller då man bara har en viss tid på sig att trycka in bränsle under insugstakten[1] samt att man inte vill trycka in allt för mycket bränsle heller beroende på belastningen på motorn. Just för den anledningen används oftasten bränsletrycksregulator för sänka bränsletrycket när belastningen är låg och höja bränsletrycket när belastningen är hög. De flesta bränsletrycksregulatorer som sitter som standard på bilar är inte justerbara utan har oftast bara ett fast arbetsområde som styrs med hjälp av vakuum. Börjar man ta ut mer effekt ur en motor kommer det att behövas mer bränsle och ett sätt att få in mer bränsle men ändå behålla spridare och bränslepump är att byta ut den fasta bränsletrycksregulatorn mot en justerbar vilket innebär att man kan ändra arbetsområdet för bränsletrycket och därigenom få in mer bränsle under samma öppentid på spridare, vilket kan behövas vid t.ex överladdning. Den här rapporten kommer gå igenom hur ett trådlöst övervakningssystem för kontroll av bränsletryck kan konstrueras.

Elfordon är på stark uppgång med ökande försäljning och infrastruktur för varje år som går. För en snabbt växande bransch som elfordon är det intressant att studera hur de laddas då detta påverkar alla ägare av elfordon.  De kommersiella teknikerna för elbilsladdning är idag av konduktivt utförande och har standardiserats. Ett antal olika standarder finns dock som delvis konkurrerar med varandra. Rapporten beskriver standarderna från IEC, CCS, CHAdeMO och GB/T, utöver dessa finns även biltillverkaren Tesla med en egen standard.  I rapporten undersöks några utvecklingsprojekt närmare för att se vart teknikutvecklingen inom området är på väg. Bland annat konduktiv överföring via skena i eller på vägen och överföring via ledningar över vägbanan men även uppgradering av de standarder som redan finns. Även induktiva laddningsprojekt undersöks närmare med statiska induktiva laddstationer och dynamisk induktiv laddning på väg. I rapporten undersöks närmare dynamisk induktiv laddning, där det framgår att forskning och utvecklingsprojekt finns. Men det finns ännu många problem att lösa för att kunna kommersialisera tekniken. Fördelen med den induktiva laddningen är att den kan ske trådlöst och när fordonet laddas under färd behövs färre stopp för att ladda. Tekniken har däremot vissa problem med verkningsgrad som kan variera kraftigt beroende på hur fordonet är inriktat mot överföringsspolen. Kommunikation för att bland annat kunna betala för laddning ligger ännu tidigt i utvecklingen då det krävs mycket hög hastighet på kommunikationen vid laddning under färd. Författarnas bedömning är att inom induktiv överföring sker stor utveckling och expansion men även uppgradering av redan existerande konduktiva standarder. Standardisering av de kommande teknikerna bedöms vara i behov för att undvika framställning av många inkompatibla tekniker som byggs ut på vägarna. Framtagning av en standard för induktiv överföring sker men är i tidigt stadium. / Electric vehicles are on a strong rise with increasing sales and larger infrastructure every year. For a fast-growing industry like electric vehicles, it is interesting to look at how they are charged as this affects all owners of electric vehicles. The commercial technologies for electric vehicle charging today are conductive and have been standardized. However, several different standards exist, partly competing with each other. The report describes the major standards of IEC, CCS, CHAdeMO and GB/T, in addition to these, there is also the car manufacturer Tesla with its own standard. The thesis takes a closer look at some development projects to see in which directions the technology is developing. Among other things, conductive transmission via rail in or on the road and transmission by wires above the road, but also upgrading of existing standards. Inductive charging projects are further investigated with static inductive charging stations and dynamic inductive charging while driving. The thesis investigates dynamic inductive charging in deeper detail. There is a lot of research and projects going on, but there are still many problems to solve in order to commercialize the technology. The advantage of inductive charging is that it can be wireless and when the vehicle is charged while driving, fewer stops are required to charge. The technology, on the other hand, has some efficiency issues that can vary greatly depending on how the vehicle is aligned towards the transfer coil. Communication to pay for charging, among other things, is still early in the development, as a very high communication speed is required when charging during travel. The writers view is that the major development and expansion will occur in inductive transmission as well as upgrading of the existing conductive standards. Standardization of the upcoming technologies is considered important in order to avoid creating many incompatible technologies on the roads. Work on standardization of inductive transmission is in progress but is not yet complete.

Ett utbrett användande av elbilar och följaktligen laddstationer kommer så småningom leda till en mycket högre belastning på elnätet. Ett sätt att undvika överbelastningar är att förse laddstationer med lastbalanserare som kan anpassa varje laddstolpes effektuttag utifrån den övriga belastningen på nätstationerna. Eftersom bilar vanligtvis står parkerade långa perioder kan lastbalanseraren se till att bilarna endast laddar på hög effekt då den allmänna belastningen är låg, och på så vis riskeras inte överbelastning av det lokala elnätet till följd av den totala ökade energiförbrukningen.  Arbetet innefattar en marknadsundersökning av de tre största leverantörerna av lastbalanseringssystem på den svenska marknaden för att tydliggöra vad som skiljer de olika systemen åt och om de har olika tillämpningsområden. Det ska även projekteras för ett scenario med 50 laddplatser styrda av lastbalanseringssystem på en parkeringsyta hos ett företag genom ÅF. I samband med detta undersöks möjligheten till att ladda upp 50 av personalens elbilar under en 8 timmars arbetsdag med en antagen genomsnittlig resväg på 5 mil. Vilka laddstolpar och lastbalanseringssytem som används i projekteringen bestäms utifrån de som anses passa bäst för omständigheterna hos företaget.  Projekteringen har gjorts i enlighet med svensk standard och med hjälp av information och programvara som tillhandahållits av ÅF. De företag som deltagit i marknadsundersökningen har hittats genom Power Circle.  Enligt kundens krav behövde laddstolparna kunna operera på 22 kW laddeffekt, och då variationer i anläggningens effektuttag förekommer måste lastbalanseringssystemet kunna mäta upp belastning på en transformator för att anpassa samtliga laddstationers laddeffekter utefter denna. De laddstolpar och system som ansågs mest lämpliga för situationen var Eldons. Projekteringen innehöll kabeldimensionering, förläggningskarta, kostnadsberäkningar och transformatorberäkningar.  Varje bil behövde endast ungefär 10 kWh för att uppnå fulladdat tillstånd, och transformatorns tillgängliga effekt visade sig räcka till för att ladda upp som mest 182 st. elbilar under arbetsdagen. Kostnaden för både kablar och laddstationer hade alltså kunnat vara mycket lägre om kravet på 22 kW laddeffekt ej satts. / An expansive use of electric vehicles and therefore charging stations will eventually lead to a much greater load on the electrical grid. One way to avoid overloads is to fit charging stations with load balancing systems that can adjust every charging station’s power output in relation to the rest of the local substations load. Since cars usually remain parked for long periods of time the load balancer can ensure that the cars only charge with a high amount of power when the general load is low, and thereby the local electrical grid doesn’t risk overloading in consequence of the increased total energy consumption.  This paper includes a market review of the three largest load balancing system suppliers on the Swedish market to clarify what separates the different systems and whether they are applicable in different areas. There will also be a design, carried out through ÅF, of a scenario of 50 charging stations controlled by load balancing systems in the parking lot of a company. In conjunction with this there will be an investigation of the ability to charge 50 of the employee's electric cars during an 8-hour working day with an assumed average commute of 50 km. Which charging stations and load balancing systems that are to be used in the design are determined by those which are best suited to the circumstances of the company. The design has been done in accordance with Swedish standards and with the help of information and software provided by ÅF. The companies that participated in the market investigation were found through Power Circle. According to the customer's requirements, the charging stations needed a power output of 22 kW, and since variations of the power consumption of the plant are present, the load balancing system must be able to measure the load of a transformer to adjust all charging stations power output accordingly. The charging stations and systems that were considered most suitable for the situation were Eldon's. The design included cable sizing, cable layout maps, cost calculations and transformer calculations. Each car needed only about 10 kWh to reach a fully charged state, and the available power of the transformer was sufficient to complete the charging of up to 182 electric cars during the workday. Thus, the cost of both cables and charging stations could have been much lower if the requirement of 22 kW power output was not set.

Examensarbetet handlar om hur ett beredningsarbete i landsbygdsnät går till, genom fältarbete, markägarkontakt, avtal och tillståndssökande. Den beskrivna beredningen ligger till grund för genomförandet av ett projekt för Ellevio AB. Ombyggnationen genomförs främst för att spännings- och vädersäkra, men även för att få en föryngring av nätet. Examensarbetet är utfört hos PSN Kraftkonsult Eldistribution AB i Vedum och utfört med hjälp deras arbetssätt och metoder. Beredningen på ledningsnätet utförs i området Hassle, norr om Mariestad. Projektet är indelat i två stycken etappdelar. Del ett är Hassle ställverk – Källtorp och del två Fåleberg – Nolhassle. Dessa ingår i ett större ombyggnadsprojekt som Ellevio AB har planerat att göra i sitt distributionsnät i området. På grund av att det ska utföras ett större ombyggnadsprojekt av E20 i det berörda området, fick projektörens tänkta kabelförläggning planeras om och den blev då 1,1 km längre. Det totala resultatet av beredningen omfattar 2st nya 10/0,4 kV nätstationer, ett nytt kabelskåp, 5850 m ny HSP-kabel och ca 500 m ny LSP-kabel. All kabel kommer att förläggas i mark och kommer i största mån att plöjas ner. Nätstationer och kabelskåp är utplacerade strategiskt för att skapa en så bra nätstruktur som möjligt och vara lättillgängliga för framtida underhåll. / The thesis deals with how preparation work is accomplished in rural networks, by field work, landowner contact, contracts and permit applications. The described preparation work is the basis for the implementation of the project from Ellevio AB.  The reconstruction is performed in order to secure the voltage and get a more weatherproofed network, but also to get rejuvenation of the network. The preparation work is done for PSN Kraftkonsult Eldistribution AB in Vedum and performed using their working methods. The preparation work is performed in the area of Hassle north of the town Mariestad. The project is divided into two interim stages. Stage one is called Hassle sub-station – Källtorp and the second one is Fåleberg – Nolhassle. These two stages are parts of one large reconstruction of the distribution network in the area by Ellevio AB in the near time. Due to the fact that a major rebuilding project of the E20 in the affected area the projector’s intended rout for the cable had to be changed. And it became 1100 m further. The result of the preparation work includes two new 10/04 kV substations, one new cable cabinet, 5850 meters of high-voltage cable and 500 meters low-voltage cable. All the cables will be placed in the ground and for the most they will be plowed down. Substations and cable cabinets will be placed strategically to create the strongest network as possible and for good availability for future maintenance.

Idag utförs underhåll med förutbestämda tidsintervall. Vattenfall Eldistribution vill utreda möjligheten att istället utföra ett förebyggande och mer proaktivt underhåll baserat på tillståndet i anläggningen. Därför arbetar Eldistribution på att ta fram ett Anläggningshälsoindex (AHI). Med hjälp av detta vill Eldistribution optimera underhållsplaneringen. Ett AHI består av ett antal parametrar som samlas in vid inspektion av anläggningarna. Övergångsresistansen i brytare och frånskiljare kan vara en av dessa parametrar. Brytare används i högspänningsnätet för att bryta alla sorters felströmmar som kan uppstå. De kan även användas för att göra omkopplingar i nätet vid arbete. Frånskiljaren är en apparat som används för att få ett tydligt visuellt brytställe. Men på grund av sin konstruktion kan den inte bryta strömmar utan endast bryta spänning.  Examensarbetet har genomförts både som teoretisk studie av brytare och frånskiljare tillsammans med fältstudie vid provning innan drifttagning av brytare. Ett antal intervjuer med sakkunniga inom området genomfördes också. Arbetet visar att det finns möjlighet att använda resistans i brytare som en av parametrarna för förebyggande underhåll. Men för att kunna använda resistansen i brytare som en av parametrarna krävs framtagning av tydliga gränsvärden. / Today, maintenance is performed at predetermined time intervals. Eldistribution wants to investigate the possibility of performing a preventive and more proactive maintenance instead based on the state of the asset. Therefore, Eldistribution is developing an Anläggningshälsoindex (AHI). With this, Eldistribution wants to optimize maintenance planning. An AHI consists of a number of parameters collected when inspecting the asset. The resistance in circuit breakers and disconnectors can be one of these parameters. Circuit breakers are used in the high voltage grid to break all kinds of fault currents that may occur. They can also be used to make changes in the grid during work. Disconnector is a device used to get a clear visual breakpoint. Due to its construction it can’t break currents but it can break voltage. The thesis has been carried out both as theoretical study of circuit breakers and disconnectors together with a field study during testing before operation of circuit breakers. A number of intreerviews with experts in the field has also been carried out. The thesis shows that there is a possibility of using resistance in circuit breakers as one of the preventive maintenance parameters. However, in order to be able to use the resistance of the circuit breakers as one of the parameters, it is necessary to produce clear limit values.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB. Syftet med arbetet var att utvärdera förbättringspotentialen i projekteringsprocessen på avdelningen för optimering, med målet att kunna ge förslag på förbättringar av processen vilket i slutändan kan leda till ett effektivare projektflöde. Det upplevs på avdelningen att det finns icke värdeskapande aktiviteter i arbetet som bör ses över.  För att få en djupare förståelse för projekteringsprocessen har författarna av arbetet själva utfört en projektering efter den arbetsprocess som finns. Projekteringen klassades som ett elkvalitetsärende. Vid genomförd projektering kunde elkvaliteten höjas för samtliga kunder i området. För alla abonnenter utom en hamnade gränsvärdena inom Vattenfalls riktlinjer. För att göra en jämförelse med andra sätt att arbeta har en studie inspirerad av benchmarking genomförts hos olika nätbolag. Till grund för analysen har data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Materialet har sedan sorterats och analyserats med hjälp av en kvalitativ datamatris. Efter genomförda intervjuer kunde det konstateras att arbetssättet på de olika bolagen till stor del liknar varandra. Dock kunde vissa skillnader i utförandet och synen på ekonomiska kalkyler och nyckeltal observeras. Även i storleken på initierade projekt kunde skillnader ses. Samtliga deltagare i benchmarkingstudien uttryckte att de överlag är nöjda med hur arbetsprocessen ser ut.  Analys av det insamlade materialet visade att det för vissa moment i arbetsprocessen finns förbättringspotential.  Efter genomfört arbete kunde slutsatsen dras att det finns en del moment i processen som bidrar till icke värdeskapande tid. Detta har visat sig i form av aktiviteter då någon form av avbrott tvingats göras i processen. Genom att förbättra eller eliminera dessa moment bör ett effektivare arbetsflöde kunna fås. Hanteringen av kalkyler och nyckeltal är ett av dessa moment. Förslag lämnades på att tydligare information kring syftet och användningen av dessa bör presenteras för medarbetarna. Även de brister som finns i projekteringsverktygen kan bidra till ett långsammare processflöde. För dessa har inga förslag till förbättring kunnat lämnas, dock ansågs det som viktigt att lyfta dessa. / This thesis work has been carried out on behalf of Vattenfall Eldistribution AB. The purpose of the work was to evaluate the improvement potential of the design process in the optimization department, with the aim of being able to provide suggestions for improvement of the process which ultimately can lead to a more efficient project flow. It is perceived in the department that there are non-value-creating activities at work that should be reviewed. In order to gain a deeper understanding of the process, the group has performed a network design according to the working process. The purpose of the work was to increase the electrical quality of the abonnee fields. Upon completion of the project, electricity quality could be increased for all customers in the area. For all subscribers except for one were the agreed limit values was within Vattenfall's guidelines. To make a comparison with other ways of working, a study inspired by benchmarking has been conducted at different network companies. Based on the analysis, data has been collected through qualitative interviews. The interviews have been recorded and transcribed. The material has since been sorted and analyzed using a qualitative data matrix. Following the interviews conducted, it was found that the working methods of the various companies largely resemble each other. However, some differences in the performance and view of economic calculations and key ratios could be observed. Differences can also be seen in the size of initiated projects. All participants in the benchmarking study stated that they overall are satisfied with the work process. Analysis of the collected material showed that for some aspects of the work process there is an improvement potential. After completion of work, the conclusion could be drawn that there are some elements in the process that contribute to non-value creation. This has been shown in the form of activities in which any form of forced interruption occurs in the process. Improving or eliminating these steps should provide a more efficient workflow. The management of calculations and key ratios is one of these factors. Proposals were made to clarify the information about the purpose and use of these for employees. Even the shortcomings found in the design tools can contribute to a slower process flow. For these, no proposals for improvement could have been provided, but it was still considered important to emphasize these inadequacies.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB i Trollhättan. Syftet med arbetet är att effektivisera modellering av kraftnät inför simuleringar, i simuleringsverktyget PSS/E, av lasters beteenden vid en nätstörning. Effektivisering erhålles med hjälp av programmering i språket Python och genom att vissa antaganden om nätet tillåts göra. Idén till detta arbete uppstod ur ett specifikt fall, där Vattenfall fick i uppdrag att utreda varför spänningen nära en industri var fortsatt låg efter att en kortslutning som inträffat i transmissionsnätet innan industrin hade kopplats bort. Utredningen krävde att störningsförloppet simulerades i PSS/E, för att kunna ge en bild av vad som inträffat. För att simulering ska vara möjligt och för att den ska vara representativ krävs att nätet och dess komponenter modelleras på ett lämpligt sätt. Svenska kraftnät har data för sådana modeller, men denna är svåråtkomlig på grund av sekretess. Denna sekretess medförde att modelleringsarbetet blev omfattande. Tidigare simuleringar har därför utgått från att vissa delar av nätet kan modelleras med förenklade modeller och typiska värden, schablonvärden, på flera storheter. Utifrån denna hypotes har även detta examensarbete utgått i framtagandet av programkod. Orsaken till de låga spänningsnivåerna efter störningar har visat sig vara motorer, närmare bestämt en stor mängd asynkronmaskiner, som drar hög ström vid återacceleration då spänningen i nätet börjat återvända efter en störning. Den höga, framförallt reaktiva, strömmen orsakar stora spänningsfall i ledningar och framför allt transformatorer vilket leder till att fler motorer drar en hög ström vilket ytterligare sänker spänningsnivån. Programkoden, eller scriptet, som är framtaget i detta arbete låter användaren snabbt bygga upp ett modellnät för att genomföra simuleringar av det dynamiska beteendet hos laster, främst asynkronmaskiner. Snabbheten i modelleringsarbetet kommer utav att generatorer antas befinna sig så långt bort i nätet att de inte kommer känna några större påkänningar. De kan således modelleras med typiska schablonvärden. Genom ett grafiskt gränssnitt får användaren sedan välja laster att modellera. För varje last anges sedan procentuell fördelning av olika typer av belastning för just den belastningspunkten. Slutligen modelleras reläskydd för redovisning av strömmar. Scriptet har testats genom jämförelser mot ett referensnät från Vattenfall. Jämförelserna visar en liten avvikelse mellan scriptet och referensen. Detta kan bero på att scriptet använder schablonvärden och modellerar färre komponenter än vad som finns i referensnätet. / This bachelor’s thesis is carried out on behalf of Vattenfall Eldistribution AB in Trollhättan. This work aims to make modelling of power grids for simulations, of load behaviour during perturbations, in PSS/E more effective. Modelling will be made more effective by means of programming, using the programming language Python, and also by allowing certain assumptions to be made about the grid. The idea for this work arose from a certain case, during which Vattenfall was tasked with investigating why voltage levels near an industry would not recover after a short circuit, on the transmission line feeding the industry, was cleared. Investigations demanded simulations of the disturbance to be carried out in PSS/E, to describe what had happened. To enable simulation and to make it representative, the grid and its components must be adequately modelled. Svenska kraftnät has the data nessecary for such modelling, but it is inaccessible due to confidentiality. Due to the data being confidential extensive work with modelling was nessecary. Early simulations were based on the idea that some parts of the grid can be modelled using only simplified models, and with typical, or default, values. This thesis uses that hypothesis in the programming code. The low voltage after these perturbations were caused by motors, more specifically induction motors, drawing high currents from the grid during reacceleration when the voltage starts to recover after the perturbation. This high, and mostly reactive, current causes significant voltage drops across the lines and transformers, in turn causing other motors to draw more current and further lowering voltage. The programming code, called a script, developed during this work allows the user to quickly create dynamic model data to use when conducting simulations of the dynamic behaviour of this type of loads. Modelling of the generators is done quickly thanks to the assumption that generators are located far enough away that they are barely affected by the studied disturbance. They are, for this reason, modelled using typical values. Through a graphical interface, the user then select which loads to model. For each load model, the distribution across different types of loads is specified by the user. Finally, protection relays are modelled to enable current monitoring. The script has been tested by comparisons to a reference network model created by Vattenfall. The comparisons show minor deviation between the script and the reference. This could be because the script uses default values and models less components than the reference.

Rapporten presenterar övertonshalter på spänningen vid två procesställverk och ett och huvudställverket vid Södra Cells anläggning i Mönsterås. Mätningarna är viktade mot Energimarknadsinspektionens standard EIFS 2013:1. Det utvärderas även om övertoner från procesställverken sprider sig till överliggande huvudställverk. Dessutom utvärderas det om strömtransformatorer som sitter monterade i procesställverken har tillräcklig mätnoggrannhet för framtida övertonsmätningar.

Power distribution networks are recognized as the constituent part of power systems with the highest concentration of failure events. Even though the faults in distribution networks have a local effect when compared to the generation and transmission sides, major contingency escalation events are being more frequently reported from this section. The various aspects regarding the reliability and performance of distribution networks are identified as an important topic. Integration of new technologies, automation and increased penetration of distributed generation is expected to make improving and even sustaining high reliability standards a complex task.   This thesis presents developed approaches to quantify and analyze the complex correlated failure probabilities of different failure modes in distribution networks. A theoretical simulation model that relates to real world data to measure false tripping probabilities is developed and tested. More simplified approaches that utilities can exercise with readily available data in fault registers are also established.  Optimal configurations that could improve system performance and respective investment costs are analyzed and savings in system reliability at the cost of grid investments are modelled. The optimization helps in prioritizing the most critical investments by considering the system impact of reconfigurations focusing on meeting customer demands and respecting transfer capacities of weak links. The value of existing networks and willingness of the grid owner in investing can be integrated into suggestive alterations to assist decision making in planning and maintenance allocation.   The thesis makes both system specific and generalizable observations from detailed data collection from power utilities. The observations and results have potential in aiding future research by giving important understanding of the reliability impacts of network structures and of control and protection equipment. / Eldistributionsnätet är den del av elnäten som leder till flest kundarbrott trots att felhändelserna oftast är mycket lokala jämfört med händelse på genererings och transmissions sidan. Alltså identifieras de olika aspekterna beträffande pålitlighet och prestanda för distributionssystem som viktiga ämnen. Integration av ny teknik, automatisering och ökad penetration av distribuerad produktion förväntas göra förbättringar och rent av upprätthållande av höga tillförlitlighetskrav till en komplex uppgift.   Denna avhandling presenterar metoder för att kvantifiera och analysera de komplexa och korrelerade sannolikheterna för olika fellägen i distributionsnätet. En teoretisk simuleringsmodell baserrad på verkliga data för att mäta sannolikheter för felaktiga brytarkommandon utvecklas och testas. Mer förenklade tillvägagångssätt där elnätsföretag kan använda lättillgängliga data i felregister presenteras också. Optimala konfigurationer som kan förbättra systemprestandan och investeringskostnader analyseras och minskningar i systemets tillförlitlighet genom minskade kostnader för nätinvesteringar modelleras. Optimeringen bidrar till att prioritera kritiska investeringar genom att påvisa systemets inverkan av omkonfigurationer. Optimeringen tär hänsyn till kundernas krav och att bevara överföringsförmågan hos svaga länkar. Värdet av befintliga nät och villigheten hos nätägaren att investera kan undersökas som förslag, till ändringar, som stöd detta för beslut om planering och underhåll.   Avhandlingen gör både systemspecifika och generaliserbara observationer från en detaljerad datainsamling från elnätägare. Observationerna och resultaten har potential att hjälpa framtida forskning genom att ge en viktig förståelse för tillförlitlighetseffekter från nätverksstrukturen och från kontroll- och skyddsutrustning. / <p>QC 20171004</p>

Att mäta effektförluster hos switchad elektronik är mycket svårt med hjälp av elektrisk mätutrustning, framför allt när switchfrekvensen är hög. Sedan ett tiotal år tillbaka har dock den kalorimetriska mätprincipen, som ursprungligen kommer från kemins värld, blivit uppmärksammad i sådana sammanhang. En kalorimeter kan mäta effektförlusten från ett godtyckligt objekt och är därför passande vid mätning av switchförluster. Denna rapport handlar om tillverkningen av kammaren till en kalorimeter som är konstruerad för mätobjekt i effektklassen 50 till 100 W och som möjliggör effektmätningar med en noggrannhet som understiger 0,2 W. För att minimera effektförlusterna genom kalorimeterns kammarväggar, regleras temperaturen på dessa. Även kammarens inre lufttemperatur regleras för att undvika att den skenar iväg när den värms av mätobjektet. Rapporten beskriver bland annat kalorimeterkammaren på systemnivå, vilken onoggrannhet som kan härledas till bristerna i kammaren, samt hur regulatorerna har dimensionerats. / It is very difficult to measure switching losses, using electrical measuring instruments, especially at high switching frequencies. Calorimetric measuring methods have gained more and more attention over the last decade in the area of power loss measurements for switch mode power electronics. Calorimeters have been used by chemists for a long time and their main benefit is that they can measure the power losses from any object, which is why they are so suitable for measuring switching losses. This paper describes the construction of the chamber for a calorimeter, designed for measuring 50 to 100 W devices, with a possible accuracy of less than 0,2 W. To minimize the power losses through the walls of the chamber, their surface temperatures are regulated. The air temperature inside of the chamber is regulated as well, to provide it from overheating when heated by the device under test. This paper describes, for instance, the calorimeter chamber on a system level, the measuring errors related to the chamber as well as how the temperature regulators are designed.